Lotten von Gegerfelt
| Lotten von Gegerfelt | |
 | |
| Född | 14 juni 1834[1][2][3] Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 22 maj 1915[4] (80 år) Eda socken, Sverige |
| Begravd | Östra kyrkogården, Göteborg[5] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Målare |
| Make | Georg Adolf von Gegerfelt (g. 1862–)[6][7] |
| Barn | Karl Georg Reinhold von Gegerfelt Carl Georg Reinhold (f. 1865) |
| Föräldrar | Georg Samuel von Gegerfelt[6] |
| Redigera Wikidata | |
Anna Charlotta "Lotten" Maria Aurora von Gegerfelt, född 14 juni 1834 i Göteborg, död 22 maj 1915 i Charlottenbergs municipalsamhälle i Eda socken, var en svensk genre- och porträttmålare.
Hon var dotter till kommendören Georg Samuel von Gegerfelt och Eva Fredrika Ehrenstam samt gifte sig 1862 med sin kusin, sjökapten Georg Adolf von Gegerfelt, i Göteborg, efter vilken hon blev änka 1887. Senare var hon bosatt i Vara, Skara och Kalmar innan hon de sista månaderna i livet bodde hos sonen Georg som vid den tiden var apotekare i Charlottenberg i Värmland. Hon var farmor till skådespelaren Eric von Gegerfelt och farfars mor till konstnären Gunnar von Gegerfelt.[8] Landskapsmålaren och etsaren Wilhelm von Gegerfelt var son till en syssling till Lotten.[9]
von Gegerfelt var elev till Johan Gustaf Köhler i Stockholm och till Geskel Saloman, Gustaf Brusewitz och Fredrik Wohlfart i Göteborg. Hon målade porträtt och landskap samt genrescener i den tidens smak.
Bland von Gegerfelts verk märks I morgonstund (1881), Hvad heter han? (1883), Porträtt af grosshandlare Th. Trankell (1878, på beställning av Sjömannasällskapet), Kapten Palander, planterande korset på en klippa i Ishafvet (endast porträttet, övriga tavlan av Carl Adelsköld, 1880, Göta Coldinuordens lokal i Göteborg) och Kamrer W. Berg (1881). Hon ställde huvudsakligen ut sina verk i Göteborg där hon även från 1884 drev en elevskola för målare. Hon är representerad vid bland annat Göteborgs stadsmuseum,[10] Bohusläns museum,[11] Västergötlands museum,[12] och Värmlands Museum.[13]
Lotten von Gegerfelt är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[14]
Verk i urval
[redigera | redigera wikitext]-
Skeppsredaren Axel Broström, avporträtterad 1905. -
Matilda Broström (1843-1919), gift med Axel Broström, avporträtterad 1889.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Anna Charlotta (Lotten) Maria Aurora von Gegerfelt i John Kruse, Svenskt porträttgalleri (1901), volym XX. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister
- Svenskt konstnärslexikon del II sid 271, Allhems Förlag, Malmö.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, www.oxfordartonline.com , läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gegerfelt, Charlotta von, Benezit Dictionary of Artists, 16 december 2017, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00071945, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 10878, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, samlingar.goteborgsstadsmuseum.se .[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 3 G-H, vol. 3, Albert Bonniers Förlag, 1946, s. 26, läs onlineläs online, läst: 27 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gegerfelt, von, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14693, läst: 26 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Adliga ätten von Gegerfelt nr 861 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Gegerfelt_nr_861. Läst 11 juli 2024.
- ^ ”Adliga ätten von Gegerfelt nr 861 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Gegerfelt_nr_861. Läst 12 juli 2024.
- ^ Göteborgs stadsmuseum
- ^ ”Bohusläns museum”. digitaltmuseum.se. 10 november 2022. https://digitaltmuseum.se/011044500930/fruktskalerska-kopia-malning. Läst 12 juli 2024.
- ^ ”Västergötlands museum”. digitaltmuseum.se. 23 juni 2018. https://digitaltmuseum.se/021047349913/oljemalning. Läst 12 juli 2024.
- ^ ”Värmlands Museum”. digitaltmuseum.se. 14 november 2023. https://digitaltmuseum.se/021048859053/langbans-gruvby-teckning. Läst 12 juli 2024.
- ^ SvenskaGravar