Malldiskussion:Faktamall hälsotillstånd

Radera?

Jag tycker att den här mallen ska tas bort. Svenska wikipedias uppgift är att tillhandahålla information på svenska. De som kan och vill läsa på engelska får i allmänhet mycket mer och bättre information i engelska wikipedia. Den här mallen tillhandahåller i stort sett bara information på engelska. --Ettrig 10 maj 2007 kl. 07.36 (CEST)

Jag tycker isådanafall att mallen bör modifieras och inte tas bort. Även om svenska wikipedia bör tillhandahålla svensk information så är den största mängden medicinsk information skriven på engelska som är vetenskapens språk som världen ser ut idag, när svenska wikipedia växer så kommer förhoppningsvis de medicinska artiklarna bli så bra så att de refererar vetenskaplig litteratur från de mest ansedda medicinska tidskrifterna. Jag är öppen för ett annat utseende med andra punkter, t.ex. länkning till svensk medicinsk information från t.ex. Internetmedicin. Det är väl inte något bra argument i sig men Norska wikipedia har liksom flera andra länder kopierat mallen från engelska wikipedia. Diskutera gärna detta på Wikipedia:Project_medicin. Eribro (diskussion) 10 maj 2007 kl. 17.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Översätta

Översättning på mallen behövs då i stor sett hela mallen är på engelska. --Fredde99 ^(ßiÐ.) 17 maj 2009 kl. 14.02 (CEST)

Begäran om tilläggshjälp

Jag skulle vilja att mallen utökades med några parametrar, men kan inte programmera själv.

1. Direkt under sjukdomsnamnet på svenska, skulle jag vilja ha möjligheten att lägga in det latinska namnet. Detta skulle jag vilja ha i courier och utan fetstil.
2. jag skulle vilja ha möjlighet att lägga in länk till sjukdomens artikel på 1177.se
3. jag skulle vilja ha möjlighet att lägga in länk till sjukdomens artikel på netdoktor.se
4. jag skulle vilja ha möjlighet att lägga in länk till sjukdomens artikel på internetmedicin.se Fanns redan.Klementin (diskussion) 7 september 2014 kl. 10.08 (CEST)

Klementin (diskussion) 29 augusti 2014 kl. 10.20 (CEST)

@Klementin: Nu funkar även 1177.se. --Paracel63 (diskussion) 27 mars 2016 kl. 23.57 (CEST)

@Klementin, Paracel63: Nu kan man stoppa in parametern latinskt namn, se Karies och Vattkoppor. --Larske (diskussion) 2 april 2016 kl. 21.14 (CEST)

 Gillar En ny rad att bocka av, Klementin? :-)--Paracel63 (diskussion) 3 april 2016 kl. 13.37 (CEST)

Så där! Har börjat lägga in parametern. Det kommer att ta tid, latin går fortare än alla de andra. Hoppas 1177 kommer att hjälpa till!Klementin (diskussion) 3 april 2016 kl. 13.41 (CEST)

@Klementin: Är det så att det latinska namnet alltid ska presenteras med inledande versal? I så fall kan vi se till att mallen sköter om det även om den som redigerat har missat det. --Larske (diskussion) 3 april 2016 kl. 14.03 (CEST)

@Larske: ja det vore väl bra med standardisering av texten? Och att göra det möjligt att skriva Latinskt namn med inledande versal, för så brukar de andra parametrarna skrivas. Vad snyggt det blir :) Klementin (diskussion) 3 april 2016 kl. 14.24 (CEST)

Nu visas det latinska namnet med inledande versal även om man missat det, se till exempel Trattbröst. När det gäller inledande versal av parameternamnet så tror jag att det är fel väg. Det är snarare så att parameternamnen Name, Image, Caption och Width bör ersättas med namn, bild, bildtext och bildstorlek, det vill säga utan inledande versaler, i enlighet med hur parameternamn brukar utformas på svwp. Det får bli ett framtida robotjobb att fixa till det i alla artiklar som använder mallen. --Larske (diskussion) 3 april 2016 kl. 14.38 (CEST)

Bara en sak @Larske: eller annan, i sidans exempel på hur mallen ser ut längst upp till höger finns inte det latinska namnet med. Klementin (diskussion) 14 maj 2016 kl. 10.01 (CEST)

 Fixat --Larske (diskussion) 14 maj 2016 kl. 10.05 (CEST)

CFCF har raderat det latinska namnet efter att ha förstört mallen med motiveringen "Tillför ingenting, detta är inte någonting som är i bruk — varken bland allmänhet eller bland de i professionerna". Det är mycket märkligt eftersom jag huvudsakligen tagit de latinska namnen från Socialstyrelsens ICD-10-ser och från finska MeSH och från denna sida.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 17.49 (CEST)

"Klassifikation och externa resurser"

Finns det inte något bättre sätt att skriva än "Klassifikation och externa resurser"? Detta är inte självförklarande och jag vet inte om man förstår infoboxen så mycket bättre för att det står där. Kanske lika bra att ta bort det? /Hangsna (diskussion) 24 januari 2015 kl. 22.44 (CET)

Flyttad

Efter en diskussion med Användare:Paracel63 valde jag att flytta denna faktamall till det mer korrekta namnet hälsotillstånd. Detta eftersom den använts en del på icke-sjukliga tillstånd såsom Graviditet. Diskussionen förlöpte mycket likt den som vi hade när en:Infobox medical condition döptes om från Infobox disease. Jag ansåg att flytten var ganska självklar, men jag hoppas alla kan vara nöjda med den. CFCF (diskussion) 7 april 2016 kl. 12.59 (CEST)

 Gillar Det verkar helt okej. Vad tycker t.ex. Klementin?--Paracel63 (diskussion) 7 april 2016 kl. 13.16 (CEST)

Jo det är bra! Jag har inte tyckt att det gjorde så mycket eftersom mallnamnet inte syns annat än i redigeringsläge, men det nya namnet är bättre.Klementin (diskussion) 7 april 2016 kl. 16.00 (CEST)

Klart bättre namn. Jag har satt RomulusBot på att byta ut mallen, så det kan bli lite fullt i era bevakningslistor. //Romulus74 (diskussion) 8 april 2016 kl. 17.21 (CEST)

Slängde med även dok-sidan. Undersidor följer tydligen inte med så lätt i flyttar. Vidare raderade jag de till synes temporära undersidorna /beta och /sandlåda. Hojta till om det var något att spara på. --MagnusA 8 april 2016 kl. 17.32 (CEST)

Latinskt namn tillför ingenting

Latinskt namn i faktamallen tillför ingenting förutom en ökad grad av missförstånd. En direkt översättningen används varken inom professionen eller bland lekmän — när ett latinskt eller grekiskt namn är vanligt bör det förekomma i brödtexten, inte i faktamallen. Utöver detta gäller att latin används för anatomiska termer, och i regel inte för sjukdomar — där grekiska är vanligast.

Jag har försökt att minska storleken på parametern, men detta går tydligen inte hem — och den enda lösningen jag kan se är att stryka det helt från mallen — och om någon låta det ligga på Wikidata. CFCF (diskussion) 30 juni 2016 kl. 17.51 (CEST)

Storlek 6 är oläslig. Jag har besvarat dina felaktigheter ovan.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 17.52 (CEST)

Som det ser är denna onödiga och felaktiga term med på i stort sett alla artiklar, även om ämnen där inget vedertaget namn finns eller där det aldrig används — se Ätstörningar och googla "perturbationes edendi" som ger 39 resultat på Google [1].
För övrigt har du inte besvarat någon fråga, du har pekat till oanvända klassifikationer (som endast finns med för att boken skall vara korrekt), det är som att hänvisa till en ordbok — om namnet inte används fyller det ingen funktion.CFCF (diskussion) 30 juni 2016 kl. 17.54 (CEST)

När både svenska ICD-10 och frinska MeSH har med det och är samstämmiga om perturbationes edendi så faller bevisbördan fortfarande på dig.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 18.22 (CEST)

Och den är ganska väluppfylld då namnet inte förekommer varken i litteraturen eller på nätet. De websidor som faktiskt har med namnet är antingen kopior av Wikipedia artikeln eller .top eller .faith domäner som endast är till för att förvilla googles search algoritm.

Att ett arkivverk, som kan ses som en uppslagsbok innehåller en latinsk översättning innebär ingalunda att denna faktiskt är i bruk. Det handlar inte om bevisbörda, det handlar om att dessa namn inte tillför någonting för den allmänhet Wikipedia riktar sig till. Det enda det möjligen kan skapa är förvirring där vissa regelrätta namn som är i bruk blandas med nonsensöversättningar som inte tillför någonting. Flytta det till Wikidata, men det hör inte hemma på Wikipedia. CFCF (diskussion) 30 juni 2016 kl. 18.35 (CEST)

Både ICD-10 och MeSH är de auktoritativa diagnoskodsystemen, så då förekommer det i högsta grad i litteraturen.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 19.01 (CEST)

Man kan inte behöva diskutera med någon som avfärdar ICD-10 och påstår att Socialstyrelsen och finska MeSH ägnar sig åt nonsens.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 19.02 (CEST)

CFCF:s återgivning av en Google-sökning på perturbationes edendi ("Och den är ganska väluppfylld då namnet inte förekommer varken i litteraturen eller på nätet. De websidor som faktiskt har med namnet är antingen kopior av Wikipedia artikeln eller .top eller .faith domäner som endast är till för att förvilla googles search algoritm") är rent bedräglig:[2]Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 19.08 (CEST)

Det verkar som att jag får förklara detta lite mera. Google överdriver antalet träffar när man gör en sökning, enda sättet att faktiskt se hur många träffar det är — är genom att gå till sista sidan. I detta fallet är det sida 4 — motsvarande 38 träffar. Hela sista sidan är full av dessa click-bait domäner, medan första sidan antingen pekar till de Wikipedia sidor som har med namnet, eller några finska sidor som använder hela finska MeSH klassifikationen.

Således inte en enda träff som faktiskt beskriver termen mer än som del i en lång lång lista — och vore det verkligen ett internationellt vedertaget begrepp borde det inte ge 38 träffar, uteslutande på finska och svenska sidor. Denna parameter tillför ingenting för Wikipedia. CFCF (diskussion) 30 juni 2016 kl. 19.29 (CEST)

Det du ska förklara är ditt påstående att Socialstyrelsen (och ICD-10) och utgivarna av finska MeSH (samt ser jag via Google och någon allmän sjukvårdsupplysning på danska) - vilka är vilka som återges på diverse sidor däribland en universitetsuppsats - att dessa ägnar sig åt nonsens för det begriper du bättre än vad Socialstyrelsen gör.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 19.33 (CEST)

Jag läste dessa keynotes från en föreläsning av en av de experter som varit inblandade i svenska ICD-10. Han nämner där att man i samband med ICD-10 fortsatt arbetet med att försvenska språket. I första hand har man försökt ta bort latinet helt, i andra hand försvenskat latinet, i tredje hand haft det kvar. Om finnarna också förfinskar latinet i deras ICD-10 så kan ju de latinska benämningarna vara lite inkonsekventa. //Romulus74 (diskussion) 30 juni 2016 kl. 20.13 (CEST)

Så här står det i länk: "Latin av tradition Men inte det lingua franca som många tror Latin och grekiska; anatomi – patologi / Försvenskning pågår och eftersträvas / Engelska termer tränger in och behöver översättas eller anpassas till svenska". Exakt så gör vi i mallen: först svenska och sedan latin. "Reaktioner på försvenskningen Yngre doktorer mer upprörda än äldre trots att de behärskade latinet sämre. Ett hot mot deras självbild? Dagens utvecklingen mot att patienter i allt högre grad utnyttjar sin rätt att läsa journalen ökar kraven på begriplighet och därmed på försvenskning av journaltexten" Med lingua franca menas att journalerna skrevs på latin, patienten förstod inte vilken diagnos den hade. ICD-10-se har latinet kvar. Under den svenska termen.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 20.32 (CEST)

Så vitt jag kan bedöma hittills verkar finska MeSH ha samarbetat med Socialstyrelsen eftersom de latinska termerna är samma.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 20.38 (CEST)

Mmm, jag försökte mest ge en vinkel på varför det inte blir så mycket sökträffar. Den latinska termen för F50 ni diskuterar ovan tycks inte ha någon latinsk term i den tyska eller engelska versionen av ICD-10. Det blir lätt färre google-träffar om en term finns i en begränsad krets. Jag har läst era diskussioner men vet inte riktigt vad anser ännu. Det verkar onekligen som att vissa av dessa latinska termer inte är generiska och då är de kanske inte så intressanta. Å andra sidan finns de onekligen i svenska (och finska som tycks ha samma) ICD-10 och då finns de ju helt klart. //Romulus74 (diskussion) 30 juni 2016 kl. 20.55 (CEST)

@Romulus74: skulle vi göra som författaren till din text föreslår skulle vi välja blodbrist som artikelnamn, ange "aenemia" som latinskt namn i boxen och det försvenska latinska namnet "anemi" som alternativt och fetstilat namn i ingressen. Det är ingen vinst att ta bort de latinska namnen från boxen, inte när de ingår i de statliga diagnosmanualerna.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 05.55 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Om målet är att göra det lättare för allmänheten att förstå medicinskt språkbruk skall vi inte använda oss av denna terminologi. Den används varken bland forskare, kliniker eller allmänhet, och det tillför ingenting att ha med den här. Jag stödjer att man har med latinet då det faktiskt finns termer som används — men det är förvirrande för allmänheten att introducera namn som ingen använder.CFCF (diskussion) 30 juni 2016 kl. 22.45 (CEST)

Det går inte att diskutera när någon inte refererar situationen korrekt. Termen används av ICD-10-se, finska MeSH, en dansk källa och i en uppsats, med mera.Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 22.58 (CEST)

Man kan fö bara spekulera i hur mycket specialist i ätstörningar man måste vara för att kunna fatta den slutsatsen, att ingen använder det. Googlar du bara?Klementin (diskussion) 30 juni 2016 kl. 23.00 (CEST)

Gängse sätt att genomsöka litteraturen är att använda PubMed — vilken ger 0 träffar: [3]

Det är alltså ganska klart att denna term inte används. Du listar 2 uppslagsverk som har med termen — vilket innebär att den existerar, detta är inte omtvistat. Det som däremot inte håller är att den tillför någonting som helst för gemene läsare. En användning i en uppsats är inte tillräckligt, då denna mycket möjligt kommit av att vi visar termen här på Wikipedia.

Det finns inget bättre bevis att det är förvirrande att ha med det än att termen inte överhuvudtaget förekommer i den vetenskapliga litteraturen. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 08.02 (CEST)

Det framgick redan att du dissar Socialstyrelsen och deras översättning av ICD-10 och finska MeSH. Upprepa inte bara dina - ska man verkligen kalla det seriösa argument? - utan försök att förklara varför de statliga diagnosmanualerna ägnar sig åt nonsens, som du påstår.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 08.54 (CEST)

Det har jag aldrig påstått — de är uppenbarligen översättningar till latin. Däremot är det inte sant att påstå att det finns någon som helst praktisk användning av termen — och därför borde den inte visas så prominent som den gör. Wikipedia är inte en ordbok, och dessa termer tillför ingenting till varken allmänhet eller professionella. Jag stödjer att vi har med termer när de faktiskt används, men då bör det inte stå latin — utan kan lika gärna stå grekiska eller helst "medicinsk term", och vi bör plocka bort alla latinska termer som inte används och lägga dem på Wikidata. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 11.29 (CEST)

Återigen underkänner du Socialstyrelsens auktoritet med deras latinska översättningar av klassifikationerna i diagnos-Biblen ICD-10. Jag tänker inte besvara något innan något seriöst argument tillkommer.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 12.07 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ - Det enda jag har kommenterar kring är hur vi bör visa dessa termer på Wikipedia - så något uttalande gällande Socialstyrelsen har inte förekommit öht. Du stärker inte ditt argument genom att påbörja en ad hominem kampanj. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 13.28 (CEST)

Jag ställer mig helt bakom Klementins genomtänkta argumentation. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2016 kl. 16.28 (CEST)

Du får gärna förtydliga vilka aspekter som är bra eller genomtänkta — menar du att det är bra fylla ut faktamallarna med saker som inte används? Som det är nu tillför din kommentar inget till diskussionen. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 16.44 (CEST)

Den visar att Klementin har stöd i gemenskapen. Det är viktigt eftersom beslutsfattandet sker genom konsensus. Jag står bakom vartenda ord. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2016 kl. 16.47 (CEST)

Konsensus bygger inte på antalet röster — att du säger att du stödjer Klementin för att du gör det tillför ingenting. Antingen får du förtydliga vad i argumentet du stödjer eller så kunde du lika gärna sluppit att kommentera. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 16.49 (CEST)

Det är inte antalet i sig som avgör, men det finns ingen anledning för mig att upprepa allt klokt användaren skrivit. Kom själv med något substantiellt! Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2016 kl. 16.51 (CEST)

För att upprepa:

1. Termerna används inte
   1. I litteraturen
   2. Bland akademiker
   3. Bland forskare
   4. Bland kliniker
   5. Bland patienter
   6. Bland patientföreningar
2. Det förvirrar då det får allmänheten och ev. studenter att tro att detta är vedertaget språkbruk
3. Det ger intrycket att Wikipedia är amatörmässigt då vi ger dessa termer en mycket synlig ställning samtidigt som vi inte ens inkluderar accepterat språkbruk.

Där har du en del substantiellt, och om du vill ha mer så kan du läsa i diskussionen ovan. Det argument vi har att inkludera termerna är:

1. Klementin har lagt ner mycket tid på att lägga till dem.

CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 16.57 (CEST)

1.1. Falskt. Används i de statliga diagnosmanualerna.--Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.17 (CEST)

1.2. Falskt. Bevisas av Romulus74 källa. --Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.17 (CEST)

1.3. Falskt. Bevisas av Romulus74 källa. --Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.17 (CEST)

1.4. Falskt. Bevisas av Romulus74 källa. --Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.17 (CEST)

Det enda den källan visar är att ICD-10-SE har med översättningar, inte att de används. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.25 (CEST)

3.Socialstyrelsen är inte mer amatörmässig än Wikipedia. --Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.17 (CEST)

Men de visar inte heller upp det på sin hemsida för alla att se. Det är en del av ett referensverk, och de förspråkar ingenstans att termerna faktiskt används eller är något mer än översättningar till latin. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.25 (CEST)

Nej, argumentet är detta: Det förekommer i den standardiserade litteraturen, nämligen diagnosmanualerna! Återigen har diskussionen förvrängts till din fördel och denna diskussionsstil ska inte accepteras eftersom det är bedrägligt. Har du presenterat något annat än Googelsökningar? Jag har presenterat Socialstyrelsen och finska MeSH.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.13 (CEST)

Jo, bl.a. en pubmed sökning, vilket du skulle kunna se bara några rader ovanför. Dessutom kan du titta i de vanligaste psykiatriböckerna på svenska som Psykiatri Herlofson (2009) och Psykiatri med elabb Ottoson (2015) som inte har med termen alls. Inte heller de vanligaste engelska böckerna har med termen, som "Kaplan and Sadock's Synopsis of Psychiatry" eller "Oxford textbook of Psychiatry". Inte heller har den svenska översättningen av DSM-V med termerna. Och nu rör vi oss bara kring denna term, samma sak kan sägas om alla de cancertermer som inte används.
CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.21 (CEST)

Mini-D 5 är mig veterligt inte ens en auktoriserad översättning av DSM-5! DSM-5 har helelr ingen klinisk relevans i Sverige eftersom det är den amerikanska motsvarigheten till Folkhälsomyndiheten elelr något som sanktionerar den! Grundkursböcker i psykiatri är heller ingen källa mot ICD-10!Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.29 (CEST)

Nu är du nog allt ute på djupt vatten — DSM-5 och mini-D 5 används bägge inom kliniskt bruk i Sverige. Den skrivs av APA — American psychiatric association, och ja de har fått en del kritik, men visst används de. Inte heller utgör någon av dessa böcker grundböcker. De mer avancerade böcker som finns är inte på svenska. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.35 (CEST)

@CFCF: Jag vill inte lägga mig i de latinska namnens relevans men undrar ändå varför du, om namnen nu är så irrelevanta, menar att dessa ska stoppas in i Wikidata vilket du upprepade gånger har skrivit. --Larske (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.00 (CEST)

De är översättningar, och nu när Klementin ändå gjort arbetet av att lägga till dem på Wikipedia så är det synd att slänga bort det. Jag är ganska liberal om vad man bör ha på Wikidata, och tycker att de flesta databaser bör finnas där. Däremot tillför de ingenting för läsarna på svenska Wikipedia förutom förvirring. De skulle passa på latinska Wikipedia t.ex.CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.05 (CEST)

Som svar på dina undringar @Larske: så tror jag men vet inte att latinet försvunnit för länge sedan i den amerikanska medicinska litteraturen som anglifierat termerna men saknar latinska namn för nyare diagnoser.~I Sverige och Finland lever de emellertid kvar, vilket ICD-10-se och finska MeSH bevisar.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.23 (CEST)

Latinet har aldrig använts — det är grekiska som använts för sjukdomsnamn och patologi. Dessa termer förekommer ingenstans utanför dessa manualer, de används inte.CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 17.30 (CEST)

@CFCF: Om det Du påstår är sant, vilket jag starkt betvivlar: Vilken skada gör informationen? Den är ju inte ens enligt Dig direkt felaktig. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2016 kl. 18.27 (CEST)

Man skulle inte kunna tänka sig en form av kompromiss, där övertexten ändras till "Latinskt namn enligt ICD-10-SE"? //Romulus74 (diskussion) 1 juli 2016 kl. 18.34 (CEST)

Det skulle då behöva stå "... enl. ICD-10 och /eller finska MeSH". Någon gång har jag dock använt det latinska namn som stod i ingressen.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 18.36 (CEST)

Tostarpadius - Risken är att det förvirrar, och att vi har med det gör att man tror att det är välanvända namn. Det finns många exempel på det som kallas "medicinskt latin" (egentligen en salig blandning av latin, grekiska och egennamn) som faktiskt används. Problemet är att vi nu i stort sett importerat en ordbok med termer som översatts men knappast används. Skall vi göra det enklare för patienter och allmänhet så finns det tyvärr inget bra register, utan varje artikel måste uppdateras manuellt.

Jag skulle hellre se att vi införde "medicinsk term" och att denna kunde fyllas i manuellt. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 18.40 (CEST)

Stryk det: en bra kompromiss vore att kalla det "synonymer" och ett exempel där man skulle kunna flytta ut ganska mycket ur brödtexten finns på Granulomatös polyangit. Vad jag vet är Granulomatosis Wegener till och med felaktigt latin. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 18.43 (CEST)

Det borde bli Granulomatosis Wegeni, Wegenae, Wegeneri, eller Wegenerae beroende på vilken böjning man väljer och om man antar att granulomatosus är feminint eller maskulint. - CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 18.49 (CEST)

Jag har ingen kompetens att avgöra om de latinska termerna används, men: om termer inte används bör vi naturligtvis inte ta upp dem bara för att de "finns". Att något står med i en databas eller samling av höggradigt standardiserad text betyder inte att det är relevant, även om det inte finns någon anledning att betvivla sanningshalten.

andejons (diskussion) 1 juli 2016 kl. 19.15 (CEST)

Det där argumentet är redan besvarat av mig ovan 30 juni 2016 kl. 20.38 och på fler ställen. CFCF:s ständiga upprepningar av sina felaktiga argument gör all diskussion omöjlig.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 20.18 (CEST)

Att något finns i en "samling av höggradigt standardiserad text " är i sig belägg för att det brukas tycker jag, men fler exempel på att latin används i svenska journaler:Läkartidningen (som också påminner om att även förkortningar borde finnas med i artiklarna, NetdoktorPro med mera om man är intresserad.Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 20.33 (CEST)

För den som inte orkar klicka på länkarna: Enligt enkäten anpassar läkarna sällan eller aldrig journaltexten för patienten. Det färgar hela texten och gör den svår att förstå utanför den tänkta mottagargruppen. Det syns i alla nivåer i texten, från dispositionen som styrs av journalhanteringssystemet, hur handlingar framställs i val av verbformer, meningsbyggnaden som saknar subjekt (patienter och vårdpersonal nämns sällan i journaltext) till ordval med förkortningar och latin i stället för svenska. Dessa språkliga särdrag blev tydliga i examensarbetets textanalys av journalerna. [min fetstil] [Läkartidningen 2011-02-08 nummer 6] och Journalerna som det ser ut idag är ett arbetsredskap och innehåller ofullständiga meningar, interna förkortningar, jargong och medicinska termer på både svenska, engelska och latin. [min fetstil] [NetdoktorPro 9 december 2013] Det måste underlätta för personer om det är lätt att hitta de latinska termer som läkarna svänger sig med. För säkerhets skull, SR: Siv Niklasson är före detta sjuksköterska, hon är vice ordförande i PRO i Vänersborg och hon tror att det är stor risk för missförstånd när patienter får läsa om diagnoser och provsvar på latin[4]Klementin (diskussion) 1 juli 2016 kl. 21.37 (CEST)

Problemet är att du antar att det handlar om vilket latin som helst - men det är inte så enkelt. Medicinskt språk innehåller en del latin, men det är inte hela bilden. Anatomin använder latinsk terminologi enligt Terminologia Anatomica 98, medan patologin i huvudsak använder grekiska.
Jag håller med om att det är av stor vikt att dessa termer kan beskrivas korrekt på Wikipedia - men vi skall inte slänga oss med termer som inte används, det har motsatt effekt till det du vill åstadkomma.
Till och med våras egen artikel Läkarlatin förklarar att det inte alls bara är latin - så vi kan inte lösa problemet genom att bara ha med latinska översättningar. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 21.48 (CEST)

Bägge de där länkarna är ju till fördel för att vi inte borde ha med generiska latinska översättningar - de bidrar till förvirring då de inte används. Om vi istället valde att lista de synonymer som faktiskt förekommer så är det till patienternas och allmänhetens fördel. Jag tror du har fått hela anledningen till varför jag vill ta bort detta om bakfoten. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 20.37 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Andra alternativ vore om vi kunde infoga http://medicinskordbok.se till Wikidata och hämta synonymerna därifrån. Det skulle faktiskt vara användbart, men då skulle någon behöva höra av sig till föreståndaren för den sidan. (Risken är de får pengar för reklamintäckter, och då kanske de inte vill donera det).CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 20.43 (CEST)

Ytterligare nytt argument: Inte ens svenska MeSH:s sökfunktion visar dessa latinska översättningar, se: [5]. CFCF (diskussion) 1 juli 2016 kl. 20.48 (CEST)

Återigen: Kom med något substantiellt om Du vill ha gemenskapens stöd. Allt är redan vederlagt av Klementin. Tostarpadius (diskussion) 2 juli 2016 kl. 22.00 (CEST)

Tostarpadius — nu får du skärpa dig, det är knappast jag som saknar substantiella argument. Du behöver inte ödsla mer tid på att snedvrida bilden av hur man kommer fram till konsensus, jag har god kännedom om den processen, tack. CFCF (diskussion) 3 juli 2016 kl. 00.49 (CEST)

Jag snedvrider ingenting. Det börjar bli dags för ett KAW-ärende. Men jag skriver några ord på Bybrunnen först. Tostarpadius (diskussion) 3 juli 2016 kl. 06.20 (CEST)

Kanske har jag missat något, när jag inte deltagit i tidigare diskussion, men skulle det vara möjligt att ha kvar de termer som nu anges som latinska och samtidigt ge en tydlig plats för de facktermer som används på klinik och i forskning? Det stämmer att ICD-10 har latinska termer som underrubriker till de svenska namnen. Skulle jag själv ha en motsvarande katalog framför mig på ett för mig okänt språk, så skulle jag kunna hitta rätt diagnoskod med sådana latinska termer, om det av någon anledning skulle behövas. Latinet är förvisso ofta egentligen latiniserad grekiska och ibland rena nyskapelser. ICD-10:s latinska termer motsvarar dock inte helt det som används i praktiken. I det dagliga arbetet, i journaler och i forskning används också termer på så kallad "läkarlatin", men då är det oftast andra former, mer anpassade till svenska eller engelska. Det räcker dock att det står "esofagus", "hepatisk" eller "hypotoni" för att det ska upplevas som krånglig latin för en patient som läser sin journal. Latinska meningar är det förstås aldrig tal om i verksamheten. JohanahoJ (diskussion) 5 juli 2016 kl. 16.56 (CEST)

Problemet med detta resonemang är att det faktiskt är omöjligt för någon att veta huruvida du @JohanahoJ: säger som det är eller bara gissar. Ovan har jag anfört bl.a. Läkartidningen som stöd för att latinet faktiskt används, skriven av just läkare. Också en källa från Socialstyrelsen som Romulus anförde påstod samma sak och där betonade de då också skillnaden mellan försvenskat latin, som du menar förekommer i journaler, och ren latin som de menade också var i bruk.Klementin (diskussion) 5 juli 2016 kl. 23.20 (CEST)

Nu undrar jag vad du egentligen menar? Om du tror att det skrivs journaler på ren latin, så har du missförstått det du läst. Så illa ställt är det inte med journalföringen, och det har jag inte sett någon hävda, varken i Läkartidningen eller på Socialstyrelsen. Jag har själv arbetat både kliniskt som läkare, undervisat läkarstudenter och forskat inom medicin, jag har dikterat många journaler och läst ännu fler, och ingenstans har jag sett en fullständig mening på latin. JohanahoJ (diskussion) 5 juli 2016 kl. 23.57 (CEST)

Det vore direkt felaktigt att i journaler använda sig av mer än enstaka termer på latin. Detta står att läsa i Socialstyrelsens handbok om informationshantering och journalföring: "Vad gäller för språk i patientjournalen? I 3 kap. 13 § patientdatalagen (2008:355) anges att hälso- och sjukvårdens journalhandlingar ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Enligt huvudregeln ska patientjournalen vara skriven på svenska. Fackuttryck får användas när de är nödvändiga för att uppfylla kravet på tydlighet. Det är dock viktigt att använda en lättförståelig svenska och allmänt veder-tagna förkortningar – både med hänsyn till patienten och till den övriga per-sonalen som kan behöva använda journalen." JohanahoJ (diskussion) 6 juli 2016 kl. 02.05 (CEST)

Ja jag har läst källorna och flera andra. Michael Lövtrup i Läkartidningen skriver sålunda: "Ofullständiga meningar, interna förkortningar, jargong och medicinska termer på svenska, engelska eller mer eller mindre korrekt böjt latin."[6] Språkrådgivningen ger ett praktexempel: "medicinska termer på latin som hyperthyreos"[7] Nu är det så att den försvenskade medicinska terminologin är hypertyreos (utan 'h') medan den latinska är hyperthyreosis. Exempel på övergången mellan latin och svenska ges av Magnus Fogelberg i Språkhantering i vården: gravidas extrauterina – extrauterin graviditet – utomkvedshavandeskap / otitis media – mediaotit - mellanöreinflammation (ej örsprång).[8] Med latin menas allatså ren latin, inte medicinska facktermer av försvenskad latin som är en fråga för sig. Sådant språkbruk tycks vara det vanligaste, det som varken är latin eller svenska. En uppsats tar upp aspekten att många läkare har annat modersmål än svenska och kan ha studerat till läkare i annat land i vilka fall latin underlättar för deras arbete men gör det svårare för patienten att förstå. Det bästa alternativet är då att fortsätta som görs. och skriva den korrekta latinska benämningen och den medicinska facktermen på svenska. Detta i enlighet med hur Socialstyrelsen bedömer hur saken bäst hanteras. Att nämna det latinska namnet i boxen kan inte uppfattas som stöd för att använda det i stället för uppslagsordet. I annat fall skulle också Socialstyrelsen begå brott med sin översättning.Klementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 02.18 (CEST)

Jag ser nu att Försäkringskassan kräver diagnos på svenska och latin vid läkarutlåtanden.[9][10][11][12] med flera länkarKlementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 07.30 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Om det nu är ställt bortom allt rimligt tvivel att dessa diagnosnamn inte används — bör de verkligen framgå så prominent i faktamallen när vi inte ens har en parameter för de synonymer som faktiskt förekommer?
Dessutom har du alldeles fel gällande socialstyrelsens krav — det menas som svenska eller latinskt namn. Det innefattar absolut inget krav på dessa oanvända psuedo-översättningar, och det som i folkmun kallas latin är som redan visat det latininfluerade språk som används inom medicinen. Vi bör tillföra en parameter synonymer= där man kan tillföra namn som faktiskt förekommer i litteraturen, istället för detta vilket endast bidrar till förvirring. Och vad gäller utländska läkare så vet vi ju också att dessa namn inte förekommer utanför den svensk-talande sfären, och då är de ju helt meningslösa i detta syfte. Carl Fredrik 💌 📧 6 juli 2016 kl. 14.11 (CEST)

Försäkringskassan. Det står om du kollar källorna svenska OCH latin. Latin används. Socialstyrelsen bedömning är god. Jag litar på den.Klementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 14.41 (CEST)

Syftet är att det som anges ska vara både lättförståeligt och tydligt. "Blodbrist" bör kompletteras med "anemi", men man behöver inte alls dra till med "anaemia". JohanahoJ (diskussion) 6 juli 2016 kl. 14.52 (CEST)

"Behöver inte" men vad det verkar "bör". Jag fortsätter att lita mer på Socialstyrelsen.Klementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 15.54 (CEST)

Frågan är också vad ätstörningar NOS blir på latin om inte ett av dessa "påhittade latinska namn".Klementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 15.55 (CEST)

Socialstyrelsens definition av "latin" är inte så snäv, utan "anemi" ingår också i den latinska terminologin i det här sammanhanget. Så här skriver Socialstyrelsen till exempel angående Fanconis anemi: "Anemi är det latinska uttrycket för blodbrist". JohanahoJ (diskussion) 6 juli 2016 kl. 16.33 (CEST)

Jag förstår inte jakten på dessa latinska termer. De används uppenbarligen i vissa sammanhang och bör därför stå kvar. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2016 kl. 16.37 (CEST)

Nej, de används inte i några som helst sammanhang förutom den här boken, jag fattar inte hur detta inte når fram! Carl Fredrik 💌 📧 6 juli 2016 kl. 17.23 (CEST)

Jag ser ingen anledning att tro mer på Dig än på Klementin. Vederbörande hänvisar till flera tydliga källor. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2016 kl. 17.25 (CEST)

Då är det för att du inte bryr dig om källor. Det finns inga källor som stärker Klementins tes - detta gör också den nästintill omöjlig att motbevisa, för det finns ju ytterst få källor som brytt sig om att förklara det som för många är självklart. Men bland de få som finns så stödjer ju bl.a. socialstyrelsen att de inte syftar till denna typ av latin. Dessutom är det nu två användare med källor mot en som står helt utan, och endast bygger sina argument på indicium. Carl Fredrik 💌 📧 6 juli 2016 kl. 17.28 (CEST)

Jag har inte sett Dig eller JohanahoJ presentera en enda källa som motbevisar att de används. Det handlar enbart om så kallad egen forskning. Tostarpadius (diskussion) 6 juli 2016 kl. 18.33 (CEST)

Tack @Tostarpadius:. Jag orkar inte upplysa än en gång att det är Socialstyrelsen som översätter ICD-10-se och där ger rent latinska namn på latin (bl.a. anaemia och hyperthyreosis), underställda svenska termer och försvenskade latinska medicinska termer. Evighetsdiskussioner leder bara till att man gång på gång måste upplysa nytt folk om vad som redan bevisats och belagts. Fast man hade ju trott att läkare faktiskt var bekanta med ICD-10-se.Klementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 16.43 (CEST)

Nu spårade visst diskussionen ur till pajkastning. Jag har bättre saker för mig än detta trams. Jag avslutar med att informera om något så grundläggande som att ICD-10(-SE) inte är en uppdaterad lista på rekommenderade diagnoser, utan är framtagen för att möjliggöra jämförande statistik. Den tar lång tid att utveckla och samordna internationellt, varför den är dåligt uppdaterad på en del områden; den tar upp diagnoser som inte erkänns som diagnoser i Sverige och den saknar diagnoser som används idag. JohanahoJ (diskussion) 6 juli 2016 kl. 16.59 (CEST)

jag vet inte hur du diagnosticerar, men du kan inte sjukskriva någon med en sådan ny diagnos som saknas i ICD-10. [13]ICD-10-se är framtagen för svenskaförhållanden och revideras regelbunden därför.Klementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 17.02 (CEST)

Diagnoskoderna i ICD-10 är i många fall mycket godtyckliga, med förklaringar som "utan närmare specifikation" etc. Detta gör det möjligt att sätta en diagnoskod på något som annars inte behöver vara godkänt på det sättet som du förordar. Om det är något som är ytterst uppenbart i den här diskussionen så är det att du inte vet vad du talar om. Carl Fredrik 💌 📧 6 juli 2016 kl. 17.31 (CEST)

Det var en oerhört grov anklagelse. Argumentera i sak i dtället för att gå på person! Mitt intryck är alltjämt det rakt motsatta. Tostarpadius (diskussion) 9 juli 2016 kl. 11.36 (CEST)

Jag hade missat att CFCF hade fibblat med koden så att det latinska namnet inte syntes i artiklarna. Det är nu återställt.Klementin (diskussion) 12 juli 2016 kl. 23.16 (CEST)

Myndigheterna som åberopas är alltså dessa läkares lag. vad de än säger hur de agerar i eller på praktiken.Klementin (diskussion) 12 juli 2016 kl. 23.19 (CEST)

Detta är helt fel, jag föreslår att du faktiskt läser på vilka lagar som dikterar diagnossättningen. Dessutom visar inte en endaste av dina källor att dessa latinska namn skulle användas någonstans förutom i självaste diagnosboken. Ingenstans! Carl Fredrik 💌 📧 12 juli 2016 kl. 23.27 (CEST)

Jag hoppas att det är fler än Tostarpadius som orkat läsa källorna. Oavsett om du drabbats av tunnelseende eller trollar. Ingen läkare får egentligen (de jure) sjukskriva någon till Försäkringskassan utan latinsk diagnos och de latinska namnen är samma i Finland hur lagen än må vara där.Klementin (diskussion) 12 juli 2016 kl. 23.30 (CEST)

Dessa regelverk har alltså tagits fram för att läkare inte ska kunna ta rena hittepå-diagnoser som JohanahoJ påstår att läkare i gemen använder.Klementin (diskussion) 12 juli 2016 kl. 23.34 (CEST)

Detta stämmer absolut inte — du har inte visat en endaste källa för det påståendet. Carl Fredrik 💌 📧 12 juli 2016 kl. 23.36 (CEST)

I händelse att det är tunnelseende klipper jag min mitt inlägg ovan :::Jag ser nu att Försäkringskassan kräver diagnos på svenska och latin vid läkarutlåtanden.[14][15][16][17] med flera länkarKlementin (diskussion) 6 juli 2016 kl. 07.30 (CEST)Klementin (diskussion) 12 juli 2016 kl. 23.42 (CEST)

Detta besvarades redan att det absolut inte innebar att man behövde skriva in bägge. Du får välja det enda eller det andra, och det är under inga omständigheter så att detta konstlade latin som endast förekommer i denna diagnosmallen förordas! Det du länkar är formulär, om du skall finna stöd för din tes får du länka en förklaring som beskriver hur man fyller i dessa formulär, men då du saknar en har de inga som helst värde i den här diskussionen! Carl Fredrik 💌 📧 12 juli 2016 kl. 23.49 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘@Klementin: De blanketter som du har länkat till verkar vara äldre versioner som har ersatts av nyare blanketter. Ta en titt på den här sidan på försäkringskassans web. Där finns ett stort antal blanketter för läkarutlåtanden av olika slag och det ser ut som att man (med undantag av blanketten för ögonsjukdomar som du också länkar till) inte längre skriver något om "svensk och latinsk diagnos". Däremot trycker man i de ifyllnadsanvisningar som finns på samma sida, till exempel den här, hårt på att diagnoskoden enligt ICD-10 (eller ICD-10 SE) alltid måste fyllas i. Men annars står det bara "Ange den diagnos som är primär orsak till..." och liknande. Vi får väl räkna med att Försäkringskassan har de "rätta" versionerna av sina blanketterna på sin webbplats och då är det ju lite tråkigt att exempelvis lakarhuset.com inte har samma version av blankett 3220 (Läkarutlåtande för vårdbidrag). Sökmotorer, jag antar att du inte hittade blanketten via Läkarhusets blankettsida, hittar tyvärr såväl nya dokument som gammalt skräp. Att den blankett du länkade till är en gammal blankett kan du se på att den hänvisar till SOSFS 1981:25 när det gäller att styrka patientens identitet. Modernare blanketter hänvisar till SOSFS 2005:29. Se till exempel blanketterna 3200, 3220, 3222, 7805, 7806, 7263 och 7269 i vilka det alltså inte står något om att diagnos ska anges på något speciellt språk, det verkar vara koden/koderna som är det viktiga. --Larske (diskussion) 13 juli 2016 kl. 01.16 (CEST)

Tack @Larske: för att du inte bara tog dig tid och läste källorna utan också hittade en förklaring. Men jag vidhåller nog i alla fall att eftersom blanketterna finns ute på nätet så är detta stöd för att de latinska namnen fortfarande har tillräckligt med aktualitet för att tas med i boxen. Jag ser nu i SOSFS 2005:29 att medicinska termer inte alls bör användas längre och om de gör det så ska de förklaras.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 08.11 (CEST)

Som exempel på aktualitet så är sjukskrivningar på latin från förr fortfarande relevant att nämna när man träffar en ny läkare som frågar om ens sjukdomshistoria.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 08.20 (CEST)

Nej nu ser jag att enligt SKL 2013 är FK 5049 fortfarande aktuell (åtminstone i Skåne), se s. 2 punkt 7 Och åtminstone FK 5049 anger tydligt att det ska vara diagnoser på både svenska och latin och dessutom ICD-10-kod.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 09.40 (CEST)

Men blankett FK 5049 finns inte hos Försäkringskassan längre, så en läkare i Skåne får lite svårt att försöka göra som SKL 2013 säger. //Romulus74 (diskussion) 14 juli 2016 kl. 21.34 (CEST)

Nu tror jag iofs inte att läkare skriver ut blanketter från en öppen webbplats, men det jag tagit upp ovan är att latinska namn hur som helst har sådan aktualitet pga av den kort tiden.Klementin (diskussion) 15 juli 2016 kl. 02.02 (CEST)

Det vore bättre om synonymer och latin skildes åt genom att välja olika typsnitt. Det var ju syftet med Courier, att klart ange att det var något annat.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 10.53 (CEST)

Du har lagt otaliga timmar till att lägga till dessa översättningar, därför föreslår jag att du tänker efter huruvida du verkligen förhåller dig neutralt till deras nytta. Jag har flera gånger påpekat att de faktiskt kan leda till förvirring och skada genom att de förstärker tron att dessa översättningar förekommer i allmänt bruk. Det finns ingenting som tyder på att så är fallet, och det enda du har länkat till är blanketter som har med ett fält för svenska och latin (vi har redan avverkat att med detta menas läkarlatin och inte egentlig latin som saknar uppemot hälften av de fraser som används inom det medicinska latinet).
Det intressanta i sammanhanget är att de blanketter du länkat är äldre än den ICD-10-SE sammansättning som du vidhåller de bör fyllas ut i enlighet med. Du har inte visat en endaste källa som beskriver att dessa översättningar skall finnas med i fältet, och jag föreslår att du lägger ner vad som verkar vara en debatt som mest handlar om din stolthet. Dessa översättningar används inte överhuvudtaget, och de hör inte hemma i faktamallen — eller åtminstone inte så prominent som en underrubrik i stor storlek! Carl Fredrik 💌 📧 13 juli 2016 kl. 10.58 (CEST)

Nej vi har inte redan avverkat och så vidare. tack och lov för @Tostarpadius: och @Larske: som läser på innan de skriver och därmed skulle förstöra den andras humör och pröva tålamodet. Förvirringen skulle bara uppstå nu när det är samma typsnitt.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.02 (CEST)

Nu åberopar du ad hominem argument, det finns ingenting som tyder på att jag inte läst på — jag har läst alla dina källor och det finns ingenting i dina källor som säger att dessa översättningar används överhuvudtaget. Det är ytterst befängt att du menar att de enda med kvalifikationer här väljer att bortse från källorna — nej, det är snarare du som väljer att ignorera alla argument för att du endast länkar det du vill — utan att det alls stödjer din tes. Carl Fredrik 💌 📧 13 juli 2016 kl. 11.12 (CEST)

Och vem är det nu som argumenterar ad hominem? Det är kanske dags för ett KAW-ärende. Tostarpadius (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.47 (CEST)

Jag kan medge att det inte är det bästa möjliga alternativet, men när jag uttömt alla andra möjliga argument och faktiskt visat att inga källor stödjer motståndarens argument finns inte mycket att tillgå — speciellt som svar ett påhopp om att man inte skulle läsa källor.Carl Fredrik 💌 📧 13 juli 2016 kl. 11.59 (CEST)

Tack @Tostarpadius:. Kvalifikationerna att skriva om medicin får man inte efter man tagit läkarexamen. Informationsvetenskap och dylika utbildningar ger det däremot.Klementin (diskussion) 13 juli 2016 kl. 11.49 (CEST)

Detta ter sig närmst vara befängt — jag har kvalifikationer enligt den utbildning jag genomgått, och har dessutom redigerat i över 10 år på Wikipedia. Det jag reagerar på är att du direkt säger att de som faktiskt kommit i kontakt med dessa formulär i en professionell kapacitet skulle ignorera de föreskrifter och källor som beskriver dem. Det jag reagerar på är att du väljer att säga att de som inte håller med dig helt enkelt inte läser dina källor. Det handlar om att källorna inte alls beskriver eller ens handlar om det du säger att de gör. Carl Fredrik 💌 📧 13 juli 2016 kl. 11.59 (CEST)

Tillägg till mallen

Om man skulle lägga in stöd för en:ICD-11 och DSM-V, kan man då bara "putta" existerande parametrar nedåt och se till att alla har unika sifferidentifierare, eller är det mer komplicerat än så? 🐲 Bowser (disk) 22 januari 2022 kl. 22.54 (CET)

Nej, det är inte mer komplicerat än så. Om du tror att det kan tillkomma ytterligare parametrar direkt efter de du lägger till kan du skapa plats för dem när du ändå är inne och numrerar om. Det gör inget om det finns luckor i numreringen så länge man inte överskrider 240 som är det högsta numret som {{Faktamall}} stöder. Då går det lättare nästa gång någon vill lägga till något.

-- Larske (diskussion) 23 januari 2022 kl. 00.42 (CET)