Ludvig Meyer
| Ludvig Meyer | |
 | |
| Född | 22 april 1861 |
|---|---|
| Död | 3 januari 1938 (76 år) |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Politiker, redaktör, advokat |
| Befattning | |
| Partiledare, Arbeiderpartiet (1897–1900) | |
| Politiskt parti | |
| Arbeiderpartiet (–) Norges Kommunistiska Parti | |
| Barn | Karl Meyer (f. 1888) Eli Krog (f. 1891) Håkon Meyer (f. 1896) |
| Släktingar | Ludvig Bergh |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ludvig Meyer, född 22 april 1861 i Åsgårdsstrand, död 3 januari 1938 i Asker, var en norsk jurist och politiker.
Meyer tog 1882 juridisk ämbetsexamen och började därefter genast deltaga i det offentliga livet. Han gjorde sig snart bemärkt genom sin vältalighet och oräddhet, särskilt som medlem av Studentersamfundet. Sedan 1885 utövade han advokatverksamhet i Kristiania. Han förde med stor duglighet bohemförfattaren Hans Jægers sak i det bekanta tryckfrihetsmålet mot denne 1885–86.
Meyer anslöt sig inom politiken till Arbeiderpartiet, redigerade 1898–99 partiets huvudorgan "Social-Demokraten" och var några år representant för partiet i huvudstadens kommunalstyrelse. År 1903 bröt han med Arbeiderpartiet och deltog därefter i den politiska diskussionen endast genom broschyrer och tidningsartiklar. Bland de förra märks Socialistisk beskatning og samfundsordning (1917). Efter schismen inom Arbeiderpartiet 1921 tillhörde han under en tid Norges Kommunistiska Parti.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Meyer, Ludvig i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1925)