Hoppa till innehållet

Lennart Peyron

Från Wikipedia
Lennart Peyron
Lennart Peyron
Titlar
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Tjänstetid 1931–1969
Grad Generalmajor
Befäl F 20 (1947–1951)
F 3 (1951–1952)
FS (1957–1960)
E 3 (1960–1966)
Personfakta
Född 19 november 1909
Stockholm, Sverige
Utbildning officersexamen 1931
Alma mater Svenska flottan
Död 30 december 1981 (72 år)
Stockholm
Släkt
Frälse- eller adelsätt Peyron

Knut Lennart Peyron, född 19 november 1909 i Stockholm, död 30 december 1981 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk militär (generalmajor).

Peyron avlade officersexamen vid flottan 1931 och övergick 1936 till Flygvapnet. Åren 1942–1943 var han divisionschef för 92. jaktflygdivisionen (Ivar Blå). Peyron var stabschef vid Tredje flygeskadern (E 3) åren 1944–1947 och chef för Flygkadettskolan (F 20) åren 1947–1951. Åren 1951–1952 var han flottiljchef för Östgöta flygflottilj (F 3). Åren 1957–1960 var Peyron chef för Flygstaben och 1960–1966 chef för Tredje flygeskadern (E 3). Han invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1953.[1]

Lennart Peyron var son till Henry Peyron och Louise född Reuterskiöld.[2] Han är gravsatt i minneslundenNorra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Grels Naeslund
Chef för Flygkadettskolan
1947–1951
Efterträdare:
Sven Uggla
Företrädare:
Hugo Beckhammar
Chef för Östgöta flygflottilj
1951–1952
Efterträdare:
Nils-Magnus von Arbin
Företrädare:
Gustaf Adolf Westring
Chef för Flygstaben
1957–1960
Efterträdare:
Stig Norén
Företrädare:
Lage Thunberg
Chef för Tredje flygeskadern
1960–1966
Efterträdare:
Siste ämbetsinnehavaren