Hoppa till innehållet

Louise Fahlman

Från Wikipedia
Louise Fahlman
Louise Fahlman, 1879
Louise Fahlman, 1879
FöddJohanna Lovisa Jensen
30 juni 1856
Njurunda, Medelpad
Död10 oktober 1918 (62 år)
IMDb SFDb

Louise Johanna Fahlman, född Johanna Lovisa Jensen 30 juni 1856 i Njurunda socken, Medelpad, död 10 oktober 1918, var en svensk skådespelare.[1]

Född i Medelpad av danska föräldrar, gifte hon sig med banktjänstemannen E. Fahlman 1875, och blev änka 1876; för att försörja sig började hon arbeta som skådespelare. Hon debuterade på Nya Teatern i Stockholm år 1878, och var 1879-1881 anställd på Stora Teatern i Göteborg, varefter hon återvände till Nya teatern 1881-1887 och efter gästspel på Södra Teatern och Djurgårdsteatern anställdes på Dramaten, där hon blev premiäraktris 1888. Hon kvarblev på Dramaten under 1890-talet och anslöt sig 1901 till Ranfts teatrar.

Hon beskrevs som livlig och spirituell, med mjuk och klar röst och ett varmblodigt spel och hon engagerades ofta inom komedin.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1889 Exemplets makt
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Kungliga Dramatiska Teatern[2]
1895 Regina Regina von Emmeritz
Zacharias Topelius
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
1901 Fru Montret Familjeband
Gaston Devore
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
Grevinnan de Céran Sällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1902 Lissy Larrabee Sherlock Holmes
Walter Christmas
Svenska teatern, Stockholm[6]
1904 Regina Alberini Lucifer
Enrico Annibale Butti
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[7]
1905 Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti
Svenska teatern, Stockholm[8]
1906 Tekla Fordringsägare
August Strindberg
Vasateatern[9][10]
Flyttfåglar
Maurice Donnay och Lucien Descaves
Svenska teatern, Stockholm[11]
Ett hems drama
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[12]
Catherine Petkoff Hjältar
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[13]
Livet på landet
Fritz Reuter
Svenska teatern, Stockholm[14][15]
1907 Johannes
Hermann Sudermann
Svenska teatern, Stockholm[16][17]
1908 Mrs Kitty Warren Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Svenska teatern, Stockholm[18][19]
Karen Borneman
Hjalmar Bergstrøm
Svenska teatern, Stockholm[20]
1909 Miss Eliza MacGregor Mrs Dot
W. Somerset Maugham
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[21]
Mrs Dudgeon Djävulens lärjunge
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[22]
Paulina En vintersaga
William Shakespeare
Svenska teatern, Stockholm[23]
1910 Ybeck
Ludvig Nordström
Svenska teatern, Stockholm[24]
Svärmor Kärlekens krokvägar
Tor Hedberg
Svenska teatern, Stockholm[25]
1911 Grevinnan Tersky Wallenstein
Friedrich Schiller
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[26]
Majorskan på Ekeby Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Albert Ranft Svenska teatern, Stockholm[27]
Hushållerskan Kärlekens ögon
Johan Bojer
Svenska teatern, Stockholm[28]
Fru Hughes Den starkaste
Clyde Fitch, regi Gunnar Klintberg
Svenska teatern, Stockholm[29]
1912 Ebba Karlsdotter,
nunna i Vreta kloster
Gustav Vasa
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[30]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler
Svenska teatern, Stockholm[31]
Det starkare könet
John Valentine
Svenska teatern, Stockholm[32]
1913 Halvblod
Algot Sandberg
Svenska teatern, Stockholm[33]
1914 Drottning Isabeau Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller
Svenska teatern, Stockholm[34]

Rollporträtt

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Louise Fahlman”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57966&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dLouise+Fahlman%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 30 december 2013. 
  2. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  3. ^ Ord och Bild 1895 s. 6
  4. ^ ”Familjeband”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S18%3a034. Läst 24 oktober 2015. 
  5. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=H12_009&pos=15. Läst 23 oktober 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  7. ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118094145/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015. 
  8. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231125/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  9. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1906) s. 167
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119233538/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (6): sid. 71. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231343/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_6.pdf. Läst 19 november 2015. 
  13. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (12): sid. 149. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119234637/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_12.pdf. Läst 19 november 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 25 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-25/13502B/2. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1908) s. 127
  18. ^ Bo Bergman (7 oktober 1908). ”Svenska teatern: 'Mrs Warrens yrke'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-10-07/13809a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  19. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1909) s. 61
  20. ^ Bo Bergman (2 december 1908). ”Tre Stockholmsteatrar i konkurrens med gästspelspremiärer samma kväll”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-02/13865a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 februari 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-02-23/13944A/2. Läst 6 augusti 1909. 
  22. ^ Bo Bergman (28 november 1909). ”Svenska teaterns senaste Shawpjäs”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-11-28/14216/9. Läst 7 augusti 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-25/14270/7. Läst 10 juni 2016. 
  25. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  27. ^ Bo Bergman (5 mars 1911). ”'Gösta Berling' på scenen: Premiären på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-03-05/14664/1. Läst 2 augusti 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  29. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 18 januari 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-01-18/14973/6. Läst 2 augusti 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (5 maj 1912). ”Svenska teaterns vårprogram: 'De fem frankfurtarna'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-05/15078/9. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ John Landquist (25 september 1912). ”'Det starkare könet' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-25/15218/8. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ B. B-n (24 september 1913). ”En ny Algot Sandbergs-premiär: 'Halvblod' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-24/15572/6. Läst 23 mars 2024. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]