Hoppa till innehållet

Lipidprofil

Från Wikipedia

Lipidprofil eller lipidpanel är en rad blodprover som mäter nivån av blodfetter (lipider i blodet), så som kolesterol och triglycerider.[1][2]

Mätvärdena kan användas vid diagnostik av hyperlipidemi. Höga nivåer av LDL kan leda till ateroskleros.[2] Resultaten kan identifiera vissa genetiska sjukdomar och fastställa ungefärliga risker för hjärt-kärlsjukdomar, vissa former av pankreatit och andra sjukdomar.

Lipidprofiler beställs vanligtvis som en del av en fysisk undersökning, tillsammans med andra profiler som det fullständiga blodvärdet (CBC) och den grundläggande metaboliska profilen (BMP).

En lipidprofilrapport innehåller vanligtvis:[3]

LDL mäts vanligtvis inte enskilt, utan beräknas från de andra tre med hjälp av Friedewald-ekvationen.[3] Ett laboratorium kan valfritt beräkna de två extra värdena från rapporten:

  • Mycket lågdensitetslipoprotein (VLDL)
  • Kolesterol:HDL-förhållande

Tillvägagångssätt och indikation

[redigera | redigera wikitext]

Rekommendationer för kolesteroltestning kommer från riktlinjerna för Adult Treatment Panel (ATP) III, och är baserade på många stora kliniska studier, som till exempel Framingham Heart Study.

För friska vuxna utan kardiovaskulära riskfaktorer rekommenderar ATP III-riktlinjerna screening en gång vart femte år.[4] En lipidprofil kan också beställas med jämna mellanrum för att utvärdera framgången med lipidsänkande läkemedel som statiner.

I den pediatriska och ungdomspopulationen utförs inte lipidtestning rutinmässigt. American Academy of Pediatrics och National Heart, Lung and Blood Institute (NHLBI) rekommenderar dock att barn i åldern 9–11 undersöks en gång för allvarliga kolesterolavvikelser.[5] Denna screening kan vara värdefull för att upptäcka genetiska sjukdomar som familjär hyperkolesterolemi som kan vara dödlig om den inte behandlas tidigt.

Traditionellt har de flesta laboratorier krävt att patienterna ska fasta i 9–12 timmar innan screening. Studier har dock ifrågasatt nyttan av att fasta före lipidpaneler, och vissa diagnostiska laboratorier accepterar rutinmässigt prover från icke-fastande.[6][7][8][9]

Vanligtvis mäter laboratoriet endast tre kvantiteter: totalt kolesterol, HDL, triglycerider. En typisk procedur som används av NHANES 2004 använder följande mätmetoder:[10]

  • Totalt kolesterol mäts med en blandning av enzymer. Först omvandlar ett esteras kolesterolestrar till kolesterol och fri fettsyra. Sedan oxiderar ett oxidas kolesterolet och producerar en H2O2-biprodukt som ändrar färgen på ett färgämne. Mängden oxidation kan kvantifieras exakt genom ljusabsorbans vid 500 nm.[10]
  • Triglyceridkoncentrationen mäts också med hjälp av en enzymblandning. Ett lipas frisätter glycerol från molekylerna, som oxideras av ett annat enzym samtidigt som det producerar H2O2. Samma färgförändring följer.[10]
  • HDL mäts i två steg. Först tillsätts ett speciellt reagens till serumet som binder apoB-innehållande lipoproteinpartiklar och skyddar dem från enzymerna i nästa steg. Därefter tillsätts en blandning av PEGylerade enzymer med färgämne. Den kemiska reaktionen är densamma som den totala kolesterolmätningen, förutom att enzymerna blockeras från att verka på icke-HDL-lipoproteiner av reagenset och deras egna PEG-svansar.[10]

Från dessa tre data kan LDL beräknas. Enligt Friedewalds ekvation:[11]

  • [LDL] = [Total kolesterol] − [HDL] − [triglycerider]/5

Andra beräkningar av LDL från samma tre data har föreslagits som ger några signifikant olika resultat.[12]

VLDL kan definieras som det totala kolesterolet som varken är HDL eller LDL. Med den definitionen ger Friedewalds ekvation[11]:

  • [VLDL] = [triglycerider]/5

De alternativa beräkningarna som nämns ovan kan ge väsentligt olika värden för VLDL.

Friedewaldmetoden är tämligen tillförlitlig för majoriteten av patienterna, men är särskilt inexakt hos patienter med hypertriglyceridemi (> 400 mg/dL eller 4,5 mmol/L). Det underskattar också LDL-C hos patienter med lågt LDL-C (< 25 mg/dL eller 0,6 mmol/L). Det tar inte hänsyn till lipoprotein med medeldensitet.[3]

En "Martin/Hopkins"-variation som tar in hur triglycerider-till-VLDL-förhållandet tenderar att variera med andra parametrar verkar mer tillförlitlig och korrekt.[13][14][15]

Varje del av lipidpanelen kan mätas direkt med ultracentrifugering, vilket är huvudstandarden.[3] Denna typ av mätning innebär inga fel från uppskattning och kan även mäta nivåer av IDL-C och Lp(a)-C. Hel direktmätning är dock dyrare.[16]

Laboratorier kan också använda patentskyddade tester för "direkt kemisk LDL-C" som inte kräver någon föregående separation genom centrifugering. Dessa tester är ännu inte standardiserade i USA och Europa och saknar validering.[15] En specifik version av testet verkar dock populär i Japan.[17] Ett antal andra metoder för bestämning av LDL-C har använts tidigare eller har föreslagits för framtida användning.[18]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lipid profile, 14 jannuari 2024.
  1. ^ ”Lipid Profile” (på engelska). labtestsonline.org. https://labtestsonline.org/tests/lipid-profile. Läst 11 februari 2018. 
  2. ^ [a b] ”Cholesterol Testing and the Lipid Panel” (på amerikansk engelska). WebMD. https://www.webmd.com/cholesterol-management/guide/tests-for-high-cholesterol-lipid-panel#1. Läst 11 februari 2018. 
  3. ^ [a b c d] Lee, Yi; Siddiqui, Waqas J. (2023). Cholesterol Levels. StatPearls Publishing. PMID 31194434. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK542294/. 
  4. ^ Grundy, S.M. (2002). ”Third Report of the National Cholesterol Education Program (NCEP) Expert Panel on Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Cholesterol in Adults (Adult Treatment Panel III) final report”. Circulation 106 (25): sid. 3143–3421. doi:10.1161/circ.106.25.3143. PMID 12485966. 
  5. ^ ”Pediatric cardiovascular risk reduction guidelines – NHLBI, NIH”. Pediatric cardiovascular risk reduction guidelines – NHLBI, NIH. http://www.nhlbi.nih.gov/guidelines/cvd_ped/. 
  6. ^ Sidhu, D.; Naugler, C. (2012). ”Fasting time and lipid levels in a community-based population: A cross-sectional study”. Archives of Internal Medicine 172 (22): sid. 1–4. doi:10.1001/archinternmed.2012.3708. PMID 23147400. 
  7. ^ ”Fasting is not routinely required for determination of a lipid profile: Clinical and laboratory implications including flagging at desirable concentration cut-points – a joint consensus statement from the European Atherosclerosis Society and European Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine”. Eur. Heart J. 37 (25): sid. 1944–1958. July 2016. doi:10.1093/eurheartj/ehw152. PMID 27122601. 
  8. ^ Mora, S. (July 2016). ”Nonfasting for routine lipid testing: From evidence to action”. JAMA Intern Med 176 (7): sid. 1005–1006. doi:10.1001/jamainternmed.2016.1979. PMID 27119719. 
  9. ^ Anderson, Laura N.; Maguire, Jonathon L.; Lebovic, Gerald; Hanley, Anthony J.; Hamilton, Jill; Adeli, Khosrow; McCrindle, Brian W.; Borkhoff, Cornelia M.; et al. (January 2017). ”Duration of fasting, serum lipids, and metabolic profile in early childhood”. The Journal of Pediatrics 180: sid. 47–52.e1. doi:10.1016/j.jpeds.2016.09.005. ISSN 0022-3476. PMID 27742126. https://www.jpeds.com/article/S0022-3476(16)30915-5/abstract. Läst 17 november 2020. 
  10. ^ [a b c d] ”Laboratory Procedure Manual; Total Cholesterol, HDL-Cholesterol, Triglycerides, and LDL-Cholesterol; Serum; Hitachi 704”. cdc.gov. https://www.cdc.gov/nchs/data/nhanes/nhanes_03_04/l13_c_met_lipids.pdf. 
  11. ^ [a b] ”Estimation of the concentration of low-density lipoprotein cholesterol in plasma, without use of the preparative ultracentrifuge”. Clin. Chem. 18 (6): sid. 499–502. 1972. doi:10.1093/clinchem/18.6.499. PMID 4337382; 
    cited in ”[title not cited]”. Clin. Chem. 36: sid. 15–19. 1990. 
  12. ^ ”Calculating your cholesterol”. Johns Hopkins Medicine (hopkinsmedicine.org). Johns Hopkins School of Medicine. 3 November 2021. https://www.hopkinsmedicine.org/health/healthy_heart/know_your_risks/calculating-your-cholesterol. 
  13. ^ Martin, SS; Blaha, MJ; Elshazly, MB; Toth, PP; Kwiterovich, PO; Blumenthal, RS; Jones, SR (20 November 2013). ”Comparison of a novel method vs the Friedewald equation for estimating low-density lipoprotein cholesterol levels from the standard lipid profile.”. JAMA 310 (19): sid. 2061–8. doi:10.1001/jama.2013.280532. PMID 24240933. 
  14. ^ Martin, SS; Giugliano, RP; Murphy, SA; Wasserman, SM; Stein, EA; Ceška, R; López-Miranda, J; Georgiev, B; et al. (1 August 2018). ”Comparison of Low-Density Lipoprotein Cholesterol Assessment by Martin/Hopkins Estimation, Friedewald Estimation, and Preparative Ultracentrifugation: Insights From the FOURIER Trial.”. JAMA Cardiology 3 (8): sid. 749–753. doi:10.1001/jamacardio.2018.1533. PMID 29898218. 
  15. ^ [a b] Sajja, A; Park, J; Sathiyakumar, V; Varghese, B; Pallazola, VA; Marvel, FA; Kulkarni, K; Muthukumar, A; et al. (1 October 2021). ”Comparison of Methods to Estimate Low-Density Lipoprotein Cholesterol in Patients With High Triglyceride Levels.”. JAMA Network Open 4 (10): sid. e2128817. doi:10.1001/jamanetworkopen.2021.28817. PMID 34709388. 
  16. ^ Martin, SS; Blaha, MJ; Elshazly, MB; Toth, PP; Kwiterovich, PO; Blumenthal, RS; Jones, SR (20 November 2013). ”Comparison of a novel method vs the Friedewald equation for estimating low-density lipoprotein cholesterol levels from the standard lipid profile.”. JAMA 310 (19): sid. 2061–8. doi:10.1001/jama.2013.280532. PMID 24240933. 
  17. ^ Kamezaki, Fumihiko; Sonoda, Shinjo; Nakata, Sei; Otsuji, Yutaka (2010). ”A Direct Measurement for LDL-Cholesterol Increases Hypercholesterolemia Prevalence : Comparison with Friedewald Calculation”. Journal of UOEH 32 (3): sid. 211–220. doi:10.7888/juoeh.32.211. PMID 20857815. 
  18. ^ Islam, SMT; Osa-Andrews, B; Jones, PM; Muthukumar, AR; Hashim, I; Cao, J (December 2022). ”Methods of Low-Density Lipoprotein-Cholesterol Measurement: Analytical and Clinical Applications.”. EJIFCC 33 (4): sid. 282–294. PMID 36605300. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]