Leó Szilárd

Leó Szilárd
	Leó Szilárd
	Leó Szilárd omkring 1960.
Född	11 februari 1898; Budapest
Död	30 maj 1964 (66 år); La Jolla
Begravd	Kerepesikyrkogården
Medborgare i	Ungern, Tyskland och USA
Utbildad vid	Budapest Universitet för Teknologi och Ekonomi, no value; Humboldt-Universität zu Berlin, filosofie doktor, 1922; Technische Universität Berlin, no value
Sysselsättning	Kärnfysiker, science fiction-författare, forskare, universitetslärare, uppfinnare, fysiker, molekylärbiolog
Arbetsgivare	Humboldt-Universität zu Berlin; University of Chicago; Columbia University; Technische Universität Berlin; Brandeis University
Maka	Gertrud Weiss Szilard
Utmärkelser
	Atoms for Peace Award (1959); Albert Einstein-priset (1960); Årets humanist (1960); National Inventors Hall of Fame (1996)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Leó Szilárd, född 11 februari 1898 i Budapest, död 30 maj 1964 i La Jolla i Kalifornien, var en ungersk-amerikansk kärnfysiker som 1947 övergick till att forska inom molekylärbiologi. Han var tidigt mycket engagerad i Pugwashrörelsen.

Biografi

Szilárd hade en säregen personlighet. Flera personliga minnen om honom finns i Georg Kleins böcker Ateisten och den heliga staden och Skapelsens fullkomlighet och livets tragik.

Eftersom Szilárd var övertygad om att det inte fanns någon framtid för honom i Ungern, flyttade han till Tyskland 1919. Han började vid Humboldt-Universität zu Berlin där han deltog i föreläsningar från bland annat Albert Einstein. Szilárd flydde från nazisterna 1933 till England. Efter att han trodde att ett nytt krig i Europa var nära förestående, flyttade han till USA, dit han anlände 1938.

I augusti 1939 skrev Szilárd ett brev till president Roosevelt om behovet av amerikansk atombombsforskning. Albert Einstein skrev under brevet på Szilárds initiativ. Brevet blev senare känt som "brevet från Einstein".

I juli 1945 formulerade Szilárd en petition till president Truman om atombombens användning.^[8] Han påminde om att USA:s atombomb hade tagits fram som en beredskap för den händelse att Hitler skulle lyckas utveckla atombomber. Eftersom Tyskland nu var besegrat behövdes ingen bomb. För Japans del borde det räcka med ett offentligt tillkännagivande om bombens existens och verkan samt därefter ett erbjudande om kapitulation. Brevet fick omkring 150 undertecknare men det nådde aldrig Truman. Det stoppades på vägen och hemligstämplades; det blev inte offentligt förrän på 1960-talet.^[9]

Källor

^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0844081 co0047972, läst: 16 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leo-Szilard topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6dn46tv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Силард Лео”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20191030668, läst: 19 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 123750, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: leo-szilard.^{[källa från Wikidata]}
^ ”A Petition to the President of the United States”. Atomic Bomb: Decision, section of Leo Szilard Online. http://www.dannen.com/decision/45-07-17.html. Innehåller petitionens text.
^ ”Leo Szilard's Fight to Stop the Bomb”. Atomic Heritage Foundation. https://www.atomicheritage.org/history/leo-szilards-fight-stop-bomb. Läst 14 januari 2018.

Vidare läsning

Rhodes, Richard (2012) [1986]. The Making of the Atomic Bomb (25th Anniversary Edition). New York: Simon & Schuster. Libris 21786772. ISBN 978-1-4516-7761-4
- Rhodes, Richard (1990). Det sista vapnet: hur atombomben kom till. Edberg, Lennart (översättning). Johanneshov: Hammarström & Åberg. Libris 7653920. ISBN 91-7638-080-7

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Leó Szilárd.
Bilder & media
Brevet till Roosevelt

[76adbef8e4ff63be2d4feff9ec8500951f457f6c-1] [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0844081 co0047972, läst: 16 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[5f059ec20b5d1d383ee480d6fee176097c68a83b-2] [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leo-Szilard topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[f5c29814fd78b6e18ab7e04d7950ae3c0cb56b89-3] SNAC, SNAC Ark-ID: w6dn46tv, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[9708d0b3f009ec01e5d22207cbba5e0ce378e4a0-4] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Силард Лео”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[da8b966dbaf58ccca1cdfbbc3792cd8a84c59686-5] [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20191030668, läst: 19 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[0cb72471e9c904a8cfaed5f3fd9ed295d82c4c3e-6] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 123750, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[99e6ddf250794ea6260641fe61c6a9cbf66ae568-7] National Inventors Hall of Fame, National Inventors Hall of Fame-ID: leo-szilard.^{[källa från Wikidata]}

[dannen-8] ”A Petition to the President of the United States”. Atomic Bomb: Decision, section of Leo Szilard Online. http://www.dannen.com/decision/45-07-17.html. Innehåller petitionens text.

[atomicheritage-9] ”Leo Szilard's Fight to Stop the Bomb”. Atomic Heritage Foundation. https://www.atomicheritage.org/history/leo-szilards-fight-stop-bomb. Läst 14 januari 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]