Hoppa till innehållet

Luleå tekniska universitet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Luleå Tekniska universitet)
Luleå tekniska universitet
Universitetsområdet på Porsön i Luleå.
Engelska: Luleå University of Technology
MottoGreat ideas grow better below zero
Motto på svenskaForskning och utbildning i världsklass
Grundat1971
ÄgandeformStatlig myndighet
Budget2 000 000 000 kr (2023)
RektorBirgitta Bergvall-Kåreborn
Lärarkår613 årsarbetare (2023)
Admin. personal528 (2023)
Studerande17 852 (2023)
Doktorander586 (2023)
SäteLuleå, Sverige
65°37′5″N 22°8′20″Ö / 65.61806°N 22.13889°Ö / 65.61806; 22.13889
CampusCampus Luleå, Campus Skellefteå, Campus Piteå, Campus Kiruna
Tidigare namnLuleå tekniska högskola
Färger          Djupblå, Vit
Sport(er)
Lista över sporter
Alpina
Armbrytning
Basket
Budo
Cykel
Dans
Fotboll
Friluftsliv
Fäktning
Innebandy
Ishockey
Kanot
Lacrosse
Längdskidor
Löpning
Multisport
SmeknamnLTU
WebbplatsOfficiell webbplats

Luleå tekniska universitet (LTU) är ett svenskt universitet. Det inrättades den 1 juli 1971 Högskolenheten i Luleå[1], senare Högskolan i Luleå, även om namnet Luleå tekniska högskola oftast användes. Högskolan fick universitetsstatus 1997.

Universitetets verksamhet har sin tyngdpunkt inom det tekniska området, men har även lärarutbildning, hälsovetenskaplig utbildning, ekonomutbildning och annan samhällsvetenskaplig utbildning och forskning, samt utbildningar inom musik, dans, teater och media. Universitet har cirka 17 000 studerande.

Sedan starten har LTU varit beläget på Porsön i norra Luleå och har också verksamhet i de mer centrala delarna av Luleå tätort samt i Piteå, Skellefteå och Kiruna. På Campus Skellefteå delar LTU lokaler med bland annat Umeå universitet och verksamheten i Kiruna (rymdcampuset) delar lokaler med Institutet för rymdfysik (tidigare även Umeå universitet).

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Grundande

[redigera | redigera wikitext]

Dåvarande högskolenheten i Luleå inrättades som den femte tekniska högskolan i Sverige den 1 juli 1971. Den 1 april 1971 tillträdde Rune Andersson, sin post som huvudsekreterare i organisationskommittén, och blev då den förste anställde[2]. Den 1 september samma år startade den första utbildningen, civilingenjörsutbildningen i maskinteknik och den 9 september kunde de 50 första studenterna börja sina studier i D-huset. Det var även detta år som Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet bildades.

1970-talet

[redigera | redigera wikitext]
A-huset, Campus Luleå, LTU
A-huset, Campus Luleå
"Mänsklig byggnad" av Arne Jones.
"Mänsklig byggnad" av Arne Jones. Skulptur vid campus Luleå.

Under 1972 omlokaliserades den gruvinriktade delen av Kungliga Tekniska högskolans verksamhet inom bergsvetenskap till Luleå eftersom det svenska bergsbrukets tyngdpunkt under 1900-talet förskjutits från Bergslagen till Skelleftefältet och Malmfälten. Bergsingenjörsutbildningen Geoteknologi startade hösten 1972. Professuren i bergteknik är Sveriges äldsta tekniska professur, inrättad år 1819 i Falun. 1973 startade Högskolan SE-gruppen, som senare kom att bli tekniskt basår.[3] Samma år kom även Arne Jones ikoniska skulptur "Mänsklig byggnad" på plats[4] 1974 utexaminerades de första civilingenjörerna från Högskolan och det första kårhuset, då i köpcentret Shopping i Luleå centrum, kom att invigas samma år.[5] 1976 fick Högskolans område i Luleå även flera nya byggnader anpassade för lärande och forskning och i samband med att Stålverk 80 lades på is, blev många fastigheter tillgängliga som studentboenden.[6] 1977 valdes Lars Nordström i Högskolans första rektorsval. Samma år inlemmades den sedan långt tidigare existerande Lärarhögskolan och Förskoleseminariet samt SYDUT (den systematiserade decentraliserade utbildningen). Tekniskt basår ersatte även SE-gruppen detta år.[7] År 1978 tillkom Musikhögskolan i Piteå som en institution inom Högskolan när musiklärarutbildningen SÄMUS förstatligats och överflyttats från Framnäs folkhögskola. B-huset invigdes samma år och Högskolan fick då ett eget bibliotek.[8] 1979 lämnade Nordström rektorsbefattningen för att bli generaldirektör för Statens kärnkraftinspektion. Han efterträddes samma år av Torbjörn Hedberg.[9]

B-husets huvudingång.
E-huset, Campus Luleå, LTU
E-huset, Campus Luleå

1980-talet

[redigera | redigera wikitext]

1981 fick Högskolan sina fyra första hedersdoktorer: Lars Granar, Gösta Hägglund, Ragnar Lassinantti samt Lars Nordström. Året därpå inrättades Datatekniklinjen och Högskolan blev således det andra lärosätet (efter Linköpings universitet) i Sverige med att ha en utbildning inriktad på Datateknik.[10][11] Fram till år 1982 färdigställdes universitetets sex kvarter på Porsön; endast mindre utbyggnader har genomförts sedan dess. Under 1980- och 1990-talen tillkom en lång rad nya tekniska och samhällsvetenskapliga utbildningar, Vårdhögskolan i Boden inlemmades, och Teaterhögskolan skapades. Ren Lixing från Kina disputerade som första kvinna 1983 och samma år fick Högskolan en halv miljon kronor för att främja att fler kvinnor väljer tekniska utbildningar.[12] 1984 ingicks det avtal om utbyte av studerande och forskare mellan Högskolan i Luleå, Beijing university of Iron and Steel Technology samt Institut National Polytechnique de Lorraine. Samma år fick biblioteket en ny flygel och fördubblade då sin yta.[13] Datasektionen vid Luleå tekniska universitet bildades även detta år som tredje sektion under Teknologkåren. 1987 invigdes Centekhuset[14] som senare kom att bli Studenternas hus[15] och året efter invigdes Teknikens Hus och det nya kårhuset, med en egen festlokal för studenterna.

1990-talet

[redigera | redigera wikitext]
Wibergsgården vid Luleå tekniska universitet (LTU)
Wibergsgården vid Luleå tekniska universitet (LTU)

1992 stod Alfahuset klart. Wibergsgården invigdes[16] och året därpå fick Caesar Wiberg, som förste mottagare, Högskolans förtjänstmedalj[17]. 1994 efterträddes Torbjörn Hedberg av Ingegerd Palmér som kom att bli den första kvinnliga rektorn vid en teknisk högskola i Sverige. Högskolans studentdatanätverk invigdes samma år och eftersom kablarna gick mellan Högskolans olika campus blev det Sveriges största studentdatanätverk.[18]

Universitetsstatus

[redigera | redigera wikitext]

1990-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den 1 januari 1997 bekräftades högskolans universitetstatus genom att den kunde byta namn till Luleå tekniska universitet. Samma år presenterades Luleå-algoritmen av fyra forskare från LTU och uppmärksammades globalt av bland andra Craig Partridge i ett brev till Internet Engineering Task Force[19]. 1998 blev Ulla Westermark universitetets första kvinnliga professor.[20] 1999 invigdes Aula Aurora, universitetets konsert- och talarsal. Samma år inlemmas även Vårdhögskolan i Boden och universitetet översteg för första gången 10 000 studenter.[21]

00-talet

[redigera | redigera wikitext]

År 2000 lanserades projektet Det skapande universitetet som avsåg att fullständigt stöpa om universitetet till år 2006. Utbildning och forskning skulle grupperas inom tvärvetenskapliga ”arenor” inom vilka flera olika examina skulle vara möjliga. Projektet rönte emellertid starkt motstånd både från personal och studenter och modifierades under gång så att arenorna och de ordinarie utbildningarna existerade parallellt. 2002 slogs UNITAS och Pedagogkåren samman till Luleå studentkår.[22] 2005 fattade universitetsstyrelsen beslut om att flytta Institutionen för hälsovetenskap till Luleå. Under höstterminen 2006 stod flytten klar och verksamheten utförs nu i lokaler på Porsön och all verksamhet i Boden har upphört. 2003 anställde rektor Ingegerd Palmér högskolevärldens första och hittills enda marknadschef, Pål Kastensson, som drev ett framgångsrikt varumärkesarbete under de kommande 17 åren. Palmér slutade och efterträddes i november samma år av Pia Sandvik Wiklund.[23] Fyra år senare kom dock även hon att sluta sin tjänst och ersattes då av Johan Sterte. Institutionerna Musikhögskolan i Piteå (som 2006 bytte namn till Institutionen för musik och medier) och Teaterhögskolan i Luleå överfördes vid omorganisationen 2011 till avdelningen för musik, dans och teater vid Institutionen för konst kommunikation och lärande (KKL).

2010-talet

[redigera | redigera wikitext]

År 2012 inlemmades Bergsskolan i Filipstad och Orgel Acusticum invigdes av Benny Andersson. 2013 brann ett studentboende i Klintbacken ned tillsammans med ett 70-tal studenters ägodelar. Branden lämnade många frågetecken om hur elden kunde spridas så snabbt och ledde till en utredning som visade att det inte var några brister i husets konstruktion.[24][25] 2015 hölls den första upplagan av Big Air. 2017 utsågs Birgitta Bergvall-Kåreborn[26] till ny rektor för universitetet då Johan Sterte gick vidare till att bli rektor för Karlstads universitet.[27] 2019 utsågs universitetet till ett elitidrottsvänligt lärosäte av Riksidrottsförbundet. Ledningen planerade särskilda satsningar inom längdåkning, skidskytte och skidorientering.[28] Två år senare inleddes även ett samarbete med Sveriges Olympiska Kommitté för teknikforskning och prestationsutveckling inom vinteridrott.[29] Universitetet öppnade en av Sveriges första testmiljöer för 5G detta år. Testmiljön byggdes sedan ut två år senare av Telia Company och Ericsson. Efter ett riksdagsbeslut om att flytta statliga myndigheter flyttade Polarforskningssekretariatet in i sina nya lokaler i B-huset. NASA/Jet Propulsion Laboratory inledde ett långsiktigt samarbete kring drönarteknik med forskargruppen i robotik vid Luleå tekniska universitet.

2020-talet

[redigera | redigera wikitext]

År 2020 blev universitetet ett europauniversitet.[30] Coronaviruspandemin 2019–2021 präglade utbildningen under 2020 och 2021. Den 18 mars övergick universitetet till distansutbildning och -tentamen. Flera lärosäten, däribland LTU, började 3D-printa visir.[31] Universitetet skapade i samarbete med Familjen Kamprads stiftelse NorrlandsNavet, med syfta av att stärka och utveckla norrländska företag, för en summa på totalt 100 miljoner kronor över åtta år. [32] Det tidigare Centekhuset byggdes om och invigdes som Studenternas hus i mars[15]. Den 16 juli 2021 slog universitetet nytt rekord[33] för antalet antagna studenter i första urvalet enligt en undersökning av universitets- och högskolerådet.[34]

Lista över rektorer

[redigera | redigera wikitext]

Byggnader och områden

[redigera | redigera wikitext]
Avd. för rymdvetenskap i Kiruna.
Flygfoto över campus Luleå 2013.
Entré till Campus Skellefteå
Luleå tekniska universitet har flera campus i norra Sverige.

Grönområden

[redigera | redigera wikitext]

Söder om Campus Luleå ligger grönområdet Heden, med studiesociala utrymmen och en diskgolfbana. I nära anslutning till campus Luleå ligger dammen Pussen. Den utgör ett populärt ställe för studenter att grilla tillsammans.[35] Pussen har även använts som skridskobana.[36] Intill Pussen står lusthuset Paviljongen som är ett populärt studiesocialt utrymme.

Universitetsområden

[redigera | redigera wikitext]

Campus Kiruna

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Campus Kiruna

Campus Kiruna finns en bit utanför Kiruna och är en del av Umeå universitet och Luleå tekniska högskola. På Campus Kiruna arbetar Avdelningen för rymdteknik med rymdrelaterad forskning i nära samarbete med Institutet för rymdfysik.

Campus Luleå

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Luleå tekniska universitets byggnader på Porsön

Universitetsområdet på Porsön i Luleå är i huvudsak uppdelat på sex huvudbyggnader namngivna med bokstäver A–F: A-huset hyser datavetenskap/samhällsvetenskap/ekonomi/rättsvetenskap, B-huset bibliotek, huvudreception och administration, C-huset studentkårskanslierna, studentidrotten och kemi, D-huset pedagogik/språk/hälsovetenskap, E-huset fysik/maskinteknik, F-huset geovetenskap/byggteknik/arbetsvetenskap. (Även om de olika utbildningsgrenarna har sina huvudsäten på olika platser så kan salarna schemaläggas med väldigt varierande ämnen.)

Väster om D-huset ligger stora hörsalar, gamla kårhuset med bostäder och företagshotellet Aurorum (på andra sidan Haparandavägen). Österut finns livsmedelsbutik (Ica), folktandvårdsmottagning, Porsökyrkan samt flera bostadshus. Söder om C-huset finns Porsöhallen med en del av studentidrottens aktiviteter. Wibergsgården som ligger bakom E-huset (norr) används uteslutande för representation. Upplevelsecentret Teknikens hus är beläget väster om A-huset.

Campus Piteå (kallas ibland Musikhögskolan)

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Campus Piteå

I Piteå bedrivs forskning och utbildning inom musik och medier. Institutionen Konst, kommunikation och lärande spänner även över universitetsområdena i Luleå, Piteå och Skellefteå.

Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet

[redigera | redigera wikitext]

På universitetsområdet i Piteå finns Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet. Bygget av orgeln påbörjades i augusti 2006 av den ledande europeiska firman Orgelbauwerkstatt Woehl, Tyskland, under ledning av Gerald Woehl. Projektledare från Luleå tekniska universitet är professor Hans-Ola Ericsson.[37]

Orgel Acusticum vid Luleå tekniska universitet är 10 meter bred och 9,5 meter hög. Orgeln har 9 000 pipor fördelade på 140 stämmor (vartill kommer 13 effektregister). När det planerade övertonsverket är på plats kommer det totala antalet stämmor att vara 206.

Under invigningsveckan som startade 15 oktober 2012 uruppförde Luleå tekniska universitets hedersdoktor Benny Andersson ett specialskrivet verk En skrift i snön (text: Kristina Lugn) [38]

Orgeln ägs av Luleå tekniska universitet och är delvis finansierad av donatorer – den enskilt största donatorn är Kempestiftelserna.

Campus Skellefteå

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Campus Skellefteå

Campus Skellefteå är ett centrum för högre utbildning i Skellefteå. Här bedrivs forskning och utbildning inom bland annat trä, datorgrafik/datorspel, elkraft, omvårdnad och socialt arbete.

Teaterhögskolan i Luleå

[redigera | redigera wikitext]

Teaterhögskolan i Luleå är namnet för skådespelarprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Utbildningen bedrivs i samma hus som Norrbottensteatern i centrala Luleå. Utbildningen startade 1996 som ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Norrbottensteatern. På programmet utbildas skådespelare för teater, tv, film och radio. Huvudämnet vid skådespelarprogrammet är scenisk framställning och övriga basämnen är röst och tal, kropp och rörelse, sång samt teori.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Ledning

[redigera | redigera wikitext]

Universitets högsta beslutande organ är universitetsstyrelsen, där det, förutom rektor och student- och lärarrepresentanter, finns åtta ledamöter utsedda av regeringen. Universitetsdirektören är chef för den verksamhetsstödjande enheten (administration, bibliotek med mera). Birgitta Bergvall-Kåreborn är rektor för universitetet sedan december 2017.

Det finns två fakultetsnämnder. Nämnderna arbetar på uppdrag av rektor med strategisk planering, uppföljning och utvärdering. Den tekniska fakultetsnämnden har teknisk utbildning och forskning som sitt ansvarsområde och den filosofiska fakultetsnämnden har utbildning och forskning inom samhällsvetenskap, hälsovetenskap, konst, utbildningsvetenskap, humaniora samt konstnärligt utvecklingsarbete som sitt.

Campus

[redigera | redigera wikitext]

Institutioner

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och forskning bedrivs inom institutionerna. Från och med 1 januari 2021 har Luleå tekniska universitet fem institutioner:[39]

  • Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
  • Institutionen för hälsa, lärande och teknik
  • Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
  • Institutionen för system- och rymdteknik
  • Institutionen för teknikvetenskap och matematik

Bibliotek

[redigera | redigera wikitext]
En ingång till universitetsbiblioteket på Porsön.
Campusbiblioteket i Skellefteå.

Universitetsbiblioteket har några specialsamlingar:[40]

  • Nordkalottsamlingen
  • Årsberättelser från gruvbolag, från över 1500 bolag och som omfattar åren 1884-2015
  • Ragnar Lassinanttis bok- och konstsamling samt hans privatarkiv
  • Mats Winsas arkitekturböcker

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Luleå tekniska universitets forskning är sedan den 23 september 2020 samlad i 14 forsknings- och innovationsområden:[41]

  • Creaternity - Omställningen till en hållbar industri
  • SUN - Naturresurser för en hållbar samhällsomvandling
  • Attraktivt samhällsbyggande
  • Effektiv innovation och organisation
  • Framtidens gruvor
  • Förnybar energi
  • Gränsöverskridande konst och teknik
  • Hållbara transporter
  • Intelligenta industriella processer
  • Möjliggörande IKT
  • Smarta maskiner och material
  • Lärande
  • Hälsa
  • Rymd

Universitetets strategiska forskningsbas ligger inom det tekniska området men de flesta områdena är flervetenskapliga. Den huvudsakliga delen av forskningen är tillämpad och sker i nära samarbete med industrin, andra universitet och organisationer, såväl regionalt och nationellt som internationellt.

Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

[redigera | redigera wikitext]

Institutionen för hälsa, lärande och teknik

[redigera | redigera wikitext]

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

[redigera | redigera wikitext]

Institutionen för system- och rymdteknik

[redigera | redigera wikitext]

Institutionen för teknikvetenskap och matematik

[redigera | redigera wikitext]

Utbildningar

[redigera | redigera wikitext]

Program

[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 20 november 2013 bedriver universitetet utbildningar inom följande programområden:[42]

  • Civilekonomutbildning
  • Civilingenjörsutbildningar
  • Hälsovetenskapliga utbildningar
  • Högskoleingenjörsutbildningar
  • Lärarutbildningar
  • Samhällsvetenskapliga utbildningar
  • Medievetenskapliga utbildningar
  • Teater
  • Musik (Musikhögskolan i Piteå)
  • Tekniskt basår
  • gsCEPT (Skellefteå) är samlingsnamnet för de utbildningar inom datorgrafik och spelutveckling som ges av universitetet i Skellefteå. Datorgrafikutbildningen i Skellefteå startade 1993 vid Nordiska Scenografiskolan som en ettårig utbildning. Den växte fram som en naturlig komplettering av de befintliga kurserna, scenografi och attributmakeri.

Studenter

[redigera | redigera wikitext]

Antalet antagna studenter på Luleå tekniska universitet, urval 1:[33]

År Antagna studenter
2022 12664
2021 13835
2020 12494
2019 10163
2018 10130
2017 9920
2016 9645
2015 9682
2014 9702

Notera den markanta ökningen i antagningar mellan 2019 och 2020, i samband med Covid-19-pandemin.

Studentkårer och studentliv

[redigera | redigera wikitext]

Studentkårer

[redigera | redigera wikitext]

Vid Luleå tekniska universitet finns två studentkårer, Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet och Luleå studentkår. Teknologkåren är den äldsta (bildad 1971) och organiserar i huvudsak studerande vid den tekniska fakulteten. Luleå studentkår bildades 2002 när dåvarande Studentkåren Unitas (för samhällsvetare) och Pedagogkåren (för lärarstuderande) gick samman. Båda två kårerna härrörde från den i början av 1980-talet bildade Ekonomkåren. I samband med kårobligatoriets avskaffande 2010 uppgick Piteå studentkår i Luleå studentkår. Luleå Studentkår har ungefär hälften så många medlemmar som Teknologkåren sedan avskaffandet av kårobligatoriet.

Studentföreningar för rymdutbildningarna är SLUSK (Studentföreningen för Luleås och Umeås studentkårer), Space Babes (förening för främjandet av kvinnliga rymdingenjörer), Arctic Assembly (studentdatorförening) och R6 (Rymdtekniks festmästeri).

Medier

[redigera | redigera wikitext]
 Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-09)
Motivering: Uppgifter verkar föråldrade, då det inte går att hitta någon info om studenttidningar eller tv-kanaler.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Campus Luleå

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare har det funnits såväl studentradio som andra studenttidningar som Trikårlåren/Trik och Teknofonen') och universitetets interntidning Högtrycket. Studenttidningen Universitetstidningen gavs ut av Luleå studentkår och gjordes av delvis ideellt arbetande studenter. Under läsåret 2006-2007 slogs Teknologkårens kårtidning Teknofonen samman med UT. Föreningen Student-TV gör små produktioner som visas i kabel-tv-nätets lokala kanal (bland annat via Com Hem).

Campus Piteå

[redigera | redigera wikitext]

På universitetsområdet i Piteå finns även ett flertal studentdrivna medier: Studentradiokanalen Pite FM är det klart största. Radion sänds som närradio och webbradio. KanalEN (tidigare AMC) är Piteås egna student-TV som sänder egenproducerade program; när inget annat sänds på kanalen rullar informationstext. Kolsyra är Piteåcampusets egen webbtidning. Den kommer även ut i tryckt form ett par gånger per termin.

Idrott

[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningen StiL (en förkortning för Studentidrotten i Luleå, ursprungligen Luleå Högskolas IF) är en allmän idrottsförening men har i huvudsak studenter och boende på Porsön som medlemmar. StiL är aktiva inom de flesta idrotter, har en omfattande motionsverksamhet och ett stort gym samt anordnar utflykter och fjällresor. Verksamheten bedrivs i huvudsak i Porsöhallen och de år 2007 invigda lokalerna på cirka 3 500 kvadratmeter i universitetets C-hus.

Luleå Big Air[43] är en årlig hopptävling för skid- och snowboardåkare som genomförs på universitetsområdet i Luleå. Tävlingen startade 2015 och anordnas av studenter vid Luleå tekniska universitet. Hopptävlingen är en av de största i sitt slag i Sverige och 2018 fick den internationell tävlingsstatus.

Den japanska lagsporten yukigassen infördes i Sverige av LTU-studenter. Det första svenska mästerskapet i snöbollskrig hölls i Luleå i februari 2010.

Nöjen

[redigera | redigera wikitext]

Kårerna äger aktiebolaget Kårhusrestaurangen som driver restaurang och nattklubb på universitetsområdet. Tidigare höll man till i dåvarande Kårhuset men sedan våren 2007 är man i nya lokaler i C-huset under namnet STUK. Verksamheten bedrivs av ungefär 200 ideellt arbetande studenter under ledning av tre restaurangchefer och en kökschef. Kårhuset i Piteå drivs av Piteå studentsektion inom Luleå studentkår .

Nolleperioden

[redigera | redigera wikitext]

Vid LTU mottas alla nya studenter med en två veckor lång nolleperiod. De äldre studenterna som lotsar ”nollorna” i studentlivet kallas för ”phösare”, iklädda i overall, teknologmössa eller blå studentmössa samt solglasögon. I Luleå arrangeras den av Nolleperiodsgruppen i samarbete med Studenthälsan, universitetsledningen och Luleå kommun. Nolleperiodsgruppen består av 16 studenter varav åtta (fyra ”adel” och fyra ”överphösare”) är valda av Teknologkåren och åtta (fyra ”adel” och fyra ”överphösare”) av Luleå studentkår.

Under nolleperioden anordnas dagtid förberedande kurser i matematik, studieteknik och annat som kan vara relevant och kvällstid deltar nollorna i olika lekar och fester. Nolleperioden avslutas med en stor välkomstmiddag.

Nolleperioden är helt frivillig och innehåller inga pennalistiska eller kränkande aktiviteter.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Det studentikosa musik- och teaterlivet representeras av flera körer, musikföreningar och spex. Förutom musikhögskolans verksamhet i Piteå finns det vid universitetet en blandad kör (Studentkören Aurora), en manskör (Snapsakademien), en kvinnokör (Embla) och studentblåsorkestern Luhrarne. Lulespexet sätter varje vår upp ett nytt spex och för den som spelar i ett band finns föreningen Frispel som håller med repetitionslokal.

Övriga föreningar

[redigera | redigera wikitext]

Bland de övriga föreningarna kan nämnas tre nationer (Skåne Nation LTU, Dalarnas Nation LTU och Göteborgs Nation LTU), den kristna föreningen Lukas, den pyrotekniska föreningen Pyrot, rollspelsföreningen Tärningen avgör, datorföreningen Ludd, elektronikföreningen XP-el och lokalavdelningar av organisationerna BEST och IAESTE. Kårernas studentsektioner bedriver förutom studiebevakning viss festverksamhet (Asarna), med tillhörande gamlingsföreningar (GammelAsen) men där finns också studentbiografen, elektronikföreningen och den maskintekniska verkstaden.

Alumner - urval, tidigare studenter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Regeringens proposition 1971:59 Kungl. Maj:ts proposition angående högre teknisk utbildning och forskning i Luleå - riksdagen.se”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Kungl-Majts-proposition-anga_FU0359/?html=true. Läst 17 augusti 2015. 
  2. ^ ”Karriären tog fart i Luleå - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. 3 februari 2021. https://www.ltu.se/ltu/ltu50ar/Artiklar-och-intervjuer/Karriaren-tog-fart-i-Lulea-1.205900?l=sv. Läst 20 juli 2021. [död länk]
  3. ^ ”1973 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1970-talet/1973-1.198248?l=sv. Läst 12 mars 2023. 
  4. ^ ”Element”. Arne Jones konstnärskap. https://arnejones.se/mansklig-byggnad/. Läst 20 juli 2021. 
  5. ^ ”1974 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1970-talet/1974-1.198250?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  6. ^ ”1976 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1970-talet/1976-1.198258?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  7. ^ ”1977 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1970-talet/1977-1.198259?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  8. ^ ”1978 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1970-talet/1978-1.198260?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  9. ^ ”1979 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1970-talet/1979-1.198261?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  10. ^ ”1982 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/180-talet/1982-1.198264?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  11. ^ ”1981 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/180-talet/1981-1.198263?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  12. ^ ”1983 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/180-talet/1983-1.198265?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  13. ^ ”1984 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/180-talet/1984-1.198266?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  14. ^ ”1987 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/180-talet/1987-1.198269?l=sv. Läst 12 mars 2023. 
  15. ^ [a b] Stridsman, Jenny (5 mars 2020). ”Efter fuktskador på LTU – nu får studenterna eget hus”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/ltu-inviger-studenternas-hus. Läst 20 juli 2021. 
  16. ^ ”1992 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1990-talet/1992-1.198275?l=sv. Läst 12 mars 2023. 
  17. ^ ”1993 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1990-talet/1993-1.198276?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  18. ^ ”1994 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1990-talet/1994-1.198277?l=sv. Läst 12 mars 2023. 
  19. ^ ”Luleå algorithm - HandWiki” (på engelska). handwiki.org. https://handwiki.org/wiki/Lule%C3%A5_algorithm. Läst 20 juli 2021. 
  20. ^ ”1998 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1990-talet/1998-1.198281?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  21. ^ ”1999 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/1990-talet/1999-1.198282?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  22. ^ ”2002 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/2000-talet/2002-1.198285?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  23. ^ ”2005 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/2000-talet/2005-1.198288?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  24. ^ Jonsson, Johan; Lång, Elisabeth (3 september 2013). ”Det snabba brandförloppet ska utredas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/det-snabba-brandforloppet-ska-utredas. Läst 20 juli 2021. 
  25. ^ ”Inget fel i konstruktionen som bidrog till spridningen av branden i studenthuset”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - P4 Norrbotten). https://sverigesradio.se/artikel/5677365. Läst 20 juli 2021. 
  26. ^ ”2017 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/2010-talet/2017-1.198301?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  27. ^ ”Johan Sterte kan bli rektor för Karlstads universitet - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. 31 januari 2017. https://www.ltu.se/ltu/media/Johan-Sterte-kan-bli-rektor-for-Karlstads-universitet-1.161982?l=sv. Läst 20 juli 2021. [död länk]
  28. ^ ”2019 - Luleå tekniska universitet, LTU”. www.ltu.se. 8 maj 2020. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Var-historia/2010-talet/2019-1.198304?l=sv. Läst 12 mars 2023. [död länk]
  29. ^ ”Nytt skid- och snölabb ska ge Sverige fler medaljer - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. 8 februari 2021. https://www.ltu.se/research/Skid-och-snolabbet/Nytt-skid-och-snolabb-ska-ge-Sverige-fler-medaljer-1.206004?l=sv. Läst 20 juli 2021. 
  30. ^ ”Fem svenska lärosäten blir Europauniversitet”. UHR.se. Arkiverad från originalet den 9 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230509124054/https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2020-pressmeddelanden/fem-svenska-larosaten-blir-europauniversitet/. Läst 9 maj 2023. 
  31. ^ ”3D-tillverkning av hållare till covid-19-visir - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. 20 mars 2020. Arkiverad från originalet den 17 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210117160056/http://www.ltu.se/ltu/media/news/2020/3D-tillverkning-av-hallare-till-covid-19-visir-1.196999. Läst 20 juli 2021. 
  32. ^ ”Norrlandsnavet”. Familjen Kamprads stiftelse. https://familjenkampradsstiftelse.se/nyheter/norrlandsnavet/. Läst 20 juli 2021. 
  33. ^ [a b] ”Nytt rekord för antalet antagna till Luleå tekniska universitets utbildningar - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. 16 juli 2021. https://www.ltu.se/ltu/media/news/Nytt-rekord-for-antalet-antagna-till-Lulea-tekniska-universitets-utbildningar-1.210309?l=sv. Läst 2 augusti 2021. 
  34. ^ ”Rekordmånga antagna till distansutbildningar”. UHR.se. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210802104419/https://www.uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2020-pressmeddelanden/rekordmanga-antagna-till-distansutbildningar/. Läst 2 augusti 2021. 
  35. ^ ”Nya grillplatser vid Pussen - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. 24 oktober 2018. https://www.ltu.se/student/Studentnyheter/Nya-grillplatser-vid-Pussen-1.180945?l=sv. Läst 20 juli 2021. [död länk]
  36. ^ ”Akademiska Hus möjliggör skridskobana på sjön Pussen i Luleå #akademiskahus”. www.akademiskahus.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210720185612/https://www.akademiskahus.se/aktuellt/nyheter/2019/01/akademiska-hus-mojliggor-skridskobana-pa-sjon-pussen-i-lulea/. Läst 20 juli 2021. 
  37. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 november 2012. https://web.archive.org/web/20121101161746/http://www.ltu.se/org/kkl/Avdelningar/Musik-dans-och-teater/Orgeln. Läst 24 oktober 2012. 
  38. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5318527
  39. ^ ”Organisationsschema - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/ltu/Organisation/Organisationsschema?l=sv. Läst 6 augusti 2021. [död länk]
  40. ^ ”Specialsamlingar och donationer” (på svenska). Luleå tekniska universitet. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231029093513/https://www.ltu.se/ltu/lib/Om-oss/Specialsamlingar-och-donationer. Läst 29 oktober 2023. 
  41. ^ ”Forsknings- och innovationsområden - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/research/areas-of-excellence?l=sv. Läst 6 augusti 2021. [död länk]
  42. ^ ”Program - Luleå tekniska universitet, LTU - forskning och utbildning i världsklass”. www.ltu.se. https://www.ltu.se/edu/bli-student/prog?l=sv. Läst 6 augusti 2021. 
  43. ^ ”Luleå Big Air”. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316214054/https://www.ltu.se/edu/Lulea-Big-Air. Läst 16 mars 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Luleå tekniska universitet
Ledning
Campus och byggnader
Studentkårer
Medverkan
Commons Commons
v • r
Statliga högskolor och universitet i Sverige
Universitet
Högskolor
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Luleå_tekniska_universitet&oldid=56035852”