Lewenhaupt
| Grevliga ätten Lewenhaupt | |
 | |
| Ursprung | Södermanland, Ytterselö socken, Sverige  |
|---|---|
| Förgrenad ur | Leijonhufvud |
| Stamfar | Sten Eriksson Leijonhufvud |
| Adlad | 5 oktober 1568 |
| Synonym | Levenkopff, Loewenkopf, von Löwenhaupt |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | Mellan 10 mars och 4 april 1568 |
| Grad | Grevlig ätt nr 2 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
Lewenhaupt är en svensk grevlig adelsätt.
Ätten har gemensamt ursprung med friherrliga ätten Leijonhufvud nummer 26. Bland grevar är den främsta levande ätten på Sveriges Riddarhus sedan Brahe dog ut på svärdssidan 1930. Ätten är utgrenad från den uradliga ätten Leijonhufvud. Greve Axel Stenssons barn, som hade en tysk mor och stora egendomar i Pfalz och Alsace skrev sig Levenkopff, Loewenkopf, von Löwenhaupt som i Sverige uttalades Lewenhaupt. Ätten har haft åtskilliga medlemmar som nådde generalsgraden varav många utmärkte sig på slagfälten under 1600- och 1700-talen.
Grevevapnet fastställdes först genom kungligt brev givet den 5 september 1587 på Kalmar slott av Johan III, men genom arv i Tyskland av Falkenstein (1628) och Reipoltskirchen (1629) förmerades det ursprungliga svenska grevliga vapnet till det nuvarande.
Riddaren och riksrådet, friherre Sten Eriksson (Leijonhufvud) (1518–1568) till Gräfsnäs i Erska socken i Älvsborgs län vilken hade upphöjts i friherrlig värdighet vid konung Erik XIV:s kröning i Uppsala den 29 juni 1561 men utlovades på sin dödsbädd den 5 september 1568 grevlig värdighet. Detta bekräftades för änkan Ebba Månsdotter (Lilliehöök) (1529–1609) och hennes efterkommande, den 10 juli, år 1569 av Johan III i samband med dennes kröning.
Ätten introducerades någon gång mellan 10 mars och 4 april 1625 genom guvernören greve Johan Casimir Leijonhufvud (1583–1634) i första klassen, herreklassen, under nummer 2 bland grevar.[1]
Namnet skrevs Lewenkopf, Leionkopff och även Leijonhufvud vilken sistnämnda form i enstaka fall förekom ända in på 1700-talet, namnet Lewenhaupt stabiliserades dock från 1600-talets mitt.
Nuvarande huvudman, och således Sveriges främste adelsman utanför kungahuset, är direktören greve Johan Casimir Carlsson Lewenhaupt (f. 1951).[2]
Vapen beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Vapnet har utökat stegvis, 1660-talet nådde det den nuvarande omfattningen som är unik omfångsrik bland svenska personvapen. Det mittersta sköldmärket är ättens hjärtsköld och kommer från den ätten Leijonhufvud, 1 och 8 består av grevskapet Falkenstein. 2 och 7 består av den tyska grevliga ätten Dauns och staden med samma namn. Fälten 3, 4, 9 och 10 består av den kvadrerade huvudskölden som ursprungligen från grevevapnet från år 1587. Fälten 5 och 12 består grevskapet Hohenfels, 6 och 11 är en annan variant av Falkenstein som syftar på friherreskapet Reipoltskirchen. Den andra hjärtskölden är sammansatt av sköld märkena för godsen Forbach och Rixingen (Rickingen Rechicourt).[3]
Blasonering
[redigera | redigera wikitext]| ” | Fyra styckar schöld, uthi then öfverste och fremste fiellett, hvilket ähr halfft förgyltt och halftt försilfrat, ett leijon, fremmere delen rött medh een svart orm uthi högre ramen, uthi thett förgylthe och efftere delen blott uthi thett försölffrade fiellet, thett undre fielledtt blåått och ther uthi fielledtt een leopardh medh ferga gull medh svartte speckler. Thett nedhre och frempste fielledtt medh eett fördeltt leijon och mitt uthi hans faderlighe arffvapen, som ähr /: lijka med thett förste:/ trij leijonne huffudhtt uthi blått fieldh och ther Offvan uppå een greffve crono och sedan ther öffver två öpne tornere hielmar, på then fremre ett rödtt leijon uthur een crono. Hielmteckett guldh och hvitt, blått och rödtt. På then andra hielmen een leopardhtt, hielmteckett lijka medh thett andra. | „ |
| – Sköldebrevssamlingen. Grevebrev. Vol. 1. RA. | ||
Personer med efternamnet Lewenhaupt
[redigera | redigera wikitext]- Gustaf Adolf Lewenhaupt (1619–1656)
- Carl Mauritz Lewenhaupt (1620–1666)
- Ludvig Wierich Lewenhaupt (1622–1668)
- Axel Lewenhaupt (överste) (1626–1668)
- Gustaf Mauritz Lewenhaupt (1651–1700)
- Gustaf Fredrik Lewenhaupt (död 1723)
- Sidonia Juliana Lewenhaupt (1659–1737)
- Adam Ludwig Lewenhaupt (1659–1719)
- Axel Johan Lewenhaupt (1660-1717), svensk greve och sjömilitär
- Carl Gustaf Lewenhaupt (1662–1703)
- Carl Julius Lewenhaupt (1664–1726)
- Mauritz Lewenhaupt (1666–1735)
- Gustaf Adolf Lewenhaupt (1675–1708), greve och militär
- Erik Mauritz Lewenhaupt (1679–1704), svensk greve och militär
- Axel Johan Lewenhaupt (1683-1709) svensk greve, militär och officer
- Charles Emil Lewenhaupt den äldre (1691–1743)
- Mauritz Casimir Lewenhaupt (1711–1781)
- Charles Emil Lewenhaupt den yngre (1721–1796)
- Adam Lewenhaupt (1725–1775), greve och militär
- Adolf Fredrik Lewenhaupt (1745–1791)
- Adam Ludvig Lewenhaupt (1748–1808)
- Charles Emil Lewenhaupt (1751–1832)
- Gustaf Julius Lewenhaupt (1753–1820)
- Caroline Lewenhaupt (1754–1826)
- Claes Axel Lewenhaupt (1757–1808), politiker
- Charles Adam Lewenhaupt (1760–1821)
- Gustaf Lewenhaupt (1780–1844)
- Claes Lewenhaupt (1784–1848)
- Gustaf Lewenhaupt (1791–1873)
- Charles Emil Lewenhaupt (1797–1871)
- Mauritz Axel Lewenhaupt (1791–1868)
- Adolf Patrik Lewenhaupt (1794–1871)
- Claes Magnus Lewenhaupt (1816–1882)
- Wilhelmina Lewenhaupt (1817–1899)
- Sten Lewenhaupt (1819–1877)
- Adam Lewenhaupt (1820–1895)
- Casimir Lewenhaupt (1827–1905)
- Carl Lewenhaupt (1835–1906)
- Eugène Lewenhaupt (1849–1927)
- Gustaf Erik Lewenhaupt (1849–1928)
- Sixten Lewenhaupt (1849–1916)
- Claës Lewenhaupt (1854–1932), greve, militär och hovman
- Claes Lewenhaupt (1859–1937), greve, militär, diplomat och författare
- Adam Ludvig Carl Lewenhaupt (1861–1944)
- Gustaf C:son Lewenhaupt (1870–1945)
- Gustaf Lewenhaupt (1875–1951)
- Carl Gustaf Sixtensson Lewenhaupt (1879–1962)
- Claës Lewenhaupt (1880–1965)
- Sten Lewenhaupt (1882–1969)
- Carl Gustaf Lewenhaupt (1884–1935)
- Erik G:son Lewenhaupt (1903–1954)
- Gösta Lewenhaupt (1912–1996)
- Axel Lewenhaupt (1917–2018)
- Lotta Lewenhaupt (född 1944)
- Carl Adam "Noppe" Lewenhaupt (1947–2017)
- Johan Lewenhaupt (född 1961)
Släktträd
[redigera | redigera wikitext]| Sten Eriksson Leijonhufvud 1518–1568 löfte om grevlig värdighet på dödsbädden | Ebba Månsdotter Lilliehöök 1529–1609, erhöll som änka grevskapet Raseborg | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Axel Stensson Leijonhufvud 1554–1619 g. m. Sidonia von Falkenstein första gången | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Johan Casimir 1583–1634 | Sten 1586–1645 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Gustaf Adolf 1619–1656 | Carl Mauritz 1620–1666 | Ludvig Wierich 1622–1668 | Axel Lewenhaupt 1626–1668 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Sidonia Juliana 1659–1737 | Carl Gustaf 1662–1703 | Adam Ludwig 1659–1719 | Gustaf Fredrik Lewenhaupt –1727 | Carl Julius Lewenhaupt 1664–1726 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Charles Emil den äldre 1691–1743 | Mauritz Casimir Lewenhaupt 1711–1781 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Charles Emil den yngre 1721–1796 | Claes Axel Lewenhaupt 1757–1802 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Lewenhaupt”. Minerva. Riddarhuset. 27 november 2023. https://minerva.riddarhuset.se/att/lewenhaupt/. Läst 21 november 2023.
- ^ Sveriges Adels Kalender 2019. (2018). Stockholm: Riddarhuset. S. 474.
- ^ Bäckmark, Magnus (2019). Riddarhusets vapensköldar. Riddarhuset. sid. 56-58. ISBN 9789151914473. Läst 21 november 2023
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Berglund, Nils (1975). Ätten Leijonhufvud - Lewenhaupt under medeltiden (1356-1520). Leijonhufvudska och Lewenwhauptska släktföreningarna. Libris 773166
- Släkten Lewenhaupt. Lewenhauptska släktföreningen. 2000. Libris 9062076
- Konow, Jan von (2013). Ätten Lewenhaupt : från Sturemorden till D-dagen. Atlantis. Libris 13589276
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lewenhaupt.- Lewenhaupt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Släkten Lewenhaupts hemsida
