Lermejaure
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Gällivare socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°35′00″N 18°30′29″Ö / 67.58341°N 18.50793°Ö |
SWEREF 99 TM | 7500644, 649215 |
Mått | |
Areal | 4,45 km² [1] |
Höjd | 926,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 15 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
Utflöde | Lermejåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 749710-161693 |
GeoNames | 2696534 |
Status[1] | |
Ekologisk status | Hög |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Ja |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE750099-161739) |
Övrigt | |
SjöID | 750099-161739 |
ID vattenförekomst | SE750099-161739 |
Vattenytans ID (VYID) | 750130-161505 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Sjaunja (SE0820216)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 750283-161491 |
Namn | Utloppet av Lermejaure |
Areal | 31,36 km² |
Vattenytor | 4,56 km² |
Sjöprocent | 14,54 % |
Ackumulerad areal uppströms | 31,35 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Lermejåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 749710-161693 |
Avstånd till havet | 324 km |
Medelhöjd | 1 120 m ö.h. |
Område nedströms | 750111-161800 |
Källor | [4][5][6] |
Lermejaure är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 4,45 kvadratkilometer och ligger 926,1 meter över havet. Lermejaure ligger i Sjaunja Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Lermejåkkå.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Lermejaure ingår i det delavrinningsområde (750283-161491) som SMHI kallar för Utloppet av Lermejaure. Medelhöjden är 1 120 meter över havet och ytan är 31,36 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Lermejåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 324 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (84 procent). Avrinningsområdet har 4,56 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 14,5 procent. Delavrinningsområdet täcks till 1,48 procent av glaciärer, med en yta av 0,4644 kvadratkilometer.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Lermejaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |