Manuel Mujica Lainez
| Manuel Mujica Lainez | |
 | |
| Pseudonym | Manucho |
|---|---|
| Född | 11 september 1910 Buenos Aires, Argentina |
| Död | 21 april 1984 (73 år) Cruz Chica, Argentina |
| Yrke | Författare, kritiker, översättare |
| Nationalitet |  Argentinare |
| Språk | Spanska |
| Verksam | 1936–1984 |
| Genrer | romaner, noveller, essäer, lyrik |
| Debutverk | Glosas castellanas (1936) |
| Make/maka | Ana de Alvear Ortiz Basualdo (1936-1984) |
| Barn | Diego, Ana och Manuel |
| Influenser | Marcel Proust, Franz Kafka |
| Webbplats | (spanska) Webbplats. alacumbre.com |
Manuel Mujica Lainez, född 11 september 1910 i Buenos Aires, död 21 april 1984 i Cruz Chica i provinsen Córdoba i Argentina, var en argentinsk romanförfattare, konst- och litteraturkritiker samt översättare från engelska och franska. Han är inte representerad med något verk på svenska (år 2024), men medverkar med en novell i antologin Rosen från Cernobbio och andra latinamerikanska noveller (1954).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Manuel Mujica Lainez kom från en familj med aristokratiska anor. På fädernet var han släkt med en av grundarna av Buenos Aires, conquistadoren Juan de Garay (1528-1583), på mödernet med argentinska författare som Florencio Varela (1808–1848) och Miguel Cané (1851–1905). Familjen flyttade över till Europa 1923 som brukligt var inom den högre societeten och Manuel Mujica Lainez gick i skola först i Paris och därefter i London fram till 1928, då familjen återvände. Han studerade juridik vid Universidad de Buenos Aires, men avbröt den inriktningen. Från 1932 arbetade han som konst- och litteraturkritiker för tidningen La Nación. Åren 1955-58 var han chef för det argentinska utrikesministeriets kulturavdelning.
Vid 26 års ålder år 1936 gifte sig Manuel Mujica Lainez med Ana de Alvear Ortiz Basualdo, en ättling till den argentinske frihetshjälten Carlos María de Alvear. Samma år debuterade han som författare med essäsamlingen Glosas castellanas, som huvudsakligen behandlar romanfiguren Don Quijote.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Manuel Mujica Lainez verk är rikt och omfattar bland annat den digra novellsamlingen Misteriosa Buenos Aires, som genom 42 olika berättelser belyser livet i Buenos Aires från stadens sägenomspunna första grundande år 1536 och fram till 1904. Tre av berättelserna filmatiserades 1981 i filmen De la misteriosa Buenos Aires, av tre argentinska regissörer som svarade för varsin episod. Romanen Los ídolos (1953) finns med på en lista med 74 läsvärda böcker ur världslitteraturen som hans argentinske kollega Jorge Luis Borges gjorde.[1] Den var första delen i en romancykel som sägs vara skriven i Marcel Prousts anda. Ytterligare delar är La Casa, Los viajeros och Invitados en El Paraíso.
Mujica Lainez verk innehåller också en uppmärksammad trilogi historiska romaner. Bomarzo (1962), den första delen, hämtade sin titel från den lilla italienska bergsbyn Bomarzo. Boken utspelar sig under den italienska renässansens slutskede med feodalherren greve Vicino Orsini som en centralgestalt (vilken verkligen levt). Till hans levnadsöde hör bland annat uppförandet av den märkliga slottsträdgården Sacro Bosco. Historien inspirerade den argentinske tonsättaren Alberto Ginastera till en kantat för recitativ, baryton och kammarorkester, Cantata Bomarzo (1964). Han komponerade även en opera med namnet Bomarzo, med libretto av Mujica Lainez. Operan uruppfördes i Washington D.C. 1967 sedan den totalförbjudits i Buenos Aires av den dåvarande argentinska regeringen, som klassade den som "osedlig". Bomarzo 2007 är en experimentell argentinsk-italiensk film från 2007 i regi av argentinaren Jeronimo Brignone. Den spelades in på plats i Bomarzo och bygger på Ginasteras opera, med hans musik och Mujica Lainez libretto.[2]
El unicornio (1965), trilogins andra del, utspelar sig under den franska medeltiden och har en övernaturlig sagoprägel. För den blev författaren nominerad till det internationella priset World Fantasy Award, när boken 20 år efter sin tillkomst utkom på engelska. El laberinto (1974), den sista och tredje delen utspelar sig under Spaniens guldålder och handlar delvis om det tidiga spanska befolkandet av Sydamerika. Boken ger sig ut för att berätta Ginés de Silvas historia, den pojke som håller en fackla i nedre vänstra hörnet av El Grecos målning Greve Orgaz begravning från 1586. Romanen, som har drag av både pikaresk och bildningsroman, återger en rik och spännande serie bilder från pojkens barndom i Sevilla på 1570-talet fram till en gammal mans bortgång i det tidiga koloniala Argentina på 1650-talet.
Handlingen i romanen El gran teatro (1979) utspelar sig helt och hållet under en föreställning av Richard Wagners opera Parsifal på Teatro Colón i Buenos Aires.
Mujica Lainez översättningar till spanska rymmer Shakespeares sonetter och verk av Molière, Racine, Marivaux med flera.
Verkförteckning (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Canto a Buenos Aires (1943)
- Misteriosa Buenos Aires (1950)
- (franska) Mystérieuse Buenos Aires (Paris: Libraire Séguier, 1990)
- Los ídolos (1953)
- La casa (1954)
- Los viajeros (1955)
- Invitados en El Paraíso (1957)
- Bomarzo (1962)
- (engelska) Bomarzo (New York: Simon & Schuster, 1969)
- (tyska) Bomarzo. Ein Renaissance-Roman (Berlin: Blanvalet Verlag, 1971)
- (franska) Bomarzo (Paris: Librairie Séguier-Archimbaud, 1987)
- El unicornio (1965)
- (engelska) The Wandering Unicorn. Introduction by Jorge Luis Borges (Berkley Books, 1985)
- (tyska) Die Sage von der schönen Melusine, von ihr selbst erzählt (Stuttgart: Klett-Cotta, 1986)
- El laberinto (1974)
- El gran teatro (1979)
- (franska) Le Grand Théâtre. (Paris: Renaudot, 1990)
- El escarabajo (1982)
- (tyska) Der Skarabäus (Stuttgart: Klett-Cotta, 1992)
Svenska
[redigera | redigera wikitext]- Rosen från Cernobbio och andra latin-amerikanska noveller, en antologi i urval och med förord av Martin Rogberg (Sigtuna bokhandel, 1954)
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1964: Arts et Lettres-orden. Officer.
- 1967: Italienska republikens förtjänstorden. Kommendör.
- 1982: Hederslegionen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- (spanska) Esteban Buch: The Bomarzo Affaire: ópera, perversión y dictadura (Buenos Aires: Adriana Hidalgo Editora S.A., 2003)
- (spanska) María Caballero Wangüemert: Novela histórica y posmodernidad en Manuel Mujica Láinez (Sevilla: Univ., 2000)
- (spanska) Jorge Cruz: Genio y figura de Manuel Mujica Lainez (Buenos Aires: Eudeba, 1996)
- (spanska) Eduardo Font: Realidad y fantasía en la narrativa de Manuel Mujica Laínez (1949-1962) (Madrid: Ediciones José Porrúa Turanzas, 1976)
- (engelska) George O. Schanzer: The persistance of human passions : Manuel Mujica Lainez's satirical neo-modernism (London: Tamesis, 1986)
- (spanska) Diana Garcia Simon: Paraíso, metamorfosis y memoria : la influencia de Proust y Kafka en la obra de Mujica Lainez (Frankfurt am Main: Lang, 1998)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ (engelska) Borges lista med läsvärda böcker. openculture.com
- ^ (engelska) Om filmprojektet Bomarzo 2007 bomarzo2007.com
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Manuel Mujica Lainez.- Manuel Mujica Lainez röst:
- Böcker av och om Manuel Mujica Lainez på svenska bibliotek. libris.kb.se
|