Mall:Kemibox/dok

Eftersom Kemiboxen anses vara en esoterisk mall följer här en kort introduktion till Kemiboxen och hur den kan användas. Observera att det som står här inte är regler, Det är riktlinjer och tips.

{{Kemibox
|Vardagligt namn   = 
|Bild              = 
|Bildtext          = 
|Bildbredd         = 
|Bild2             = 
|Bild2text         = 
|Systematiskt namn = 
|IUPAC-namn        = 
|Övriga namn       = 
|Kemisk formel     = 
|Utseende          = 
|CAS-nummer        = 
|SMILES            = 
|Molmassa          = 
|Densitet          = 
|Löslighet         = 
|LöslighetTemp     = 
|Löslighetref      = 
|Smältpunkt        = 
|Smältextra        = 
|Smältref          = 
|Kokpunkt          = 
|Kokextra          = 
|Kokref            = 
|Huvudfara         = 
|NFPA704           = 
|LD50              = 
}}

När ska man använda Kemiboxen?

Kemiboxen är avsedd att användas i artiklar om ett visst kemiskt ämne. Den är designad för att på ett snabbt och överskådligt sett presentera tabelldata för ämnet i fråga.

Den är mindre lämpad att användas i artiklar om grupper av ämnen, blandningar, joner, kemiska processer e.dy.

Informationsfälten

Kemiboxen baserar sig på den generella mallen {{Faktamall}} och byggs upp av en uppsättning fördefinierade 'etiketter' som man kan sätta värden på.

Vardagligt namn

Vardagligt namn är det namn som ämnet är mest känt under. Om artikels namn är samma som det vardagliga namnet kan det här fältet lämnas tomt, artikels namn kommer då att infogas här automatiskt.

Att fylla i det här fältet brukar bara behövas om artikelns namn är det systematiska namnet.

Exempel: Etyn har det vardagliga namnet Acetylen.

Bild och Bild2

Kemiboxen har plats för två illustrationer högst upp. En strukturformel, en molekylmodell, en bild av kristallstrukturen eller en bild på ett prov av själva ämnet är lämpliga illustrationer.

Bildtext och Bild2text

En kort text (ofta bara ett ord) som beskriver vad Bild respektive Bild2 förställer. Texten visas när muspekaren hålls stilla över bilden eller i stället för bilden i icke-grafiska webbläsare.

Bildbredd och Bild2bredd

Bilderna skalas att vara 100 pixlar breda (om de placeras horisontellt) eller 200 pixlar (om de placeras vertikalt). Oftast blir det bra, men om bilderna har olika längd/bredd-förhållande kan det se konstigt ut. Därför ger de här fälten möjlighet att justera bildernas bredd.

Bildvertikal

Om det här fältet lämnas tomt kommer bilderna att placeras bredvid varandra (och skalas till 100 pixlars bredd). Om fältet inte är tomt kommer bilderna att placeras ovanför varandra (och skalas till 200 pixlars bredd).

Systematiskt namn

Det här fältet är till för det namn som IUPAC-nomenklaturen föreskriver att ämnet heter på svenska. Ibland är det samma som det vardagliga namnet, men ofta är det ett lite längre och krångligare namn som exakt och otvetydigt namnger ämnet.

Exempel: Det finns ett flertal ämnen som kallas för järnoxid. De har dock olika systematiska namn som järn(II)oxid och järn(III)oxid.

IUPAC-namn

Internationella kemiunionen (IUPAC) har ibland ett föredraget systematiskt namn, ibland kallat föredraget IUPAC-namn (engelska: preferred IUPAC name, förkortning: PIN) eller bara IUPAC-namn , vilket är ovanligare än andra systematiska namn. Ett exempel är trotyl, vars vanliga systematiska namn är "2,4,6-trinitrotoluen" men vars föredragna IUPAC-namn är "2-metyl-1,3,5-trinitrobensen" (engelska: 2-methyl-1,3,5-trinitrobenzene).

IUPAC-namn kan bland annat hittas på europeiska kemikaliemyndighetens (ECHA) webbaserade databas (ECHA chemicals databas): https://chem.echa.europa.eu/substance-search – exempel: se uppslaget för trotyl.

Övriga namn

Om ämnet även har andra namn, t.ex. handelsnamn, trivialnamn, äldre namn eller E-nummer kan det skrivas in i det här fältet.

Kemisk formel

Ämnets kemiska formel. Oftast räcker det med en enkel summaformel, men i de fall summaformeln inte är unik kan det vara en idé att skriva formeln på ett format som ger en ledtråd till molekylens struktur.

Exempel: Summaformeln för acetaldehyd är C₂H₄O, men det är även summaformeln för etenoxid. Därför brukar acetaldehyd betecknas CH₃CHO. Det visar att molekylen består av en metylgrupp (CH₃) och en aldehydgrupp (CHO).

Utseende

Det här fältet beskriver hur ämnet ser ut när man påträffar det i ren eller vanligt förekommande form. Vanligen skriver man här ämnets aggregationstillstånd och färg vid standardtryck och -temperatur. Man kan också skriva om ämnet har någon speciell lukt, om det ryker vid kontakt med luft.

CAS-nummer

Ämnets CAS-nummer är ett katalognummer som används av American Chemical Society. CAS-nummer är välkända och entydiga och gör det enkelt att söka information om ett ämne på ett främmande språk.

SMILES

SMILES är en metod att på ett entydigt sätt skriva en molekylstruktur så att det går lätt för en dator att tolka den. Eftersom SMILES kan skrivas på många olika vis kan det finnas flera SMILES för ett och samma ämne.

Molmassa

Vikten i gram för en mol av ämnet i fråga. Molmassan är identisk med vikten av en molekyl uttryckt i atommassenheter, vilket gör att det går att räkna fram molmassan utifrån den kemiska formeln.

Enheten gram/mol läggs till automatiskt.

Densitet

Ämnets densitet uttryckt i gram per kubikcentimeter. Observera att det inte är SI-enheten kilogram per kubikmeter. Var noga att kontrollera detta, speciellt för gaser som har låg densitet, annars kan värdet bli tusen gånger för stort.

Enheten g/cm³ läggs till automatiskt.

Löslighet

Om ämnet är lösligt i vatten så skriver man hur många gram av ämnet som kan lösas upp i en liter vatten innan lösningen blir mättad. Enheten g/l läggs till automatiskt.

Om man inte vill att enheten g/l ska läggas till automatiskt, t.ex. om ämnet är olösligt, om det är blandbart i alla proportioner e.dy. så kan man skriva LöslighetOrd i stället. Då läggs enheten g/l inte till automatiskt.

LöslighetTemp

Om lösligheten är uppmätt vid någon annan temperatur än 20 °C så fyller man i det i det här fältet.

Enheten °C läggs till automatiskt.

Löslighetref

Referensnot för löslighet.

Smältpunkt

Vid vilken temperatur ämnet övergår från fast form.

Enheten °C läggs till automatiskt.

Smältextra

Om ämnet vid den temperatur som har angivits som smältpunkten inte övergår till flytande form utan direkt till gasform (sublimering) eller sönderfaller i andra ämnen anges det här.

Smältref

Referensnot för smältpunkt.

Kokpunkt

Vid vilken temperatur ämnet övergår från flytande form.

Enheten °C läggs till automatiskt.

Kokextra

Om ämnet vid den temperatur som har angivits som kokpunkten inte övergår till gasform utan sönderfaller i andra ämnen anges det här.

Kokref

Referensnot för kokpunkt.

Huvudfara

Vanligen används det här fältet för mallen {{Farosymbol}}, men det kan också användas för att skriva andra faror som kan vara förknippade med ämnet i fråga.

NFPA704

Det här fältet är avsett för mallen {{NFPA 704}}. Den så kallade branddiamanten är en märkning för att snabbt kunna avgöra ett ämnes farlighet enligt fyra kategorier (hälsa, brandfarlighet, reaktivitet och övrigt).

LD50

LD₅₀ är ett mått som används för att ange ungefär hur giftigt ett ämne är. Det är den dos som är dödlig för hälften av gruppen som har utsatts för den. LD₅₀-värdet beräknas experimentellt genom djurförsök. Om inget annat anges så anger värdet oralt intag hos råttor. Enheten är mg/kg och den läggs inte till automatiskt.

Observera att gasers giftighet benämns LC₅₀ och mäts i ppm.

Template data

Det här är TemplateData-dokumentation för den här mallen. Det används av VisualEditor och andra verktyg.

TemplateData för Kemibox

Kemiboxen är avsedd att användas i artiklar om ett visst kemiskt ämne. Den är designad för att på ett snabbt och överskådligt sett presentera tabelldata för ämnet i fråga. Den är mindre lämpad att användas i artiklar om grupper av ämnen, blandningar, joner, kemiska processer e.dy.

Mallparametrar
Denna mall föredrar blockformatering av parametrar.
Parameter		Beskrivning	Typ	Status
Vardagligt namn	`Vardagligt namn`	Det namn som ämnet är mest känt under, om det är samma namn som på artikeln kan detta fält lämnas tomt, artikelns namn kommer då att infogas här automatiskt. Exempel Glykol	Sträng	valfri
Bild 1	`Bild`	En strukturformel, molekylformel, en bild på kristalstrukturen eller en bild på ett prov av ämnet är lämpligt. Se även Bild 2.	Fil	valfri
Bildvertikel	`Bildvertikal`	Om fältet lämnas tomt hamnar bilderna i bredd, om fältet inte är tomt hamnar de på höjden.	Okänd	valfri
Bildbredd 1	`Bildbredd`	Bilderna skalas att vara 100 pixlar breda (om de placeras horisontellt) eller 200 pixlar (om de placeras vertikalt). Oftast blir det bra, men om bilderna har olika längd/bredd-förhållande kan det se konstigt ut.	Okänd	valfri
Bild 2	`Bild2`	En strukturformel, molekylformel, en bild på kristalstrukturen eller en bild på ett prov av ämnet är lämpligt. Se även Bild 2.	Fil	valfri
Bildtext 1	`Bildtext`	En mycket kort beskrivning av bilden som syns när musen hålls över bilden eller istället för bilden i icke grafiska webbläsare.	Sträng	valfri
Bildbredd 2	`Bild2bredd`	Bilderna skalas att vara 100 pixlar breda (om de placeras horisontellt) eller 200 pixlar (om de placeras vertikalt). Oftast blir det bra, men om bilderna har olika längd/bredd-förhållande kan det se konstigt ut.	Okänd	valfri
Bildtext 2	`Bild2text`	En mycket kort beskrivning av bilden som syns när musen hålls över bilden eller istället för bilden i icke grafiska webbläsare.	Okänd	valfri
Systematiskt namn	`Systematiskt namn`	Det här fältet är till för det namn som IUPAC-nomenklaturen föreskriver att ämnet heter på svenska. Ibland är det samma som det vardagliga namnet, men ofta är det ett lite längre och krångligare namn som exakt och otvetydigt namnger ämnet. Exempel järn(II)oxid	Sträng	valfri
IUPAC-namn	`IUPAC-namn`	Det här fältet är till för särskilda systematiska namn som IUPAC (internationella kemiunionen) föredrar framför andra systematiska namn. Om enbart engelskt namn hittas bör detta översättas till svenska. Exempel 2-metyl-1,3,5-trinitrobensen	Sträng	valfri
Övrigt namn	`Övriga namn`	Om ämnet även har andra namn, t.ex. handelsnamn, trivialnamn, äldre namn eller E-nummer kan det skrivas in i det här fältet.	Okänd	valfri
Kemsik formel	`Kemisk formel`	Ämnets kemiska formel. Oftast räcker det med en enkel summaformel, men i de fall summaformeln inte är unik kan det vara en idé att skriva formeln på ett format som ger en ledtråd till molekylens struktur.	Okänd	valfri
Molmassa	`Molmassa`	Vikten i gram för ett mol av ämnet i fråga. Molmassan är identisk med vikten av en molekyl uttryckt i atommassenheter, vilket gör att det går att räkna fram molmassan utifrån den kemiska formeln. Enheten gram/mol läggs till automatiskt.	Nummer	valfri
Utseende	`Utseende`	Det här fältet beskriver hur ämnet ser ut när man påträffar det i ren eller vanligt förekommande form. Vanligen skriver man här ämnets aggregationstillstånd och färg vid standardtryck och -temperatur. Man kan också skriva om ämnet har någon speciell lukt, om det ryker vid kontakt med luft.	Okänd	valfri
CAS-nummer	`CAS-nummer`	Ämnets CAS-nummer är ett katalognummer som används av American Chemical Society. CAS-nummer är välkända och entydiga och gör det enkelt att söka information om ett ämne på ett främmande språk.	Okänd	valfri
SMILES	`SMILES`	SMILES är en metod att på ett entydigt sätt skriva en molekylstruktur så att det går lätt för en dator att tolka den. Eftersom SMILES kan skrivas på många olika vis kan det finnas flera SMILES för ett och samma ämne.	Okänd	valfri
Densitet	`Densitet`	Ämnets densitet uttryckt i gram per kubikcentimeter. Observera att det inte är SI-enheten kilogram per kubikmeter. Var noga att kontrollera detta, speciellt för gaser som har låg densitet, annars kan värdet bli tusen gånger för stort. Enheten g/cm³ läggs till automatiskt.	Nummer	valfri
Löslighet	`Löslighet`	Om ämnet är lösligt i vatten så skriver man hur många gram av ämnet som kan lösas upp i en liter vatten innan lösningen blir mättad. Enheten g/l läggs till automatiskt. Om man inte vill att enheten g/l ska läggas till automatiskt, t.ex. om ämnet är olösligt, om det är blandbart i alla proportioner e.dy. så kan man använda fältet LöslughetOrd istället. Då läggs enheten g/l inte till automatiskt.	Okänd	valfri
Löslighet temperatur	`LöslighetTemp`	Om lösligheten är uppmätt vid någon annan temperatur än 20 °C så fyller man i det i det här fältet. Enheten °C läggs till automatiskt.	Nummer	valfri
Löslighetref	`Löslighetref`	Referensnot för löslighet.	Okänd	valfri
Smältpunkt	`Smältpunkt`	Vid vilken temperatur ämnet övergår från fast form. Enheten °C läggs till automatiskt.	Nummer	valfri
Smältextra	`Smältextra`	Om ämnet vid den temperatur som har angivits som smältpunkten inte övergår till flytande form utan direkt till gasform (sublimering) eller sönderfaller i andra ämnen anges det här.	Okänd	valfri
Smältref	`Smältref`	Referensnot för smältpunkt.	Okänd	valfri
Kokpunkt	`Kokpunkt`	Vid vilken temperatur ämnet övergår från flytande form till gasform. Enheten °C läggs till automatiskt.	Nummer	valfri
Kokextra	`Kokextra`	Om ämnet vid den temperatur som har angivits som kokpunkten inte övergår till gasform utan sönderfaller i andra ämnen anges det här.	Okänd	valfri
Kokref	`Kokref`	Referensnot för kokpunkt.	Okänd	valfri
LöslighetOrd	`LöslighetOrd`	Lösligheten utan att g/l läggs til. Kan användas om ämnet är blandbart i alla proportioner.	Okänd	valfri
Huvudfara	`Huvudfara`	Vanligen används det här fältet för mallen {{Farosymbol}}, men det kan också användas för att skriva andra faror som kan vara förknippade med ämnet i fråga.	Mall	valfri
NFPA 704	`NFPA704`	Det här fältet är avsett för mallen {{NFPA 704}}. Den så kallade branddiamanten är en märkning för att snabbt kunna avgöra ett ämnes farlighet enligt fyra kategorier (hälsa, brandfarlighet, reaktivitet och övrigt).	Mall	valfri
LD50	`LD50`	LD50 är ett mått som används för att ange ungefär hur giftigt ett ämne är. Det är den dos som är dödlig för hälften av gruppen som har utsatts för den. LD50-värdet beräknas experimentellt genom djurförsök. Om inget annat anges så anger värdet oralt intag hos råttor. Enheten är mg/kg och den läggs inte till automatiskt. Observera att gasers giftighet benämns LC50 och mäts i ppm.	Okänd	valfri

Att hitta data

Säkerhetsdatablad

De allra flesta ämnen har säkerhetsdatablad tillgängliga från företaget som tillverkar ämnet. På engelska heter det Material Safety Data Sheet och förkortas MSDS. Jämför data från olika säkerhetsdatablad eftersom det inte är säkert att all data stämmer. Glöm inte att ta med säkerhetsdatabladen du har använt i källförteckningen.

Wikipedia på andra språk

Engelska, tyska, franska och nederländska Wikipedia har ofta bra kemiartiklar. Även tjeckiska, polska, ungerska och ryska Wikipedia har många bra artiklar.

Att tänka på är dock att de artiklarna bara har lika stor trovärdighet som det du skriver själv. Det är därför viktigt att kontrollera det data man hittar mot andra källor.

Illustrationer

Bilder att använda kan man hitta på Wikimedia Commons. Kategoriträdet på Commons är både större och djupare än på Wikipedia och kemiska substanser har egna kategorier. Det gör att det kan vara svårt att hitta. Enklaste sättet är att följa länkarna från illustrationerna från wikipedia-artiklarna på andra språk. Om man klickar på en bild så hittar man oftast en länk till bilden på Wikimedia Commons där man sedan kan kolla vilka kategorier bilden hör till.

Se även