Magnus Brahe (1849–1930)
| Magnus Brahe | ||
|---|---|---|
| ||
Titlar
| ||
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Magnus Per Brahe | |
| Född | 1 oktober 1849 Stockholm | |
| Död | 29 maj 1930 (80 år) Stockholm | |
| Begravd | 3 juni 1930 Östra Ryds kyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Braheätten | |
| Sätesgård | Rydboholms slott | |
| Far | Nils Fredrik Brahe | |
Familj
| ||
| Make/maka | Anna Nordenfalk | |
| ||
| Den svenska grevliga Braheättens stamvapen | ||
Magnus Per Brahe, född den 1 oktober 1849 i Stockholm, död den 29 maj 1930 i Stockholm, var en svensk greve och överstekammarherre samt den siste medlemmen av den svenska Braheätten.[1] Han var son till hovstallmästare greve Nils Fredrik Brahe (1812–1850) och grevinnan Hedvig Elisabeth Maria Amalia Piper.[2]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Brahe blev underlöjtnant vid Livgardet till häst 1873 och ryttmästare 1889.[3] Han blev kammarherre vid kungliga hovstaterna 1888,[4] överstekammarjunkare 1907 och överstekammarherre hos kung Gustaf V:s hovstat 1911.[5] 1912 blev Brahe underkansler vid Kungl. Maj:ts orden, en post han behöll fram till 1923 då han efterträddes av greve Adam Lewenhaupt.[6][7][8]
Brahe innehade som fideikommiss, Skoklosters slott och samlingar samt ägde Skoklosters gods, Rydboholms slott och Krageholms slott.
Magnus Brahe var gift med friherrinnan Anna Augusta Nordenfalk[1] (1863–1929), tidigare hovfröken hos kronprinsessan Victoria, dotter till friherren och riksdagsmannen Johan Nordenfalk (1830–1901) och hans andra hustru Emelie Augusta född Reuterskiöld (1840–1901).
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Genom Brahes död utslocknande Braheätten och dess gravkor i Östra Ryds kyrka i Uppland stängdes för gott. Vapenskölden krossades[1] och nyckeln till koret samt bitarna av skölden sänktes under högtidliga former i Kyrkviken av Stora Värtan av ärkebiskop Nathan Söderblom.
Fideikommissegendomen Skoklosters slott övergick till greve Magnus Brahes systerson, kabinettskammarherren friherre Gustaf Fredrik von Essen. Den siste private ägaren fram till 1967 var friherre Rutger Fredrik von Essen. Slottet förvärvades 1967 av Svenska staten.
Rydboholms slott ägs numera av grevinnan Elisabeth Douglas (född friherrinnan von Essen) och hennes man, greve Gustaf Douglas.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden (Serafimerorden), 16 juni 1928.
Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 9 juli 1907.[2][5]- Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 18 september 1897.[2][5]
Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj, 20 september 1906.[2][5]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 28 april 1915.[9]- Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 16 juni 1908.[10]
- Riddare av Nordstjärneorden, 1 december 1900.[2][11]
Riddare av första klassen av Svärdsorden, 1 december 1893.[2][12]
Utländska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Storkorset av Belgiska Kronorden, tidigast 1925 och senast 1928.[13][14]
Storkorset av Danska Dannebrogorden, 18 november 1912.[2][5][15]
Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, 27 augusti 1897.[2][4]
Riddare av storkorset av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, 20 december 1913.[2][5][15]
Storkorset av Spanska Isabella den katolskas orden, 18 december 1907.[2][4][16]
Storofficer av Franska Hederslegionen, 17 december 1908.[2][16][17]
Kommendör av andra klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, 1888.[2][4]
Riddare av andra klassen av Preussiska Kronorden, 1888.[2][4]
Kommendör av andra klassen av Sachsiska Albrektsorden, 1888.[2][4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- svensk uppslagsbok 1955 / Brahe
- Populär Historia 2/2002
- Adelskalendern 1923
- Brahe, Magnus Per i Vem är det 1925
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”Brahes krossade sköld : Riddarhuset”. www.riddarhuset.se. https://www.riddarhuset.se/brahes-krossade-skold/. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Adelsvapen.com: Brahe nr 1 Läst 15 juli 2016
- ^ Brahe, Magnus Per i Vem var det? (1944)
- ^ [a b c d e f] Kungl. Svenska Hofstaterne. i Sveriges statskalender 1905
- ^ [a b c d e f] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Officianter vid Kungl. Maj:ts orden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Officianter vid Kungl. Maj:ts orden. i Sveriges statskalender 1921
- ^ Officianter vid Kungl. Maj:ts orden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Riddare af Kungl. Nordstjärneorden. i Svensk rikskalender 1908
- ^ Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 56
- ^ [a b] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 38
- ^ [a b] Kungl. Svenska hofstaterna. i Svensk rikskalender 1908
- ^ Kungl. Svenska hofstaterna. i Svensk rikskalender 1909
|
- Överstekammarherrar
- Svenska överstekammarjunkare
- Svenska kammarherrar
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Mottagare av Serafimerorden
- Mottagare av Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken
- Mottagare av Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken
- Mottagare av Kronprins Gustafs och Kronprinsessan Victorias silverbröllopsmedalj
- Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden
- Riddare av Svärdsorden
- Storkorset av Belgiska Kronorden
- Storkorset av Dannebrogorden
- Kommendörer av Dannebrogorden
- Riddare av storkorset av Sankt Mauritius- och Lazarusorden
- Storkorset av Isabella den katolskas orden
- Storofficerare av Hederslegionen
- Kommendörer av andra klassen av Zähringer Löwenorden
- Mottagare av Preussiska Kronordens andra klass
- Kommendörer av andra klassen av Albrektsorden
- Personer från Stockholm
- Svenska fideikommissarier
- Svenska Braheätten
- Svenska grevar under 1900-talet
- Födda 1849
- Avlidna 1930
- Män
- Svenska godsägare under 1800-talet
- Svenska godsägare under 1900-talet
- Svenska grevar under 1800-talet