Hoppa till innehållet

Ludvig Moberg

Från Wikipedia
Ludvig Moberg
Född14 oktober 1866[1]
Sankt Olofs församling[1], Sverige
Död15 oktober 1935[1] (69 år)
Danderyds församling[1], Sverige
BegravdDjursholms begravningsplats[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningLäkare[3][4]
ArbetsgivareKarolinska Institutet
BarnKerstin Sara Maria Moberg (f. 1910)[5]
FöräldrarWilhelm Moberg
Sara Ringborg[5]
SläktingarAxel Moberg (syskon)
Ellen Moberg (syskon)
Maria E. Moberg (syskon)
Redigera Wikidata

Wilhelm Ludvig Moberg, född 14 oktober 1866 i Norrköping, död 15 oktober 1935 i Danderyds församling,[6] var en svensk dermatolog. Han var son till Wilhelm Moberg och bror till Axel Moberg, Ellen Moberg och Maria Moberg.

Moberg blev medicine licentiat i Stockholm 1899, studerade hos Oskar Lassar i Berlin (1899), vid Hôpital Saint-Louis i Paris (1899–1900) och hos Paul Gerson Unna i Hamburg (1900), disputerade i Stockholm för medicine doktorsgrad 1905 samt promoverades samma år i Uppsala och utnämndes till docent i dermatologi vid Karolinska institutet. Åren 1893–1896 var Moberg läkare i Kongostaten (vid ett belgiskt företag där) och blev 1901 läkare vid Stockholms stads poliklinikSödermalm för hudsjukdomarnas avdelning.

Moberg skrev bland annat Versuch einer botanischen Klassifikation der beim Eczem gefundenen Kokkenarten nebst Bemerkungen über ein natürliches System der Kokken überhaupt. Spezieller Teil (tillsammans med Unna, 1900), Studier över ekzem och impetigo contagiosa (gradualavhandling 1905), Hudsjukdomarnas behandling (i Israel Hedenius "Vademecum", 1916), Ueber die Behandlung von Lupus erythematosus mit Röntgenstrahlen (1911) samt artiklar i Nordisk familjebok. Moberg var ledamot av flera utländska lärda sällskap och en av stiftarna av Nordisk dermatologisk förening. Han är begravd på Djursholms begravningsplats.

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ FinnGraven.se, läs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).