Hoppa till innehållet

Den mörka materian

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lyra Belacqua)
Den här artikeln handlar om fantasyböckerna. För den mörka materian inom kosmologi, se Mörk materia.
Den mörka materian
Aurora over Svalbard3.jpg
Ett norrsken i trilogin gör det möjligt att se andra världar.
Information
FörfattarePhilip Pullman
OriginaltitelHis Dark Materials
ÖversättareOlle Sahlin
IllustratörPhilip Pullman
David Scutt
LandStorbritannien Storbritannien
SpråkEngelska
GenreHigh fantasy, science fantasy
FörlagScholastic
Natur & Kultur
Utgiven19952000
Utgiven
på svenska
1997–2001
Antal band3

Den mörka materian (originaltitel: His Dark Materials) är en fantasytrilogi av brittiske författaren Philip Pullman. Serien är utgiven av förläggaren Scholastic mellan åren 1995 och 2000. En svensk översättning gavs ut av Olle SahlinNatur & Kultur. De har även lästs in som ljudböcker av skådespelaren Lena Nyman. Handlingen kretsar kring barnen Lyra Belacqua och Will Parry som vandrar genom flera parallella världar.

Serien är en internationell storsäljare och har vunnit flera priser, bland annat Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. En filmatisering baserad på den första boken Guldkompassen, hade biopremiär under december 2007. En TV-serie började sändas under november 2019 på BBC One och HBO.

Trilogin äger rum i ett multiversum. I Guldkompassen utspelar sig handlingen i en värld som liknar vår egen. Den dominerande religionen i serien överensstämmer med kristendomens doktriner samt att Adam och Eva nämns.[1] Kyrkan kallas för "Magisteriet" (på engelska Magisterium) och de styr världarna.[2]

I Den skarpa eggen, flyttas handlingen till staden Cittàgazze i en annan värld. I Bärnstenskikaren, utspelar sig handlingen mellan världarna.

Lista över de tre böckerna
Originaltitel Första utgivning
på engelska (år)
Sidor Kapitel Svensk titel Första utgivning
på svenska (år)
Northern Lights[a] 1995 399 23 Guldkompassen 1997
The Subtle Knife 1997 341 15 Den skarpa eggen 1998
The Amber Spyglass 2000 518 38 Bärnstenskikaren 2001

Utöver trilogin finns det noveller enbart på engelska, Lyra's Oxford (2003) och Once Upon a Time in the North (2008) samt ljudboken The Collectors (2014).[3] En uppföljarbok, Lyras färd, kom i mars 2018 på svenska[4], fortsättningen Det hemliga riket utkom på svenska i oktober 2020.[5]

Satan som kämpar genom helvetet i en illustration av Gustave Doré.

Titeln på serien, His Dark Materials, kommer ursprungligen från John Miltons epos Det förlorade paradiset.

Gud som svingar de gyllene kompasserna av William Blake.

Den ursprungliga titeln på serien var The Golden Compasses,[6] som också är en hänvisning till Det förlorade paradiset. Trots detta fick den amerikanska upplagan heta The Golden Compass. I boken har Lyra en "alethiometer", ett instrument som ser ut som en guldkompass. Den brittiska upplagan heter Northern Lights.[7]

Persongalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Lyra Belacqua, en 12-årig flicka som växte upp i det fiktiva college Jordan College i Oxford. Hon beskrivs som mager med mörkt blont hår och blå ögon. Inledningsvis är hon ovetande om att hennes föräldrar är Marisa Coulter och Lord Asriel.
  • Pantalaimon, Lyras daimon. När Lyra når puberteten antar han en permanent form av en mård.
  • Will Parry, en 12-årig pojke som dyker upp i Den skarpa eggen. Han är son till Elaine Parry och upptäcktsresande John Parry.
  • Kirjava, Wills daimon som antar en permanent form av en katt.
  • Auktoritet, den första ängeln som skapades av Stoftet.
  • Lord Asriel, Lyras farbror som senare visar sig vara hennes far. Han öppnar en klyfta mellan världarna i sin jakt efter Stoft. Han leder upproret mot kyrkan.
  • Marisa Coulter (Mrs Coulter), Lyras mor och en tjänare till kyrkan. I Guldkompassen leder hon forskningen om Stoft. Hon beskrivs som mycket manipulativ. Hennes daimon är en guldfärgad apa.
  • Metatron, Asriels främsta motståndare som förvandlades till en ängel.
  • Lord Carlo Boreal, eller Sir Charles Latrom, en engelsman som har en framträdande roll i Den skarpa eggen.
  • Mary Malone, en fysiker och tidigare nunna. Hon möter Lyra i Den skarpa eggen.
  • Iorek Byrnison, en pansarbjörn. När hans rustning blir stulen, så får han hjälp av Lyra, som lyckas hitta rustningen. I tacksamhet får hon epitetet "Lyra Silvertunga".
  • Lee Scoresby, en ballongfarare från Texas. Han hjälper Lyra att nå Asriels bostad och John Parry som återförenas med sin son Will.
  • Serafina Pekkala, drottningen över häxorna. Hennes daimon heter Kaisa och är en gås.
  • Roger Parslow, en kökspojke i Jordan College och Lyras bästa vän.
  • John Parry, även kallad Stanislaus Grumman och Jopari, Wills far som är upptäcktsresande. Han fann en portal till Lyras värld.
  • Ma Costa, en av zyjenarna vars son blir fångad av "Slukarna".
  • John Faa, ledaren över zyjenarna.
  • Fader Gomez, en präst som skickas av kyrkan för att mörda Lyra.
  • Fra Pavel Rašek, en man som kan läsa alethiometern. Hans daimon är en groda.
  • Balthamos och Baruch, två änglar som strider mot kyrkan.
  • Tony Makarios, en pojke som kidnappas av Mrs Coulter.
Pullman har sagt att han blev inspirerad av Leonardo da Vincis tavla Damen med hermelinen när han kom på idén med daimoner.[8]

En daimon är människans själ i trilogin. I Lyras värld vandrar själen bredvid människorna i form av ett djur. De kan inte vara för långt ifrån varandra, men undantag för häxor. Djurformen kan skifta när barnen är små, men de blir permanenta när de inträder vuxen ålder. Människor i varje universum har daimoner, men i vissa universum är de synliga medan i andra universum är de inte.

Inspirationskällor

[redigera | redigera wikitext]

Pullman har sagt att hans inspirationskällor till Den mörka materian var Heinrich von Kleists uppsats Om marionetteatern, verk av William Blake och John Miltons epos Det förlorade paradiset.[9]

Kritiker har jämfört trilogin med Berättelsen om Narnia av C.S. Lewis. Pullman har kommenterat detta och uttryckt sig kritiskt mot Narnia-serien.[10]

Den mörka materian har blivit en global succé med 17,5 miljoner exemplar sålda. Böckerna har översatts till mer än 40 språk.[11]

Den första boken vann priset Carnegie Medal[12] och Guardian Children's Fiction Prize.[13] Den tredje boken vann Whitbread Book of the Year, den första barnboken att få detta pris.[14] Den 25 maj 2005 tilldelades Almapriset till Pullman.[15]

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

Den mörka materian har orsakat kontroverser, framförallt bland vissa kristna grupper som tycker att Pullman har gett en negativ bild av kristendomen, och att sådana beskrivningar inte hör hemma i barnböcker.[16][17][18] Pullman har fått stöd, bland annat av Rowan Williams, tidigare ärkebiskop av Canterbury, som tror att Pullman egentligen syftar på riskerna med dogmatism och utnyttjandet av religion i allmänhet.[19]

Adaptationer

[redigera | redigera wikitext]

BBC gjorde en radioteater av Den mörka materian som sändes på BBC Radio 4 år 2003.[20]

En teaterpjäs, baserad på böckerna, visades under december 2003 till mars 2004 på Royal National Theatre i London. Pjäsen är regisserad av Nicholas Hytner.[21]

Huvudartikel: Guldkompassen (film)

New Line Cinema producerade en film som släpptes den 7 december 2007 i Sverige. Dakota Blue Richards spelade Lyra och Chris Weitz stod för regin. Filmen fick blandade recensioner, men negativ kritik av vissa kristna grupper. Detta resulterade att ingen uppföljare gjordes.[22][23] En annan orsak var att filmen drog in för lite pengar i USA.[24]

Huvudartikel: His Dark Materials

I november 2015 meddelade BBC att en miniserie är planerad. Serien är producerad av Bad Wolf och New Line Cinema.[25][26] I april 2016 anlitades Jack Thorne som manusförfattare.[27]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ I USA är titeln The Golden Compass.
  1. ^ Laura Miller (26 december 2005). ”Far From Narnia”. The New Yorker. http://www.newyorker.com/magazine/2005/12/26/far-from-narnia. Läst 23 oktober 2016. 
  2. ^ Vanessa Thorpe (14 oktober 2007). ”Religion row hits Pullman epic”. The Guardian. https://www.theguardian.com/uk/2007/oct/14/religion.books. Läst 23 oktober 2016. 
  3. ^ Alison Flood (17 december 2014). ”Listen to an exclusive extract from Philip Pullman's new Northern Lights story”. The Guardian. https://www.theguardian.com/books/2014/dec/17/philip-pullman-northern-lights-short-story-the-collectors-bill-nighy. Läst 23 oktober 2016. 
  4. ^ Viveca Bladh (29 mars 2018). ”Sagor och vetenskap i dramatisk start i nya trilogin av "Guldkompassen"-författaren Philip Pullman”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4416&artikel=6921373. Läst 16 november 2019. 
  5. ^ ”SF-bokhandeln”. SF-bokhandeln. https://www.sfbok.se/produkt/det-hemliga-riket-155311. Läst 22 januari 2021. 
  6. ^ ”Frequently Asked Questions”. BridgeToTheStars.net. http://www.bridgetothestars.net/index.php?p=FAQ#4. Läst 23 oktober 2016. 
  7. ^ ”Why is the trilogy called His Dark Materials? Why are there two different titles for the first book?”. BridgeToTheStars.net. http://www.bridgetothestars.net/index.php?p=FAQ#1. Läst 23 oktober 2016. 
  8. ^ Robert Butler (3 december 2007). ”An Interview with Philip Pullman”. The Economist. Arkiverad från originalet den 24 december 2014. https://web.archive.org/web/20141224210705/http://moreintelligentlife.com/story/an-interview-with-philip-pullman. Läst 24 december 2014. 
  9. ^ Kerry Fried. ”Philip Pullman interview: 'I've always loved comics – now I'm writing one'”. Amazon.com. https://www.amazon.com/gp/feature.html/ref=amb_link_2079432_11/002-7083137-2301611?ie=UTF8&docId=94589&pf_rd_m=ATVPDKIKX0DER&pf_rd_s=center-2&pf_rd_r=0QW4GD8JBKQXMTFSBZT2&pf_rd_t=1401&pf_rd_p=196508801&pf_rd_i=9459. Läst 24 oktober 2016. 
  10. ^ John Ezard (3 juni 2002). ”Narnia books attacked as racist and sexist”. The Guardian. https://www.theguardian.com/uk/2002/jun/03/gender.hayfestival2002. Läst 24 oktober 2016. 
  11. ^ Leo Barraclough (3 november 2015). ”BBC Greenlights TV Series Based on Philip Pullman’s ‘His Dark Materials’”. Variety. http://variety.com/2015/tv/global/bbc-orders-philip-pullmans-his-dark-materials-1201632207/. Läst 24 oktober 2016. 
  12. ^ ”(Carnegie Winner 1995)”. Carnegie Greenaway. Arkiverad från originalet den 24 december 2013. https://web.archive.org/web/20131224113538/http://www.carnegiegreenaway.org.uk/livingarchive/title.php?id=63. Läst 24 december 2014. 
  13. ^ ”Guardian children's fiction prize relaunched”. The Guardian. 12 mars 2001. http://www.theguardian.com/books/2001/mar/12/guardianchildrensfictionprize2001.guardianchildrensfictionprize. Läst 24 december 2014. 
  14. ^ Fiachra Gibbons (22 januari 2002). ”Epic children's book takes Whitbread”. The Guardian. http://www.theguardian.com/uk/2002/jan/23/whitbreadprize2001.costabookaward. Läst 24 december 2014. 
  15. ^ ”Behåller sin optimistiska tro på barnet i de mörkaste situationer”. Alma. Arkiverad från originalet den 4 november 2011. https://web.archive.org/web/20111104114809/http://www.alma.se/sv/Pristagare/2005-Philip-Pullman/. Läst 4 november 2011. 
  16. ^ Erika Josefsson (14 oktober 2010). ”Evangelium enligt Philip Pullman”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 8 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140608043025/http://www.dn.se/dnbok/evangelium-enligt-philip-pullman/. Läst 20 december 2013. 
  17. ^ Jenn Northington (24 september 2013). ”The Religious Controversy Surrounding Philip Pullman’s His Dark Materials”. Tor.com. https://www.tor.com/2013/09/24/banned-books-week-philip-pullmans-his-dark-materials/. Läst 24 oktober 2016. 
  18. ^ Pete Vere. ”Seventeen Questions about Philip Pullman’s His Dark Materials”. Catholic Answers. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111019060215/http://www.catholic.com/magazine/articles/seventeen-questions-about-philip-pullman%E2%80%99s-his-dark-materials. Läst 25 oktober 2016. 
  19. ^ Jonathan Petre (10 mars 2004). ”Williams backs Pullman”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1456451/Williams-backs-Pullman.html. Läst 24 oktober 2016. 
  20. ^ ”Radio Dramatisation”. BridgeToTheStars.net. http://bridgetothestars.net/index.php?d=adaptations&p=radio. Läst 24 oktober 2016. 
  21. ^ Michael Billington (5 januari 2004). ”His Dark Materials, National Theatre, London”. The Guardian. https://www.theguardian.com/stage/2004/jan/05/theatre.fiction. Läst 24 oktober 2016. 
  22. ^ Amy Hertz (16 december 2009). ”Sam Elliott, Philip Pullman Says Religious Right Blocked Golden Compass Sequel”. The Huffington Post. http://www.huffingtonpost.com/2009/12/16/sam-elliott-philip-pullma_n_394224.html. Läst 24 december 2014. 
  23. ^ Stuart Heritage (10 november 2013). ”The Golden Compass recap: how a literary triumph was turned to dust”. The Guardian. http://www.theguardian.com/film/2013/nov/10/golden-compass-film-recap. Läst 24 december 2014. 
  24. ^ Ben Child (16 december 2009). ”Philip Pullman disappointed over film prospects of His Dark Materials”. The Guardian. http://www.theguardian.com/film/2009/dec/16/philippullman-christianity. Läst 24 december 2014. 
  25. ^ ”BBC One commissions adaptation of Philip Pullman’s His Dark Materials”. BBC. 3 november 2015. http://www.bbc.co.uk/mediacentre/latestnews/2015/his-dark-materials. Läst 20 november 2015. 
  26. ^ Oscar Ajax (3 november 2015). ”Guldkompassen blir serie”. MovieZine. https://www.moviezine.se/nyheter/fantasy-alskare-se-hit-guldkompassen-blir-serie. Läst 20 november 2015. 
  27. ^ ”Writer Jack Thorne to adapt His Dark Materials”. BBC. 5 april 2016. http://www.bbc.com/news/entertainment-arts-35967042. Läst 24 oktober 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]