Hoppa till innehållet

Ludovic Vitet

Från Wikipedia
Ludovic Vitet
FöddLouis Vitet
18 oktober 1802[1][2][3]
Paris
Död5 juni 1873[1][2][3] (70 år)
Versailles
BegravdMontmartrekyrkogården[4]
Medborgare iFrankrike
SysselsättningPolitiker[5], dramatiker, författare[6], arkitekt, konsthistoriker[7]
Befattning
Inspecteur général des monuments historiques (1830–1834)[8]
Parlamentsledamot från Seine-Maritime (1834–1851)
Stol nummer 27 i Franska akademien (1845–1873)
Parlamentsledamot från Seine-Maritime (1871–1873)
Utmärkelser
Officer av Hederslegionen (1843)[9]
Redigera Wikidata

Ludovic (egentligen Louis) Vítet, född den 18 oktober 1802 i Paris, död den 5 juni 1873 i Versailles, var en fransk skriftställare och politiker. Han var sonson till revolutionsmannen Louis Vitet.

Vitet utövade några år läraryrket och ingick 1824 i redaktionen av tidningen "Globe", där han entusiastiskt förfäktade romantikens idéer. Efter julirevolutionen utnämndes han 1831 till inspektör över de historiska minnesmärkena, blev 1834 generalsekreterare i handelsministeriet och 1836 ledamot av conseil d'é-tat samt var 1846-1848 en av vicepresidenterna i denna korporation. Som medlem av deputeradekammaren, 1834-1848, höll han sig ihärdigt på de doktrinär-konservatives sida och intog under revolutionen 1848 en bemärkt ställning inom den legitimistiska högra centern, men drog sig efter kejsardömets upprättande tillbaka till privatlivet. År 1871 invaldes han i nationalförsamlingen.

Som författare utgav Vitet 1826 anonymt Les barricades, med historisk trohet dramatiserade scener från ligans tid, vilka i förening med två följande dramer hoparbetades till La ligue (2 band, 1844; ny upplaga 1861). Han författade vidare det framstående, av stilistiskt mästerskap utmärkta konsthistoriska arbetet Eustache Lesueur (1843; ny upplaga 1849), vidare Fragments et mélanges (2 bd. 1846), innehållande litterärkritiska och arkeologiska uppsatser, Essais historiques et littéraires (1862), Études sur l'histoire de l'art (1863-64; ny upplaga i 4 band 1867-1869), vilket sistnämnda är hans mest betydande arbete, med mera. Som konstskriftställare utmärktes Vitet av skarpsinne och grundlighet. Han var en flitig medarbetare i Revue des deux Mondes. Under Paris belägring 1870-1871 skrev han i denna tidskrift en serie patriotiska brev, burna av en förhoppningsfull stämning. Vitet invaldes i Académie des inscriptions 1839 och i Franska akademien 1845.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 8803, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6kn365h, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] GeneaStar, GeneaStar person-ID: vitetl.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
  5. ^ Union List of Artist Names, 26 april 2011, ULAN: 500226298, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: vitetl, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  9. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ludovic_Vitet&oldid=55067352”