Leon Uris
| Leon Uris | |
.jpg) Leon Uris, 30 november 1989. | |
| Född | 3 augusti 1924[1][2][3] Baltimore, USA |
|---|---|
| Död | 21 juni 2003[1][2][3] (78 år) Shelter Island eller New York[4] |
| Begravd | Quantico National Cemetery |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Baltimore City College  |
| Sysselsättning | Författare[5], manusförfattare, novellförfattare |
| Noterbara verk | Exodus och Kanske aldrig mer |
| Maka | Jill Uris (g. 1970–1988, skilsmässa)[6][7] |
| Redigera Wikidata | |
Leon Uris, född 3 augusti 1924 i Baltimore, Maryland, död 21 juni 2003 i Shelter Island, Long Island, New York, var en amerikansk författare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uris föräldrar var polsk-judiska invandrare. Under andra världskriget tjänstgjorde han i marinkåren i Söderhavet och Nya Zeeland. Efter kriget arbetade han som tidningsbud för San Francisco-tidningen Call-Bulletin.
Ända sedan pojkåren hade Uris tyckt om att skriva, och 1953 utgav han sin första roman, Battle Cry (Kanske aldrig mer), som handlade om marinkåren. Hans mest kända roman är Exodus (1958, filmatiserad 1960[8]). Den handlar om grundandet av staten Israel och har översatts till mer än 50 språk. Den har också blivit film.
Romaner (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Battle Cry (1953) (Kanske aldrig mer, översättning Sten Söderberg, Gothia, 1955)
- The Angry Hills (1955) (Vredens berg, översättning Lisbeth Renner, Geber, 1972)
- Exodus (1959) (Exodus, översättning Sven Bergström, Forum, 1960)
- Mila 18 (1961) (Mila 18, översättning Elsa och Mons Mossner, Forum, 1962)
- Armageddon (1963) (Harmagedon: en roman om Berlin, översättning Lisbeth Renner, AWE/Geber, 1965)
- Topaz (1967) (Topaz, översättning Lisbeth Renner, Geber, 1968)
- QB VII (1970) (QB VII, översättning Lisbeth Renner, Geber, 1971)
- Trinity (1976) (Trinity, översättning Anna Pyk, AWE/Geber, 1976-1977)
- The haj (1984) (Hadji, översättning Hans Granqvist, AWE/Geber, 1984)
- Mitla Pass (1988) (Mitlapasset, översättning Hans Granqvist, AWE/Geber, 1989)
- Redemption (1995) (Befrielsen, översättning Sune Karlsson, Norstedt, 1996)
- A God in Ruins (1999)
- O'Hara's Choice (2003)
- Övriga böcker
- Exodus revisited (1960) (Efter Exodus, översättning Ole Blegel, Bernces, 1961)
- Ireland : a terrible beauty (1975) (tillsammans med Jill Uris) (Irland: en gruvlig skönhet: historien om Irland av idag, översättning Anna Pyk, AWE/Geber, 1975)
- Jerusalem : song of songs (1981) (tillsammans med Jill Uris) (Jerusalem: kärleken till en stad, översättning Hans Granqvist och Ingela Bergdahl, AWE/Geber, 1981)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leon-Uristopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x64301, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 7253, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2002100671, läst: 29 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Joseph Kahn (red.), Jill Peabody Married Here To Leon Uris, The New York Times (på engelska), The New York Times Company och Arthur Gregg Sulzberger, 16 februari 1970, läs online och läs onlineläs online, läst: 7 mars 2024, ”Leon Uris, the novelist, and Miss Jill Peabody, a photographer, both of Aspen, Colo., were married here yesterday. Rabbi Herbert Friedman performed the ceremony at the Algonquin.” .[källa från Wikidata]
- ^ Author Leon Uris dies, The Aspen Times (på engelska), 24 juni 2003, läs online, läst: 7 mars 2024, ”Jill, who divorced Leon in 1988, remembers this attachment.” .[källa från Wikidata]
- ^ Leon Uris i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Lista över Leon Uris roman- och filmmanuskript och andra dokument
- Leon Uris på fantasticfiction.co.uk
|