Lista över värmekapaciteter
Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den. |
Detta är en lista över värmekapaciteter som ger specifika, såväl som volymetriska och molära värmekapaciteter, för några vanligt förekommade substanser inom ingenjörsvetenskapen. Generellt är den volymetriska värmekapaciteten den mest konstanta parametern (åtminstone för ämnen i fast form), som oftast ligger runt 3 megajoule per kubikmeter och kelvin.[1] Notera att särskilt höga molvärden, såsom paraffin, bensin, vatten och ammoniak, är som resultat av att beräkna den specifika värmekapaciteten för molekyler. Om den specifika värmekapaciteten uttrycks i per mol atomer för dessa ämnen så överstiger ingen av de konstanta volymvärdena Dulong–Petits gräns på 25 J⋅mol−1⋅K−1 = 3 R per mol atomer. Paraffin har exempelvis mycket stora molekyler och därmed en hög värmekapacitet per mol, men som ett ämne har den inte en så anmärkningsvärd värmekapacitet när det gäller volym, massa eller atommol (vilket är bara 1,41 R per mol atom, eller mindre än hälften av de flesta fasta ämnen, uttryckt i värmekapacitet per atom).
Tabell över värmekapaciteter
[redigera | redigera wikitext]Tabellen nedan gäller för värmekapaciteter vid 25°C, eller 298 K, om inget annat anges. Anmärkningsvärda minima och maxima visas i rödbrun.
Substans | Fasform | Isobarisk massvärmekapacitet[a]kJ/(kg*K) | Isobarisk molär värmekapacitet[b] | Isokor molär värmekapacitet[c] | Isobarisk volymetrisk värmekapacitet[d] | Isokor atommolär värmekapacitet[e] |
---|---|---|---|---|---|---|
Luft[f] | Gas | 1,0035 | 29,07 | 20,7643 | 0,001297 | ~ 1,25 |
Luft[g] | Gas | 1,012 | 29,19 | 20,85 | 0,00121 | ~ 1,25 |
Aluminium[2] | Fast | 0,897 | 24,2 | 2,422 | 2,91 | |
Ammoniak | Flytande | 4,700 | 80,08 | 3,263 | 3,21 | |
Animalisk vävnad[3] | Blandat | 3,5 | 3,7[h] | |||
Antimon | Fast | 0,207 | 25,2 | 1,386 | 3,03 | |
Argon[5] | Gas | 0,5203 | 20,7862 | 12,4717 | 1,50 | |
Arsenik | Fast | 0,328 | 24,6 | 1,878 | 2,96 | |
Beryllium[2] | Fast | 1,82 | 16,4 | 3,367 | 1,97 | |
Vismut[i] | Fast | 0,123 | 25,7 | 1,20 | 3,09 | |
Kadmium[2] | Fast | 0,231 | 26,02 | 3,13 | ||
Koldioxid[5] | Gas | 0,839[h] | 36,94 | 28,46 | 1,14 | |
Krom | Fast | 0,449 | 23,35 | 2,81 | ||
Koppar[2] | Fast | 0,385 | 24,47 | 3,45 | 2,94 | |
Diamant | Fast | 0,5091 | 6,115 | 1,782 | 0,74 | |
Etanol | Flytande | 2,44 | 112 | 1,925 | 1,50 | |
Bensin (oktan) | Flytande | 2,22 | 228 | 1,64 | 1,05 | |
Glas[6] | Fast | 0,84 | 2,1 | |||
Guld | Fast | 0,129 | 25,42 | 2,492 | 3,05 | |
Granit[6] | Fast | 0,790 | 2,17 | |||
Grafit | Fast | 0,710 | 8,53 | 1,534 | 1,03 | |
Helium[5] | Gas | 5,1932 | 20,7862 | 12,4717 | 1,50 | |
Väte | Gas | 14,30 | 28,82 | 1,23 | ||
Sulfan[7] | Gas | 1,015[h] | 34,60 | 1,05 | ||
Järn | Fast | 0,412 | 25,09[8] | 3,537 | 3,02 | |
Bly | Fast | 0,129 | 26,4 | 1,44 | 3,18 | |
Litium | Fast | 3,58 | 24,8 | 1,912 | 2,98 | |
Litium[j] | Flytande | 4,379 | 30,33 | 2,242 | 3,65 | |
Magnesium | Fast | 1,02 | 24,9 | 1,773 | 2,99 | |
Kvicksilver | Flytande | 0,1395 | 27,98 | 1,888 | 3,36 | |
Metan[k] | Gas | 2,191 | 35,69 | 0,85 | ||
Metanol[9] | Flytande | 2,14 | 68,62 | 1,38 | ||
Salt[l] | Flytande | 1,56 | 2,62 | |||
Kväve[5] | Gas | 1,040 | 29,12 | 20,8 | 1,25 | |
Neon[5] | Gas | 1,0301 | 20,7862 | 12,4717 | 1,50 | |
Syre[5] | Gas | 0,918 | 29,38 | 21,0 | 1,26 | |
Paraffinvax | Fast | 2,5 | 900 | 2,325 | 1,41 | |
Polyeten[m] | Fast | 2,3027 | ||||
Kiseldioxid (sammansmält) | Fast | 0,703 | 42,2 | 1,547 | 1,69 | |
Silver[6] | Fast | 0,233 | 24,9 | 2,44 | 2,99 | |
Natrium | Fast | 1,230 | 28,23 | 3,39 | ||
Stål | Fast | 0,466 | 3,756 | |||
Tenn | Fast | 0,227 | 27,112 | 1,659 | 3,26 | |
Titan | Fast | 0,523 | 26,060 | 2,6384 | 3,13 | |
Volfram[6] | Fast | 0,134 | 24,8 | 2,58 | 2,98 | |
Uran | Fast | 0,116 | 27,7 | 2,216 | 3,33 | |
Vatten[n] | Gas | 2,080 | 37,47 | 28,03 | 1,12 | |
Vatten[o] | Flytande | 4,1813 | 75,327 | 74,53 | 4,1796 | 3,02 |
Vatten[p] | Flytande | 4,1813 | 75,327 | 74,53 | 4,2160 | 3,02 |
Vatten[q] | Fast | 2,05 | 38,09 | 1,938 | 1,53 | |
Zink[6] | Fast | 0,387 | 25,2 | 2,76 | 3,03 | |
Anmärkningar
|
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Serway, Raymond; Vuille, Chris (2012), College Physics (9), Boston: Brooks/Cole, ISBN 978-0-8400-6206-2, OCLC 733952215, https://www.bau.edu.jo/UserPortal/UserProfile/PostsAttach/57751_5218_1.pdf, läst 15 september 2020
- Chase, Malcolm (1998), NIST-JANAF Thermochemical Tables, Journal of physical and chemical reference data, "2" (4), Washington D.C.: American Chemical Society, ISBN 1-56396-831-2, OCLC 39682152, https://srd.nist.gov/JPCRD/jpcrdM9.pdf, läst 17 september 2020
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ashby, Michael; Shercliff, Hugh; Cebon, David (2007) (på engelska). Materials: Engineering, Science, Processing and Design (1). Oxford: Elsevier Butterworth-Heinemann. sid. 246–268. Libris 10330621. ISBN 978-0-08-047149-5. OCLC 123358414. https://www.academia.edu/29966966/Materials_Engineering_Science_Processing_and_Design_pdf. Läst 14 september 2020
- ^ [a b c d e] Serway & Vuille 2012, sid. 399.
- ^ Leondes, Cornelius (2003) (på engelska). Computational Methods in Biophysics, Biomaterials, Biotechnology and Medical Systems (2). Boston: Kluwer Academic Publishers. sid. 183. Libris 10922710. ISBN 0-306-48329-7. OCLC 56748225. https://books.google.se/books?id=gWsPSyusItQC&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0. Läst 15 september 2020
- ^ Faber, P.; Garby, L. (februari 1995). ”Fat content affects heat capacity: a study in mice” (på engelska). Acta Physiologica Scandinavica (Oxford: Blackwell Scientific Publications) 153 (2): sid. 185–187. doi: . OCLC 104808435. PMID 7778459. http://doi.wiley.com/10.1111/j.1748-1716.1995.tb09850.x. Läst 25 september 2020.
- ^ [a b c d e f] Serway & Vuille 2012, sid. 435.
- ^ [a b c d e f g] ”Table of Specific Heats” (på engelska). HyperPhysics. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200803070517/http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/Tables/sphtt.html#c1. Läst 15 september 2020.
- ^ Serway & Vuille 2012, sid. 435.
- ^ Chase 1998, sid. 1221.
- ^ ”Molar Heat Capacity (cV) of Methanol” (på engelska). Dortmund Data Bank. Arkiverad från originalet den 14 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210614232444/http://www.dortmunddatabank.com/en/EED/PCP/HCV_C110.php. Läst 16 september 2020.
- ^ ”Storing Thermal Heat in Materials” (på engelska). Engineering ToolBox. 2009. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201024034827/https://www.engineeringtoolbox.com/sensible-heat-storage-d_1217.html#selection-485.0-496.0. Läst 16 september 2020.
- ^ Crawford, Robert James (1996) (på engelska). Rotational Moulding of Plastics. Polymer engineering series. "Electronic & Electrical Engineering Research Studies" (2). New York: Research Studies Press. sid. sida. Libris 6164287. ISBN 0-86380-194-3. OCLC 605338087. https://www.scribd.com/document/368981933/Crawford-R-J-Rotational-Moulding-of-Plastics-pdf. Läst 16 september 2020
- ^ Gaur, Umesh; Wunderlich, Bernhard (1981). ”Heat capacity and other thermodynamic properties of linear macromolecules. II. Polyethylene” (på engelska). Journal of Physical and Chemical Reference Data (National Institute of Standards and Technology) 10 (1): sid. 119. doi: . Bibcode:1981JPCRD..10..119G. ISSN 0047-2689. OCLC 4635914639. http://aip.scitation.org/doi/10.1063/1.555636. Läst 17 september 2020.