Mandarinstare

	Mandarinstare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Starar; Sturnidae
Släkte	Sturnia
Art	Mandarinstare; S. sinensis
Vetenskapligt namn
	§ Sturnia sinensis
Auktor	(Gmelin, 1788)
Synonymer
	Sturnus sinensis;

Mandarinstare^[2] (Sturnia sinensis) är en asiatisk fågel i familjen starar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läten

Mandarinstare är en 21 cm lång grå, svart och vit fågel. Hanen har beigevit panna och hjässa, den senare ibland blekgrå. Nacke, mantel och rygg är silkesgrå medan övergumpen är beigeockra. Vingarna är mörkbruna eller svarta med en stor vit skulderfläck. Hona och ungfågel är brunare, med mindre eller ingen skulderfläck. Flyktlätet är ett mjukt "preep", varningslätet hårt "kaar", medan sången inte finns beskriven.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Mandarinstaren förekommer i sydöstra Kina söder om en linje från östra Yunnan österut till Fujian, inklusive Hong Kong) samt nordöstra och nordcentrala Vietnam (östra Tonkin samt norra och centrala Annam.^[5] Utanför häckningstid ses den i sydöstra Kina, Taiwan, Hainan och från norra Vietnam söderut till södra Thailand och österut till Indokina, även fåtaligt på Malackahalvön och i Singapore.^[5] Den har även påträffats i Brunei, Indien, Japan, Korea, Myanmar och Filippinerna.^[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Tidigare placerades den i släktet Sturnus, men flera genetiska studier visar att släktet är starkt parafyletiskt, där de flesta arterna är närmare släkt med majnorna i Acridotheres än med den europeiska staren (Sturnus vulgaris).^[6]^[7]

Levnadssätt

Mandarinstaren förekommer i öppet landskap som buskmarker, jordbruksbygd och bebodda områden. Födan består bland annat av insekter, men finns inte dokumenterad i dess häckningsområde. Arten är mestadels trädlevande under häckningen som pågår mellan mars och juni i Vietnam.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats.

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Sturnia sinensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b c d] Craig, A. & Feare, C. (2018). White-shouldered Starling (Sturnia sinensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60862 17 november 2018).
^ Lovette, I.J., B.V. McCleery, A.L. Talaba, and D.R. Rubenstein (2008), A complete species-level molecular phylogeny for the “Eurasian” starlings (Sturnidae: Sturnus, Acridotheres, and allies): Recent diversification in a highly social and dispersive avian group Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine., Mol. Phylogenet. Evol. 47, 251-260.
^ Zuccon, D., E. Pasquet, and P.G.P. Ericson (2008), Phylogenetic relationships among Palearctic-Oriental starlings and mynas (genera Sturnus and Acridotheres: Sturnidae), Zool. Scripta 37, 469-481.

Externa länkar

Wikispecies har information om Sturnia sinensis.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör mandarinstare.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Sturnia sinensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b c d] Craig, A. & Feare, C. (2018). White-shouldered Starling (Sturnia sinensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60862 17 november 2018).

[6] Lovette, I.J., B.V. McCleery, A.L. Talaba, and D.R. Rubenstein (2008), A complete species-level molecular phylogeny for the “Eurasian” starlings (Sturnidae: Sturnus, Acridotheres, and allies): Recent diversification in a highly social and dispersive avian group Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine., Mol. Phylogenet. Evol. 47, 251-260.

[7] Zuccon, D., E. Pasquet, and P.G.P. Ericson (2008), Phylogenetic relationships among Palearctic-Oriental starlings and mynas (genera Sturnus and Acridotheres: Sturnidae), Zool. Scripta 37, 469-481.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]