Lasioglossum pavoninum

	Lasioglossum pavoninum
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Sexfotingar; Hexapoda
Klass	Egentliga insekter; Insecta
Ordning	Steklar; Hymenoptera
Överfamilj	Bin; Apoidea
Familj	Vägbin; Halictidae
Släkte	Smalbin; Lasioglossum
Undersläkte	Dialictus
Art	Lasioglossum pavoninum
Vetenskapligt namn
	§ Lasioglossum pavoninum
Auktor	(Ellis, 1913)
Synonymer
	Halictus (Chloralictus) pavoninus Ellis, 1913; Dialictus pavoninus (Ellis, 1913); Halictus (Chloralictus) evestigatus Sandhouse, 1924; Dialictus evestigatus (Sandhouse, 1924); Lasioglossum (Dialictus) evestigatum (Sandhouse, 1924); Halictus (Chloralictus) pikei Sandhouse, 1924; Dialictus pikei (Sandhouse, 1924); Lasioglossum (Dialictus) pikei (Sandhouse, 1924); Halictus (Chloralictus) abietum Michener, 1936; Dialictus abietum (Michener, 1936); Lasioglossum (Chloralictus) abietum (Michener, 1936)
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Lasioglossum pavoninum är en biart som först beskrevs av Ellis 1913. Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.^[3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[3]

Beskrivning

Huvud och mellankropp är blågröna hos honan, nästan rent blå hos hanen. Hos honan är clypeus^[a] svartbrun på den övre delen, medan den undre delen och partiet över clypeus är bronsfärgade; hos hanen är den övre delen i stället klargul. Antennerna är bruna utom undersidan på den övre delen, som är ljusbrun till orange hos honan, klargul hos hanen. Mellankroppen har halvgenomskinliga vingar med brunaktiga ribbor och rödbruna vingbaser. Bakkroppen har gröna tergiter och bruna sterniter^[b] med genomskinligt brungula bakkanter. Behåringen är smutsvit och tämligen gles, utom på hanens ansikte där de mittre partierna har tätare hårväxt. Tergit 3 till 4 hos honan har dessutom svaga hårband. Arten är liten, med en kroppslängd på 5,2 till 5,8 mm hos honan, 5 till 5,4 mm hos hanen.^[1]

Utbredning

Lasioglossum pavoninum förekommer från Yukon och Northwest Territories över British Columbia, Alberta, Saskatchewan och Manitoba i Kanada, över nordostligaste Washington, norra Idaho och Montana till Wyoming och norra Colorado i USA. Den är ingenstans vanlig.^[1]

Ekologi

Habitatet är växlande, och utgörs bland annat av berg, skog, inte minst tajga, jordbruksbygd och våtmarker.^[4]

Arten är oligolektisk^[c] på framför allt mjölke.^[1]

Likt andra arter i undersläktet (Dialictus) förmodas den vara social. Boet inrättas i jorden, och endast den parade honan övervintrar.^[4]

Morfologiska jämförelser kombinerat med DNA-undersökningar har visat att arten är närmare släkt med Lasioglossum smeathmanellum-artkomplexet i Eurasien än några andra amerikanska arter i undersläktet.^[1]

Kommentarer

^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan mandiblerna, de pariga käkarna. Under clypeus sitter labrum, också känd som överläppen.
^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
^ Ett oligolektiskt bi hämtar föda från bara ett fåtal blommor, i det minst strikta fallet från mer än ett släkte i en enda familj, i det mest strikta fallet från bara ett fåtal arter i ett släkte.

Källor

^ [a b c d e] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 241–244. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf?origin=publication_detail. Läst 10 mars 2020.
^ ”Lasioglossum pavoninum (Ellis, 1913)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+pavoninum. Läst 3 november 2020.
^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+pavoninum/match/1. Läst 3 november 2020.
^ [a b] ”Lasioglossum pavoninum (Ellis, 1913)” (på engelska). Bees of Canada. Regina, Kanada: Royal Saskatchewan Museum. http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-pavoninum. Läst 3 november 2020.

Externa länkar

Wikispecies har information om Lasioglossum pavoninum.
Artförteckning

[huvud-4] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan mandiblerna, de pariga käkarna. Under clypeus sitter labrum, också känd som överläppen.

[bakkropp-5] Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

[7] Ett oligolektiskt bi hämtar föda från bara ett fåtal blommor, i det minst strikta fallet från mer än ett släkte i en enda familj, i det mest strikta fallet från bara ett fåtal arter i ett släkte.

[Gibbs10-1] [a b c d e] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,4 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 241–244. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf?origin=publication_detail. Läst 10 mars 2020.

[DL-2] ”Lasioglossum pavoninum (Ellis, 1913)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+pavoninum. Läst 3 november 2020.

[COL-3] [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+pavoninum/match/1. Läst 3 november 2020.

[BOC-6] [a b] ”Lasioglossum pavoninum (Ellis, 1913)” (på engelska). Bees of Canada. Regina, Kanada: Royal Saskatchewan Museum. http://beesofcanada.com/species/lasioglossum-pavoninum. Läst 3 november 2020.

[1]

[2]

[3]

[a]

[b]

[4]

[c]