Luth & Roséns Elektriska
Luth & Roséns Elektriska AB | |
Firmamärke | |
Typ | Aktiebolag |
---|---|
Säte | Stockholm |
Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
Bransch | Tillverkningsindustri |
Produkter | Kraftstationer, driftmaskiner, kranar, hissar, belysningsarmatur |
Antal anställda | Omkring 500–1 500 |
Historik | |
Grundat | 1885 |
Grundare | John Luth, Ivar Rosén |
Slogs ihop med | Elektriska AB Chr Bergh & Co (1926) |
Gick upp i | Asea (1930) |
Upplöst | 1940 (som Stockholmsverken år 1968) |
Struktur | |
Avdelningar | Göteborg, Malmö, Norrköping, Jönköping, Sundsvall, Sollefteå, Östersund, Umeå, Luleå |
Luth & Roséns Elektriska AB var ett verkstadsföretag inom maskinteknik och elkraft bildat 1885, med sin huvudsakliga verksamhet i Stockholm. Asea blev huvudägare 1930 och verksamheten i Stockholm lades ner 1968.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Luth & Rosén bildades 1885 i Stockholm av ingenjörerna John Luth och Ivar Rosén som Elektriska byrån Luth & Rosén. De flesta uppdrag man fick bestod i att installera elektrisk belysning i bostadshus och fabriker. Uppsvinget inom elektroindustrin i slutet av 1890-talet gjorde att firman ombildades 1891–1892 till Luth & Roséns Elektriska AB. Ett år senare, 1893, startade man egen tillverkning av dynamomaskiner efter Siemens-Schuckerts konstruktioner.
År 1897 hade man en egen fabrik färdigbyggd i kvarteret Trumman vid Rosenlundsgatan på Södermalm. För att försörja fabrikslokalerna med elektricitet anlades Uddby kraftstation i Tyresö, varifrån en 20 kilometer lång elledning drogs till Södermalm. Under de följande åren fram till 1920-talet kom kvarteret bli i det närmaste fullbyggt av verkstäder tillhörande företaget; gjuteri, plåtslageri, maskinhall, kontorshus, ångpannehus, magasin, stall m.m. Tillverkningen bestod främst i elektriska och mekaniska maskiner på beställning. Från och med år 1900 kom hissar att bli en betydande del av produktionen och 1904 köptes den anrika Ludwigsbergs verkstad. Därifrån upptog man brandsprutor, kylmaskiner, luftkompressorer, pumpar och värmeradiatorer på tillverkningsprogrammet.
Krigsåren runt första världskriget kom att bli höjdpunkten i företagets historia. År 1916 köptes Söderbloms Gjuteri AB för att för större gjuterikapacitet. År 1918 gjorde företaget en vinst på 2,7 miljoner kronor, hade över 500 anställda och bedrev en betydande tillverkning av elektriska driftmotorer, hissar, kranar, traverser m.m. Felaktiga investeringar gjorde dock att man redan ett år senare hade en förlust på 5,5 miljoner kronor. Luth & Rosén lyckades dock arbeta sig upp ur krisen. År 1926 köptes Malmöföretaget Elektriska AB Chr Bergh & Co (Cebe).[1] Senare utvecklades en kuggväxelmotor som blev mycket efterfrågad. När detta blev kännbart började konkurrenten Asea arbeta för ett uppköp, och 1930 övertogs aktiemajoriteten i bolaget. Vid denna tidpunkt fanns 1 500 anställda inom företaget. Luth & Rosén kvarstod som dotterbolag till 1940, då det inordnades i Asea under namnet Stockholmsverken. Tillverkningen i fabriken på Södermalm lades slutligen ner 1968.
Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]
- 1892–1909 – John Luth
- 1912–1921 – Axel Hultman
- 1921–1926 – Herman Duse
- 1926–1942 – Lars Blume
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Skylt på instrumentpanel i Avestas gamla kraftstation från 1898.
-
Skylt i en hiss på Strandvägen 63, Stockholm.
-
Arbetare vid Luth & Rosén, ca 1900.
-
Gjuteriet från 1906 på Rosenlundsgatan i Stockholm, ritat av Georg A Nilsson och Ivar Nyqvist.
-
Ludwigsbergs och Luth & Roséns verkstäder vid Rosenlundsgatan i Stockholm, byggda 1906.
-
Uddby kraftstation byggd 1898.
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Uddby kraftstation; byggdes 1898 av Luth & Roséns Elektriska och som då var Stockholmstraktens första vattenkraftverk.
- Avestas gamla kraftstation; byggdes 1898 av Luth & Roséns Elektriska vid Dalälven i Avesta.
- Lista över svenska lampfabriker
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Cebe Minnesbilder, 1938
- Wannberg, Elisabet (1984). ”En värdefull industrimiljö : om Luth & Roséns etablissement i kvarteret Trumman”. Stadsvandringar (Stockholm : Stockholms stadsmuseum, 1976-) 1984 (7),: sid. 59-74 : ill. ISSN 0349-1870. ISSN 0349-1870 ISSN 0349-1870. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0005788_01.pdf. Läst 7 juni 2018. Libris 8404963
- SSM: Värdefulla industrimiljöer i Stockholm (1984), Trumman 1
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Luth & Roséns Elektriska Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/2/0293.html