Hoppa till innehållet

Malajuv

Från Wikipedia
Malajuv
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteKetupa
ArtMalajuv
K. sumatrana
Vetenskapligt namn
§ Ketupa sumatrana
Auktor(Raffles, 1822
Utbredning
Synonymer
  • Malajisk uv
  • Malackauv
  • Bubo sumatranus

Malajuv[2] (Ketupa sumatrana) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Malajuven är en rätt liten (40–46 cm) uv med långa, utåtriktade örontofsar och korpsvarta ögon. Undersidan är fint tvärbandad, vingarna mörkt gråbruna och näbben stor och gul. Ungfåglar är mjölkvita med svaga grå tvärband över hela kroppen och mjukare, kortare "horn". Lätet är ett djupt "whooa-who, whooa-who" som avslutas med ett mörkt klagande, varje ton nedåtböjd och dubbla toner åtskilda med cirka två sekunder. Även olika sorters skriande, kacklande och "strypta" ljud kan höras.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Malajuven förekommer i Sydostasien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Vissa urskiljer populationen på Borneo som den egna underarten tenuifasciatus.[3][5]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i Bubo, men flera genetiska studier visar arterna i släktet inte står varandra närmast.[6][7][8] Malajuven med släktingar förs därför allt oftare, som här, till fiskuvarna i släktet Ketupa.[9]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Arten hittas i vida skogar och stora parker från havsnivå upp till lägre bergstrakter. Födan består av stora insekter och små däggdjur, särskilt gnagare, ormar och småfåglar, men tar möjligen även större byten.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC).[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Bubo sumatranus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 1 oktober 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ Holt, D. W., R. Berkley, C. Deppe, P. L. Enríquez, J. L. Petersen, J. L. Rangel Salazar, K. P. Segars, K. L. Wood, E. de Juana, C. J. Sharpe, and J. S. Marks (2020). Barred Eagle-Owl (Bubo sumatranus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.baeowl1.01
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Wink M. 2016. Molekulare taxonomie und systematik der eulen (Strigiformes). Kauzbrief 28:36–43.
  7. ^ Salter, J.F., C.H. Oliveros, P.A. Hosner, J.D. Manthey, M.B. Robbins, R.G. Moyle, R.T. Brumfield, and B.C. Faircloth (2019), Extensive paraphyly in thetypical owl family (Strigidae), Auk 137, 1-15. DOI: 10.1093/auk/ukz070
  8. ^ Wink M & H Hedi Sauer-Gürth. 2021. Molecular taxonomy and systematics of owls (Strigiformes) - An update. AIRO 29: 487-500.
  9. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]