Hoppa till innehållet

Madagaskarrörsångare

Från Wikipedia
För familjen Bernieridae, se madagaskarsångare.
Madagaskarrörsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
ÖverfamiljSylvioidea
FamiljRörsångare
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtMadagaskarrörsångare
A. newtoni
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus newtoni
Auktor(Hartlaub, 1863)
Synonymer
Madagaskarsångare

Madagaskarrörsångare[2] (Acrocephalus newtoni) är en tätting i familjen rörsångare.[3] Som namnet avslöjar förekommer den endast på Madagaskar, där i olika typer av våtmarker. Beståndet anses vara livskraftigt.

Madagaskarrörsångaren är en 18 cm lång medlem av familjen med slank kropp, lång näbb, rätt stora fötter och kraftiga ben, en avsmalnad stjärt och relativt korta, rundade vingar. Fjäderdräkten varierar från mörkt gråbrun till mörkbrun ovan, undertill gråvit med beigefärgad till brugrå anstrykning på flanker och buk samt brungrå streckning på strupe och bröst. Den har vidare ett mycket otydligt ljusare ögonbrynsstreck och ett tunt, mörkt ögonstreck. Ögat är mörkt rödbrun, övre näbbhalvan svartaktig och nedre näbbhalvan skärgrå med mörk spets.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Arten är endemisk för våtmarkerMadagaskar.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Rörsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[5] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Acrocephalidae.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Arten hittas i olika typer av sötvattensvåtmarker från havsnivå till 2100 meters höjd, framför allt vid långsamt rinnande och stillastående vattendrag, ofta dominerade av vass och kaveldun eller säv (Cyperus). Den hittas även i mangroveträsk, mycket lokalt också i torrare områden i låga stånd med Philippia på bergstoppar. Födan består mestadels av insekter som den födosöker efter i tät vegetation. Den undviker gärna att flyga och då endast korta sträckor.[4]

Madagaskarrörsångaren häckar maj–januari med en topp i november–december. Endast två bon har beskrivits, djupa skålar av gräs och andra örtstammar, barkstrimmor, smårötter, växtdun, insektssilke och grön mossa. Dessa placerades 0,5–1,5 ovan vattenytan i en grenklyka i en tät buske. Den lägger två till tre ägg.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar naturforskaren och brittiske koloniadministratören Edward Newton (1832-1897).[6]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Acrocephalus newtoni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 29 mars 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Dyrcz, A. (2020). Madagascar Swamp Warbler (Acrocephalus newtoni), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.maswar1.01
  5. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  6. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]