Hoppa till innehållet

Lasioglossum sagax

Från Wikipedia
Lasioglossum sagax
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
UndersläkteDialictus[1]
ArtLasioglossum sagax
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum sagax
Auktor(Sandhouse, 1924)
Synonymer
Halictus (Chloralictus) sagax Sandhouse, 1924
Dialictus sagax (Sandhouse, 1924)
Halictus (Chloralictus) accentus Sandhouse, 1924
Dialictus accentus (Sandhouse, 1924)
Lasioglossum (Chloralictus) accentum (Sandhouse, 1924)
Lasioglossum (Dialictus) accentum (Sandhouse, 1924)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Lasioglossum sagax är en biart som först beskrevs av Sandhouse 1924. Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]

Huvud och mellankropp är ljust gulgröna till blågröna. Ansiktets utseende är könsbundet: Hos honan är clypeus[a] svartbrun på den övre halvan, medan den nedre halvan, och partiet ovanför clypeus är gyllengult. Antennerna är mörkbruna, med undersidan på de övre segmenten ("antennklubban") rödbrun till gulorange. Hos hanen är clypeus överkant gul, labrum gul, mandiblerna gula[a] och antennklubbans underkant gulorange. Hos båda könen är vingarna halvgenomskinliga med ljust brungula ribbor och rödbruna till gulbrunt halvgenomskinliga vingbaser. Bakkroppen är mörkbrun, med bakkanterna på tergiterna och sterniterna[b] halvgenomskinligt brungula. Behåringen är smutsvit och tämligen gles utom på nedre delen av ansiktet hos hanen, vars hårbeklädnad täcker ytan, och på bakkanterna av tergiterna 3 och 4 (samt delvis tergit 2) hos honan, där behåringen samlar sig till tvärband. Arten är relativt liten, med en kroppslängd på 5,7 till 7,2 mm och en framvingelängd[c] på 4,3 till 4,6 mm. Motsvarande värden hos hanen är 5,3 till 5,9 mm för kroppslängden, och omkring 4 mm för vinglängden.[3]

Arten finns från sydöstra British Columbia över södra Alberta och södra delarna av de övriga gränsprovinserna mot USA till New Brunswick och Nova Scotia i Kanada, och vidare söderut i USA från norra Washington över nordligaste Idaho och Montana till Wyoming och Colorado i söder, samt vidare österut från Montana via North Dakota och norra Minnesota till Michigan. Den är vanlig i hela utbredningsområdet.[3]

Arten tillhör Lasioglossum viridatum:s artgrupp. Den kanadensiske entomologen Jason Gibbs har framfört misstanken att Lasioglossum sagax inte skulle vara en enhetlig art utan ett artkomplex.[4]

Lasioglossum sagax antas vara en social art likt alla i undersläktet, som bygger sitt bo i marken. Endast parade unghonor övervintrar.[5]

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från många familjer,[5] som korsblommiga växter (Cakile edentula) och rosväxter (fingerörter).[3]

  1. ^ [a b] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan mandiblerna, de pariga käkarna. Under clypeus sitter labrum, också känd som överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  3. ^ Steklarna har två par vingar, varav de främsta är de längsta.
  1. ^ [a b] Lasioglossum sagax (Sandhouse, 1924)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+sagax. Läst 11 november 2020. 
  2. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+sagax/match/1. Läst 11 november 2012. 
  3. ^ [a b c] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 286-291. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf?origin=publication_detail. Läst 10 mars 2020. 
  4. ^ Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini)” (på engelska) (PDF, 35,2 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 175-176. doi:10.11646/zootaxa.3073.1.1. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259623294_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_eastern_North_America_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/0c96052d5babf0c0da000000/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-eastern-North-America-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 17 oktober 2020. 
  5. ^ [a b] Lasioglossum sagax (Sandhouse, 1924)” (på engelska). Bees of Canada. Regina, Kanada: Royal Saskatchewan Museum. Arkiverad från originalet den 27 november 2020. https://web.archive.org/web/20201127171453/http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-sagax-(sandhouse,-1924). Läst 12 november 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]