Lasioglossum perpunctatum

	Lasioglossum perpunctatum
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Vägbin; Halictidae
Släkte	Smalbin; Lasioglossum
Undersläkte	Dialictus
Art	Lasioglossum perpunctatum
Vetenskapligt namn
	§ Lasioglossum perpunctatum
Auktor	(Ellis, 1913)
Synonymer
	Halictus (Chloralictus) perpunctatus Ellis, 1913; Halictus brycinci Crawford, 1932; Dialictus perpunctatus (Ellis, 1913); Dialictus highlandicus Mitchell, 1960; Lasioglossum (Dialictus) highlandicum (Mitchell, 1960); Dialictus junaluskensis Mitchell, 1960; Lasioglossum (Dialictus) junaluskense (Mitchell, 1960)
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Lasioglossum perpunctatum^[3] är en biart som först beskrevs av Ellis 1913. Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.^[4]^[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[4]

Beskrivning

Huvudet och mellankroppen är metalliskt ljusgröna till blågröna hos honan, mera rent blåa hos hanen. Clypeus är svartbrun på den övre halvan, bronsfärgad på den undre och på området just ovanför clypeus^[a]. Antennerna är mörkbruna, med undersidan av själva antennlederna rödbrun. Benen är bruna, med de fyra bakre fötterna rödbruna. Vingarna är halvgenomskinliga med gulorange ribbor. Bakkroppens sterniter^[b] är bruna, medan tergiterna^[b] vanligen är svagt metallglänsande gröna hos honan, bruna hos hanen. Bakkanterna på bakkroppssegmenten är genomskinligt gulbruna. Behåringen är vitaktig och förhållandevis gles; nederdelen av ansiktet hos hanen, och tergiterna 2 till 5 hos honan är dock tätare behårade. Honan är drygt 5 till drygt 6 mm lång, medan hanen är något mindre.^[1]

Utbredning

Biet är vanligt förekommande i Nordamerika från Nova Scotia i Kanada västerut till Manitoba och Colorado i USA. Fynd har gjorts så långt västerut som i Kalifornien, men det går inte att utesluta att dessa är av förväxlingsarter. Söderut når den North Carolina.^[1]

Ekologi

Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från flera familjer, som sumakväxter, korsblommiga växter, törelväxter, ärtväxter, slideväxter, portlakväxter, rosväxter, videväxter och potatisväxter.^[1] Flygtiden varar mellan april och augusti.^[6] Boet grävs ut under jorden.^[7]

Bildgalleri

Hona, ryggsida.
Hona, ansikte.

Kommentarer

^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
^ [a b] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

^ [a b c d] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 244–249. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 mars 2020.
^ ”Lasioglossum perpunctatum (Ellis, 1913)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+perpunctatum. Läst 28 mars 2020.
^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+perpunctatum/match/1. Läst 26 mars 2020.
^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
^ Theodore, Mitchell (1960). ”Arkiverade kopian” (PDF, 13,3 MB). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (141): sid. 81–82. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809213712/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Halictidae.pdf. Läst 22 maj 2018.
^ Beth A. Choate, Paige L. Hickman och Erica A. Moretti (2018). ”Wild bee species abundance and richness across an urban–rural gradient” (på engelska). Journal of Insect Conservation 22: sid. 7. doi:10.1007/s10841-018-0068-6. https://www.researchgate.net/profile/Erica_Moretti3/publication/325386202_Wild_bee_species_abundance_and_richness_across_an_urban-rural_gradient/links/5c5477c4299bf12be3f3ea2c/Wild-bee-species-abundance-and-richness-across-an-urban-rural-gradient.pdf. Läst 28 mars 2020.

Externa länkar

Wikispecies har information om Lasioglossum perpunctatum.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Lasioglossum perpunctatum.
Bilder & media

[6] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.

[bakkropp-7] [a b] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[GIBBSC-1] [a b c d] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 244–249. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 mars 2020.

[DL-2] ”Lasioglossum perpunctatum (Ellis, 1913)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+perpunctatum. Läst 28 mars 2020.

[col391-3] (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09

[COL-4] [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+perpunctatum/match/1. Läst 26 mars 2020.

[source-5] ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28

[Mitch-8] Theodore, Mitchell (1960). ”Arkiverade kopian” (PDF, 13,3 MB). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (141): sid. 81–82. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809213712/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Halictidae.pdf. Läst 22 maj 2018.

[Choate-9] Beth A. Choate, Paige L. Hickman och Erica A. Moretti (2018). ”Wild bee species abundance and richness across an urban–rural gradient” (på engelska). Journal of Insect Conservation 22: sid. 7. doi:10.1007/s10841-018-0068-6. https://www.researchgate.net/profile/Erica_Moretti3/publication/325386202_Wild_bee_species_abundance_and_richness_across_an_urban-rural_gradient/links/5c5477c4299bf12be3f3ea2c/Wild-bee-species-abundance-and-richness-across-an-urban-rural-gradient.pdf. Läst 28 mars 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[a]

[b]

[6]

[7]