Hoppa till innehållet

M/S Rio de Janeiro (1957)

Från Wikipedia
M/S Rio de Janeiro
Allmänt
Typklass/KonstruktionLastfartyg
Historik
ByggnadsvarvLindholmens varv
Sjösatt28 februari 1957
I tjänsti Rederi AB Nordstjernan 20 september 1957
ÖdeBogserad till Barcelona
2 december 1980 där hon höggs upp
Tekniska data
Längd150 m
Bredd19 m
Djupgående8.7
Maskin4 Pielstick dieslar. Effekt 10216 kW

M/S Rio de Janeiro var ett lastfartyg i Johnsonkoncernen byggd 1957 på Lindholmens varv i Göteborg.[1]

Efter det andra världskriget blev trampfarten olönsam och rederierna gick över till linjefart.[2] Rederi AB Nordstjernan startade en linje mellan Sverige och Sydamerika.[3]

M/S Rio de Janeiro var det första fartyget i en serie sydamerikanska fartyg som Rederi AB Nordstjernan byggde. Därefter byggdes systerfartygen M/S Bahia Blanca, M/S Brasilia, M/S Buenos Aires, M/S Montevideo, M/S Rosario och M/S Santos.[1]

Fartyget förlängdes 1969 vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad med en särskild avdelning för containers. Längden ökade till 173,5 m och deplacementet till 12000 ton.[4]

Den 29 april 1970 utbröt brand i maskinrummet under resa mellan Balboa och Buenaventura. Branden kunde släckas, men en besättningsman fick svåra brännskador. I slutet av 1980 såldes M/S Rio de Janeiro och bogserades till Barcelona för upphuggning.[1]

  1. ^ [a b c] "Fakta om fartyg" Arkiverad 26 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 27 juli 2016.
  2. ^ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/linjefart
  3. ^ Landström, Björn (1961). Skeppet: en översikt av skeppets historia från den primitiva flotten till den atomdrivna ubåten med rekonstruktioner i ord och bilder. Stockholm: Forum. sid. 292-293. Libris 730980 
  4. ^ ”Kommandobryggan” Arkiverad 3 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 28 juli 2016.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Landström, Björn (1961). Skeppet: en översikt av skeppets historia från den primitiva flotten till den atomdrivna ubåten med rekonstruktioner i ord och bilder. Stockholm: Forum. sid. 292-293. Libris 730980