Laskarina Bouboulina
| Laskarina Bouboulina Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα | |
 Oljemålning av Bouboulina, Atens Nationalmuseum. | |
| Information | |
|---|---|
| Födelsenamn | Laskarina Pinotsi |
| Smeknamn | "Kapetanissa" |
| Född | 11 maj 1771 Konstantinopel, Ottomanska Riket |
| Död | 22 maj 1825 Spetses, Ottomanska Riket |
| Grad | Hedersamiral i ryska flottan |
| Befäl | Agamemnon |
Laskarina Bouboulina (grekiska: Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα,) född 11 maj 1771, död 22 maj 1825, var en grekisk nationalhjälte, berömd för sin roll som flottkommendant under det grekiska frihetskriget.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bouboulina föddes i ett fängelse i Konstantinopel när hennes mamma Paraskevo[1] besökte sin döende man, sjökaptenen Stavrianos Pinotsis. Pinotsis hade deltagit i den Orlovska revolten 1769-70 mot makthavarna i det Osmanska riket. Efter makens död återvände Paraskevo med sin nyfödda dotter till deras hem på ön Hydra. År 1775 gifte Paraskevo om sig med Dimitrios Lazarou-Orlof, en kapten på ön Spetses.
Redan som barn var Bouboulina fascinerad av havet och fartyg. Hon kunde leka på stranden i timmar och hon älskade att lyssna på sjömännens berättelser. De talade också om att befria landet från de muslimska ottomanerna, som plågat nationen i närmare fyra hundra år.
Hon gifte sig två gånger, vid sjutton års ålder med Dimitrios Yiannouzas, en sjökapten som dog i strid mot pirater som härjade på Egeiska havet. År 1801 gifte hon sig en andra gång med Dimitrios Bouboulis, även han sjökapten som också dog i strid till sjöss.[2]
Rebellflottan
[redigera | redigera wikitext]
Målning av Peter von Hess.
Bouboulis efterlämnade en stor förmögenhet som myndigheterna försökte konfiskera 1816. Bouboulina sökte hjälp hos den ryska ambassadören, greve Pavel Stroganoff i Konstantinopel. Förmögenheten kunde räddas och hon använde sin förmögenhet för att bygga upp en flotta av krigsfartyg med flaggskeppet Agamemnon, det största krigsfartyget i rebellflottan. Hon anslöt sig till den underjordiska rörelsen Filiki Etairia (Friendly Society), som grundats av grekiska handelsmän från runt om i medelhavet och svarta havet. Vid denna tid började rörelsen stödja uppror mot det Osmanska riket.[3]
Frihetskriget
[redigera | redigera wikitext]År 1821 startade den grekiska revolutionen. Uppror mot det Osmanska riket utbröt på flera fronter[4]:
- I Moldavien samlar general Alexander Ypsilantis en gerilla-armé och angriper turkarna i Rumänien. Sultanens styrkor skickas till Balkan för att slå ner upprorsmakarna.
- Den 13 mars hissar Laskarina Bouboulina den första revolutionära flaggan på Spetses.
- Den 25 mars hissar biskopen av Patras, Germanos revolutionsflaggan på klostret Agia Lavra.[5]
- Den 3 april revolterar öarna Spetses, Hydra och Psara. Tillsammans förfogar de över 300 fartyg. Agamemnon under befäl av Bouboulina deltar i belägringen av turkarnas fort på Nafplion. Hon blev vän med general Theodoros Kolokotronis och tillsammans planerade de strategin för upproret på Peloponnesos.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Den ryske tsaren Alexander utnämnde Bouboulinas till hedersamiral i ryska flottan. På ön Spetses inrättades Bouboulina Museum i ett trehundra år gammalt hus som tillhört hennes andra man Bouboulis. I hamnen står hennes staty. I Aten, Pireus och på Cypern finns gator uppkallade efter Laskarina Bouboulina.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Spetses historia” Arkiverad 20 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 8 mars 2017].
- ^ ”Bouboulina museum”. Läst 8 mars 2017 Arkiverad 11 september 2011 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Elsie 2013, sid. 48.
- ^ ”History of Greece” Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 8 mars 2 017].
- ^ ”Klostret Agia Lavra” Arkiverad 1 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 10 mars 2017].
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Elsie, Robert (2013) (på engelska). A biographical dictionary of Albanian history. London: I.B. Tauris in association with The Centre for Albanian Studies. Libris 14636729. ISBN 9781780764313
- Dowling, Timothy C. (2015). Russia at War: From the Mongol Conquest to Afghanistan, Chechnya, and Beyond. ABC-CLIO. ISBN 978-1598849479.
- Nardo, Don.(2000). Greece. ISBN 1-56006-587-7