Ludvig De Vylder
Ludvig De Vylder | |
Född | 21 maj 1871 Frankfurt am Main |
---|---|
Död | 20 april 1944[1] Bromma församling[1], Sverige |
Begravd | Bromma kyrkogård[1] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | folkhögskolerektor |
Maka | Elisabeth De Vylder |
Barn | Marie-Louise de Vylder-Lehmann (f. 1899)[2] Birgitta de Vylder-Bellander (f. 1901)[3] Maj Kullenberg (f. 1910) Klas De Vylder (f. 1914) |
Föräldrar | Louis de Vylder |
Redigera Wikidata |
Ludvig De Vylder (eller Ludvig de Vylder[4]), född 21 maj 1871 i Frankfurt am Main i Tyskland, död 1944, var en svensk folkhögskolerektor.
Ludvig De Vylder var son till fotografen Louis de Vylder och Julia Nissle.[5] Han blev tidigt moderlös, kom som 14-åring till sin faster Maria Ribbing (1842-1910) i Sverige och tog studentexamen i Lund 1889, studerade språk och historia vid Lunds universitet med en fil.kand.-examen 1892. Han avlade också prästexamen 1906.
Efter studierna i Lund blev han lärare vid Lunnevads folkhögskola. År 1896 kom han till den nygrundade folkhögskolan i Boden. Han gifte sig 1898 med Elisabeth de Vylder (1875–1964). Paret grundade därefter tillsammans med Georg Kronlund Tornedalens Lantmanna- och Folkhögskola i Övertorneå 1899 och Ludvig De Vylder var rektor där till 1911. Därefter var han rektor för Hallands läns folkhögskola och lantmannaskola till 1935 och flyttade sedan till Lund.
Paret de Vylder hade åtta barn, bland andra Marie-Louise de Vylder Lehmann (1899–1986), Birgitta de Vylder-Bellander (1901–1973) Maj Kullenberg (1914–1996) och Klas de Vylder (1914–2015).
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Tornedalen, dess land och folk, Föreningen Heimdals folkskrifter:81, Stockholm 1904
- Pihtijärvi - folklivsskildring från övre Norrland, Stockholm 1923
- Från slätten och stranden, med illustrationer av Bo Beskow, Birkagårdens förlag, Stockholm 1924
- Gamla och nya Smeagård - en skildring från Halland, Halmstad 1924
- Mandom, mod och morske män - när Båstads kanoner skrämde ryska flottan på flykten, Tidningen Halland, Haömstad 1925. - Halmstad : Tidn. Halland, 1925
- Gryende dag - en roman från Pihtijärvi, Lund 1937
- Nytt land - Daniel Boones saga, Gleerup, Lund 1948
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Biografi på Immigrantinstitutets webbplats, september 2005
- Berit Forsberg: 'Två folkhögskolepionjärer, recension av Marianne Markusdotter och Göran Sallnäs: Elisabeth och Ludvig De Vylder. Två folkhögskolepionjärer , 2007, i Forskning om folkbildning 2007:1 ISBN 91-631-8896-1
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 7 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MarieLouisedeVylderLehmann, läst: 15 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 7 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Namnet de Vylder stavas omväxlande med versal eller gemen)
- ^ Svenskt författarlexikon
|