Manúdvärgparakit

	Manúdvärgparakit; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Papegojfåglar; Psittaciformes
Familj	Västpapegojor; Psittacidae
Släkte	Nannopsittaca
Art	Manúdvärgparakit; N. dachilleae
Vetenskapligt namn
	§ Nannopsittaca dachilleae
Auktor	O'Neil, Munn & Franke, 1991
Utbredning
Synonymer
	Amazonparakit;

Manúdvärgparakit^[2] (Nannopsittaca dachilleae) är en fågel i familjen västpapegojor inom ordningen papegojfåglar.^[3]

Utseende och läte

Manúdvärgparakiten är en liten, grön och kortstjärtad parakit. På ansiktet syns en ljusblå anstrykning. Jämfört med liknande och ofta vanligare arten mörknäbbad sparvpapegoja saknar manúdvärgparakiten blått på övergumpen (vilket i och för sig också saknas hos hona mörknäbbad sparvpapegoja). Vidare skiljer sig på det blåaktiga snarare än gula eller gröna ansiktet och den ljust skäraktiga näbben. Flyktlätena består av ljusa klingande ljud, mörkare och mindre metalliska än motsvarande läten hos mörknäbbad sparvpapegoja.

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i tropiska sydöstra Peru och nordvästra Bolivia (förmodligen intill västra Brasilien).^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Arten beskrevs som ny för vetenskapen först 1991.

Levnadssätt

Manúdvärgparakit hittas i områden med utbredd bambu eller i ungskog utmed floder. Den har en förkärlek för bambufrön.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1] Beståndet är relativt litet, uppskattat till endast mellan 2 500 och 10 000 vuxna individer.^[1]

Namn

Manú är namnet på både en region i Peru, en nationalpark och en flod. Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Bárbara Bistevins Treinani de D’Achille (1941-1989), en lettisk/peruansk journalist, ekolog och miljöaktivist.^[4]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2020 Nannopsittaca dachilleae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.1. Läst 11 december 2020.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Nannopsittaca dachilleae.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Nannopsittaca dachilleae.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2020 Nannopsittaca dachilleae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.1. Läst 11 december 2020.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[4] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]