Hoppa till innehållet

Marginalvetenskap

Från Wikipedia

Marginalvetenskap (eng. fringe science) är ett uttryck för att beskriva vetenskaplig frågeställning inom ett etablerat fält, vilken avviker markant från den gällande huvudfåran, mainstream, eller ortodoxa teorier. Marginalvetenskap kan vara ett forskningsområde som ännu inte anses vara ”riktig” vetenskap, protovetenskap, men som likväl iakttar regler och standard för god vetenskaplig metod, och det jämförelsevis fria och spekulativa tänkandet kan ibland vara av stort värde för vetenskapen som helhet. Marginalvetenskap befinner sig, per definition, i utkanten av en redan godtagen disciplin.

En definition av marginalvetenskap i relation till protovetenskap ges av följande tabell:[1]

Systematiserad som vetenskaplig definition
Som hanteras med vetenskaplig metod
Låtsas vara vetenskap eller ser ut som vetenskap
Vidskepelse Pseudovetenskap Marginalvetenskap Protovetenskap Mainstreamvetenskap

På grundval av frågeställandets hypotes och metoder kan vissa fall av marginalvetenskap bli införlivade i eller uteslutna ur kanoniserad faktisk vetenskap. Som med alla kategorier är oenigheten vida spridd, när det gäller vilka idéer som är legitim marginalvetenskap inom viss disciplin och vilka idéer som hör till de andra nedan listade kategorier. Karolinska Institutet har således angivit riktlinjer för man bör nalkas problemet[2].

Marginalvetenskap kan särskiljas från andra nedsättande beteckningar som

Relaterade begrepp är

  • Kontroversiell vetenskap
  • Alternativa, spekulativa och ifrågasatta teorier
  • Föråldrade vetenskapliga teorier

Marginalvetenskap är snarare potentiellt ”riktig” vetenskap som ligger på kanten av huvudfåran och brett accepterade teorier. Marginalvetenskap ses av flertalet vetenskapsmän visserligen som osannolik men därför inte nödvändigtvis irrationell. Ett betydande antal av dagens mest allmänt godtagna teorier (till exempel heliocentriska systemet, Big Bang, utvecklingsläran och plattektoniken) hade sitt ursprung som marginalvetenskapliga hypoteser.

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Thomas Kuhn: Reflections on my critics. In: Imre Lakatos and A. Musgrave : Criticism and the growth of knowledge. Cambridge University Press, London (1974), sid. 231–278.
  2. ^ KI om hur man avgör vetenskaplighet Arkiverad 11 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine. inom medicinen