Marathon Oil
| Marathon Oil Corporation | |
 | |
 Huvudkontoret för Marathon Oil, 2010. | |
| Typ | Publikt aktiebolag NYSE: MRO |
|---|---|
| Säte |  Wilmington, DE, USA[1] |
| Huvudkontor |
Houston, Texas, USA |
| Nyckelpersoner | Lee M. Tillman Styrelseordförande President VD |
| Bransch | Petroleumbolag |
| Produkter | Petroleum Naturgas |
| Antal anställda | 1 681 – 2023 |
| Historik | |
| Grundat | 1887 |
| Uppköpt av | Standard Oil – 1889 Conoco Phillips – 2024 |
| Ersätter | Ohio Oil Company |
| Upplöst | 22 november 2024 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ $ 6,697 miljarder |
| Rörelseresultat | ▼ $ 1,911 miljarder |
| Vinst efter skatt | ▼ $ 1,554 miljarder |
| Tillgångar | ▼ $ 19,575 miljarder |
| Eget kapital | ▼ $ 11,205 miljarder |
| Struktur | |
| Moderbolag | Conoco Phillips |
| Övrigt | |
| Slogan | Harnessing a wave of energy. |
| Fotnoter | Statistik från 2023 års bokslut.[2] Informationen här ska spegla Marathon Oil Corporation innan fusionen med Conoco Phillips. |
Marathon Oil Corporation, tidigare Ohio Oil Company och Marathon Oil Company, var ett amerikanskt multinationellt petroleumbolag.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Företaget startade som Ohio Oil Company 1887. 1889 köptes det upp av John D. Rockefellers Standard Oil. Det förblev en del av Standard Oil till 1911. 1930 köpte The Ohio the Transcontinental Oil Company och gav företaget beteckningen "Marathon". 1962 ändrades namnet till "Marathon Oil Company". Den 1 juli 2011 meddelades att Marathon Oil Company skulle dela sig och bilda två enskilda bolag, Marathon Oil Corporation och Marathon Petroleum Corporation. Där Marathon Oil Corporation skulle ta hand om att hitta nya olje- och gaskällor och producerande av petroleum medan Marathon Petroleum Corporation skulle sköta allt annat som raffinering, transporterande av petroleum via pipelines och marknadsföring av petroleumprodukter.[3]
Den 29 maj 2024 meddelade konkurrenten Conoco Phillips att man var överens med Marathon om att köpa företaget för 17 miljarder amerikanska dollar i aktier.[4] Den 22 november slutfördes affären och då var den värderad till 22,5 miljarder dollar.[5]
Anläggningar
[redigera | redigera wikitext]Företaget hade sina huvudsakliga olje- och gasanläggningar i USA, Norge, Ekvatorialguinea, Angola och Kanada. Forsknings- och utvecklingsverksamheten låg i USA, Storbritannien, Norge, Ekvatorialguinea och Gabon.
Miljöproblem
[redigera | redigera wikitext]Forskningsinstitutet Political Economy Research Institute rankade Marathon Oil som det 96:e värsta företaget vad gällde utsläpp av miljöfarliga gaser och partiklar i atmosfären.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Droz, R.V. (2004). Standard Oil : Today. Hämtat den 26 june 2005.
- Marathon Oil Corporation (2003). Our History. Hämtat den 26 juni 2005.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Restated certificate of incorporation of Marathon Oil Corporation”. United States Securities and Exchange Commission. 31 maj 2006. https://www.sec.gov/Archives/edgar/data/101778/000104746907001533/a2176340zex-3_1.htm. Läst 20 februari 2025.
- ^ ”Form 10-K”. Alpha Research. 22 februari 2024. https://alpharesearch.io/platform/share?filingId=0000101778-24-000023. Läst 20 februari 2025.
- ^ Fontevecchia, Agustino. ”Marathon Oil Splits Itself Into Refining, E&P Businesses”. Forbes.com. http://www.forbes.com/2011/01/13/marathon-oil-split-markets-equities-sands.html.
- ^ Kimball, Spencer (29 maj 2024). ”ConocoPhillips to buy Marathon Oil in $17 billion all-stock deal that bolsters shale assets”. CNBC. https://www.cnbc.com/2024/05/29/conocophillips-to-buy-marathon-oil-in-17point1-billion-all-stock-deal-that-bolsters-shale-assets.html. Läst 19 februari 2025.
- ^ Bose, Sourasis; Eluri, Krishan Chandra (22 november 2024). ”ConocoPhillips closes $22.5 billion deal for Marathon Oil”. Reuters. https://www.reuters.com/markets/deals/conocophillips-closes-225-billion-deal-marathon-oil-2024-11-22/. Läst 19 februari 2025.
- ^ ”Toxic 100 Index”. Political Economy Research Institute. 11 september 2008. Arkiverad från originalet den 27 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100727211736/http://www.peri.umass.edu/toxic100_index/. Läst 23 maj 2009.
|