Hoppa till innehållet

Måns S. Andersson

Lägg till länkar
Från Wikipedia
För liknande personnamn, se Måns Andersson (olika betydelser).

Måns Sverker Andersson Torp, född 1 maj 1964, är en svensk forskare som varit verksam inom områden som zooekologi, biologi och genusvetenskap.[1]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Andersson disputerade 2001 på en avhandling[2] inom zooekologi, där han studerade samband mellan livsduglighet och fortplantningsförmåga med sekundära sexuella karaktärer, till exempel hanens vita pannfläck hos Ficedula albicollis (Halsbandsflugsnappare).[3] Inom forskningsområdet försöker man förklara variationer i utseenden hos olika individer av en art, och varför partnerval verkar påverkas av beteenden och delar av utseendet som inte förefaller uppenbart ändamålsenliga. Av särskilt intresse är sekundära sexuella karaktärer, som påfågelns stjärt, tångsnällehonans ränder, och halsbandsflugsnapparhanens vita pannfläck. Hos många arter föredrar både hanar och honor att para sig med dem som har de största eller färggrannaste av dessa ornament eller som till exempel sjunger mest komplicerat. Om framträdande sådana karaktärer tyder på bra kondition uppstår frågan varför evolutionen inte selekterar fram samma utseende och goda kondition hos alla. En tänkbar orsak är om det finns något i miljön som befinner sig i ständig förändring och som kan styra utseendets och hälsans genetik och som gör att i stället mångfald evolveras fram.[3]

Andersson har verkat inom området djurstudier (animal studies), som behandlar djurs betydelse för människor samt relationer mellan djur och människor, vilket kan handla om djurs roller inom familjen, jordbruket, sjukvården och krigsmakten, om djur som underhållning samt djur som symboler för nationer, folkgrupper, människoraser och kön.[4][5]

Andersson har varit verksam som forskare i miljö och naturstudier vid Tema Genus, Linköpings universitet, med interdisciplinär forskning som befinner sig gränslandet mellan biologi och genusvetenskap.[6]

Sedan 2011 är Andersson ägare till och verksam vid cykelfabriken Gamla Enskede Lådcyklar.[7][8][9]

Andersson är bror till OS-simmaren och läraren Lotten Andersson.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Andersson, Måns, S., Ödeen Anders., Håstad Olle. (2006). A partly coverable badge signalling avian virus resistance. Acta Zoologica. 87, s. 71-76. DiVA, id: diva2:49638
  • Dymén, Christian, Andersson, Måns and Langlais, Richard (2013). Gendered dimensions of climate change response in Swedish municipalities. In : Local Environment. - : Informa UK Limited. - 1354-9839 .- 1469-6711. ; 18:9, s. 1066-1078. DiVA, id: diva2:695765
  • Andersson, Måns S. and Bartholdsson Örjan (2006). Swedish pulp and paper in Brazil: The case of Veracel. In: Ecological Debt, The Peoples Of The South Are The Creditors. Cases from Ecuador, Mozambique, Brazil and India. - : World Council of Churches, Geneva & Troika Press, Quezon City. ; , s. 81-124. DiVA, id: diva2:49637
  • Andersson, Måns S. (2006). Gendering animals : Representation, identification and the demise of simplicity. NIKK magasin. - 1502-1521. ; :3, s. 12-15. DiVA, id: diva2:49629
  • Andersson, Måns S. and Bartholdsson Ö. (2006) Swedish Pulp in Brazil: The case of Veracel. Swedwatch report 3. Book link.
  • Andersson, Måns S. (1996) (på engelska). Nutrient reserve dynamics in birds.. Introductory research essay / Department of Zoology, Section of Animal Ecology, Uppsala University, 99-0463728-8 ; 62. Uppsala. Libris 2310699 
  • Andersson, Måns (2005). ”Genusperspektiv på beteendens evolutionära genetik”. Dialoger mellan kön och genus (2005): sid. 73-84.  Libris 10213319
  • Andersson, Måns S. (2006). ”Hur görs djur?: könsstereotyper och androcentrism i studier av andra arter än "Homo sapiens"”. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2006(27):2/3,: sid. 65-76. 0348-8365. ISSN 0348-8365.  Libris 10225793
  • Andersson, Måns S. (2001) Physiological trade-offs in reproduction and condition dependence of a secondary sexual trait. Doktorsavhandling. DiVA, id: diva2:160917
  • Zohari, Siamak, Czifra, G., Andersson, M. Jansson, D. S. (2001). Serologic and virologic screening of paramyxovirus type 1 and avian influenza virus (H5∓mp;H7) in wild migratory birds in Sweden. Proceedings of the joint seventh annual meetings of the national Newcastle disease and avian influenza laboratories of countries of the European Union. DiVA, id: diva2:49641
  • Merilä, Juha and Andersson, M. (1999). Reproductive effort and success are related to haematozoan infections in blue tits. Ecoscience. ; 6, s. 421-428. DiVA, id: diva2:49632
  • Nordling, Dag, Andersson, M, Zohari, S, Gustafsson, L. (1998). Reproductive effort reduces specific immune response and parasite resistance.  Proceedings of the Royal Society of London: Biological sciences. ; :265, s. 1291-1298 DiVA, id: diva2:111319
  • Andersson, Måns S. and Gustafsson L. (1995) Glycosylated haemoglobin: a new measure of condition in birds. Proceedings of the Royal Society of London. ; :260, s. 299-303. DiVA, id: diva2:49636
  • Gustafsson, Lars; Nordling, Dag: Andersson, Måns S. and Sheldon, Ben C. (1994) Infectious disease, reproductive effort and the cost of reproduction in birds.  Philosophical transactions of the Royal Society of London: Series B. ; :346, s. 1655-1658. DiVA, id: diva2:49639
  • Ganetz, Hillevi and Andersson, M. (2010) Döda djur och vita män : Framställningen av djur i de tidiga naturprogrammen: Tvärsnitt. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 0348-7997. nr2 DiVA, id: diva2:383855

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Veckomagasin 2007-08-31”. Sveriges Radio. 31 augusti 2007. https://sverigesradio.se/artikel/1569938. Läst 9 november 2020. 
  2. ^ Andersson, Måns S. (2001). Physiological trade-offs in reproduction and condition dependence of a secondary sexual trait. Uppsala University. ISBN 91-554-5091-1. OCLC 49245096. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A160917&dswid=4635. Läst 9 november 2020 
  3. ^ [a b] ”Fågelvirus mindre farliga för snygga fåglar”. Uppsala Universitet. 17 mars 2006. https://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=2853&na=vanligt. Läst 9 november 2020. 
  4. ^ ”Djurens plats i samhället diskuteras ur genusperspektiv”. Uppsala Universitet. 23 augusti 2007. https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=3445&na=1. Läst 9 november 2020. 
  5. ^ TT (26 augusti 2007). ”Oväntade svar om djurens sexualitet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/ovantade-svar-om-djurens-sexualitet/. 
  6. ^ Cecilia Åsberg, Hillevi Lenz Taguchi och Linnea Bodén. ”Gender lab - Rapport från jämställdhetsprojektet Genuslabbet vid Linköpings och Stockholms universitet 2010-2013”. Linköpings universitet. Arkiverad från originalet den 8 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220308131557/https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/lika-mojligheter/dj-projektredovisningar-och-rapporter2/genuslabbet-vid-liu-och-su.pdf. Läst 9 november 2020. 
  7. ^ ”Säker Lådcykel från Gamla Enskede Lådcyklar – Hållbarhet, barnslighet & Bakfiets.nl”. https://www.ladcyklar.se/. Läst 9 november 2020. 
  8. ^ ”Ekern & Gamla Enskede Lådcyklar AB”. Ratsit. https://www.ratsit.se/5568744436-Ekern_%26_Gamla_Enskede_Ladcyklar_AB. Läst 9 november 2020. 
  9. ^ ”Djurstudier: Vetenskaplig Analys / Lådcykel från Stockholm”. Blogg Måns Andersson "Djurstudier: Vetenskaplig Analys". 11 mars 2011. https://djurstudier.wordpress.com/2011/03/11/ladcykel-fran-stockholm/. Läst 9 november 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Måns_S._Andersson&oldid=56091550”