Lena Berggren

Lena Berggren, född 1 juli 1970, är en svensk historiker.

Berggren bedriver forskning om svensk antisemitism, ultranationalism och fascism. Hon disputerade 1999 vid Umeå universitet med avhandlingen Nationell upplysning: drag i den svenska antisemitismens idéhistoria. Därefter var hon ett år gästforskare vid Oxford Brookes University i Storbritannien. Åren 2003–2005 ledde hon forskningsprojektet Den svenska fascismen 1920–1950, den första vetenskapliga studien över svensk fascism i sin helhet under mellankrigstiden och krigsåren 1939–1945.

År 2015 utsågs hon tillsammans med 16 kolleger vid Umeå universitet till "Excellent lärare", i ett nyinrättat meriteringssystem^[1]. Hösten 2016 hade hon en STINT "Teaching Sabbatical" vid University of California, Los Angeles (UCLA) i USA. Under 2017 har hon medel från Riksbankens Jubileumsfond och arbetar på en ideologianalytisk översikt om svensk fascism 1920-1950 som kommer att publiceras på engelska. ^[2]

Lena Berggren är verksam vid Umeå universitet, där hon är universitetslektor i historia vid Institutionen för idé- och samhällstudier.^[3]^[4]

Uppdrag

Åren 1998–2000 var Lena Berggren Sveriges suppleant i europaorganet ”Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet” med säte i Wien, Österrike^[5]. Perioden 2001–2005 var Berggren ledamot i Vetenskapsrådets programgrupp för projektet "Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen".

Publikationer i urval

Johansson, Kalle; Berggren Lena (2017). Vad är egentligen fascism?. Verbal förlag. Libris 19942042. ISBN 9789187777233
Berggren, Lena (16 februari 2017). ”Fascismens återkomst”. Forskarbloggen. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312040323/https://www.blogg.umu.se/forskarbloggen/2017/02/fascismens-aterkomst/. Läst 9 mars 2017.
Berggren, Lena (2014). Blodets renhet: en historisk studie av svensk antisemitism. Malmö: Arx. Libris 14977776. ISBN 9789187043345
Berggren, Lena (2007). ”Den svenska flyktingdebatten under krigsåren”. Historisk tidskrift (Stockholm) 2007(127):2,: sid. [325]-331. 0345-469X. ISSN 0345-469X. Libris 10474805
Berggren, Lena (1999). Nationell upplysning: drag i den svenska antisemitismens idéhistoria. Stockholm: Carlsson. Libris 7622451. ISBN 91-7203-875-6
Berggren, Lena (1997). Från bondeaktivism till rasmystik: om Elof Erikssons antisemitiska skriftställarskap 1923-1941. Idéhistoriska skrifter, 0282-7646 ; 19. Umeå: Univ. Libris 7617882. ISBN 91-7191-291-6

Lena Berggren har flera gånger medverkat i podcasten Mediespanarna, först 2013 och senast i februari 2017 i avsnittet "Den alternativa fascismen".^[6]

Referenser

^ Åminne, Lena (8 april 2015). ”Skickliga lärare meriteras i karriärsystemets första utlysning”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312044230/http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//skickliga-larare-meriteras-i-karriarsystemets-forsta-utlysning.cid249775. Läst 9 mars 2017.
^ Berggren, Lena (16 februari 2017). ”Fascismens återkomst”. Forskarbloggen. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312040323/https://www.blogg.umu.se/forskarbloggen/2017/02/fascismens-aterkomst/. Läst 9 mars 2017.
^ ”Institutionen för idé- och samhällsstudier: Lena Berggren”. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405212242/http://www.idesam.umu.se/om/personal/historia/lena-berggren/. Läst 8 mars 2016.
^ ”Lena Berggren, Arx förlag”. http://www.arxforlag.se/f%C3%B6rfattare/lena-berggren-20386267. Läst 8 mars 2016.
^ Berggren, Lena. ”Mellan konservatism och nationalsocialism - Sveriges Nationella Förbund 1930-1990”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 4 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140304065207/http://www.idesam.umu.se/digitalAssets/6/6783_berggren_lena_snf_sve.pdf#. Läst 9 mars 2017.
^ Lindenius, Erik; Enbom, Jesper; Berggren, Lena (21 februari 2017). ”#268. Den alternativa fascismen”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312042336/https://www.blogg.umu.se/mediespanarna/2017/02/21/268-den-alternativa-fascismen/. Läst 9 mars 2017.

[1] Åminne, Lena (8 april 2015). ”Skickliga lärare meriteras i karriärsystemets första utlysning”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312044230/http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//skickliga-larare-meriteras-i-karriarsystemets-forsta-utlysning.cid249775. Läst 9 mars 2017.

[2] Berggren, Lena (16 februari 2017). ”Fascismens återkomst”. Forskarbloggen. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312040323/https://www.blogg.umu.se/forskarbloggen/2017/02/fascismens-aterkomst/. Läst 9 mars 2017.

[3] ”Institutionen för idé- och samhällsstudier: Lena Berggren”. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405212242/http://www.idesam.umu.se/om/personal/historia/lena-berggren/. Läst 8 mars 2016.

[4] ”Lena Berggren, Arx förlag”. http://www.arxforlag.se/f%C3%B6rfattare/lena-berggren-20386267. Läst 8 mars 2016.

[5] Berggren, Lena. ”Mellan konservatism och nationalsocialism - Sveriges Nationella Förbund 1930-1990”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 4 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140304065207/http://www.idesam.umu.se/digitalAssets/6/6783_berggren_lena_snf_sve.pdf#. Läst 9 mars 2017.

[6] Lindenius, Erik; Enbom, Jesper; Berggren, Lena (21 februari 2017). ”#268. Den alternativa fascismen”. Umeå universitet. Arkiverad från originalet den 12 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170312042336/https://www.blogg.umu.se/mediespanarna/2017/02/21/268-den-alternativa-fascismen/. Läst 9 mars 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]