Hoppa till innehållet

Lasioglossum michiganense

Från Wikipedia
Lasioglossum michiganense
Lasioglossum michiganense, hona.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
UndersläkteDialictus[1]
ArtLasioglossum michiganense
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum michiganense
Auktor(Mitchell, 1960)
Hitta fler artiklar om djur med

Lasioglossum michiganense är en biart som först beskrevs av Theodore Mitchell 1960.[2] Den ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Arten förekommer i nordöstra Nordamerika.[1]

Huvudet är brett, speciellt hos honan. Det och mellankroppen är metalliskt purpurfärgat. Munskölden är svartbrun på den övre delen. Antennerna är mörkbruna, undersidan på de yttre delarna rödbruna hos honan, orangegula hos hanen. Benen är bruna med fötterna brunröda hos honan, gulbruna hos hanen. Vingarna är halvgenomskinliga med rödbruna ribbor och vingfästen. Bakkroppssegmenten är svartbruna med genomskinligt rödaktiga till brungula bakkanter. Behåringen är vitaktig och tämligen gles; hanen kan dock ha något kraftigare behåring i ansiktet under ögonen. Som de flesta smalbin är arten förhållandevis liten; honan har en kroppslängd på 5,1 till 6 mm och en framvingelängd på 4,3 till 4,4 mm; motsvarande mått hos hanen är 5,4 till 6,1 mm för kroppslängden och omkring 4 mm för framvingelängden.[1]

Utbredningsområdet sträcker sig från södra Ontario i Kanada i norr, vidare i USA västerut till nordöstligaste Illinois och sydöstligaste Wisconsin, österut till New York och Connecticut, samt söderut via Kentucky, West Virginia och Virginia till östligaste Tennessee och nordvästligaste North Carolina.[1] Arten är sällsynt.[5]

Lasioglossum michiganense är en boparasit som inte bygger egna bon. Honan tränger i stället in i bon av andra smalbiarter och lägger ett ägg i varje larvcell, där larven lever av den insamlade näringen efter det att värdägget eller -larven dödats.[5][6]

  1. ^ [a b c d] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,5 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 191–194. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 2 juni 2018. 
  2. ^ Theodore, Mitchell (1960). ”Arkiverade kopian” (PDF, 13,3 MB). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (141): sid. 118. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809213712/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Halictidae.pdf. Läst 22 maj 2018. 
  3. ^ Myers, P., R. Espinosa, C. S. Parr, T. Jones, G. S. Hammond och T. A. Dewey (2018). Lasioglossum michiganense (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). https://animaldiversity.org/accounts/Lasioglossum_michiganense/classification/. Läst 12 oktober 2018. 
  4. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/lasioglossum+michiganense/match/1. Läst 12 oktober 2018. 
  5. ^ [a b] Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini.)” (på engelska) (PDF, 34,0 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 144–145. ISSN 1175-5334. http://www.mapress.com/zootaxa/2011/f/zt03073p216.pdf. Läst 25 maj 2018. 
  6. ^ ”Bees of New York” (på engelska) (Excel). Cornell University. 6 oktober 2015. https://pollinator.cals.cornell.edu/sites/pollinator.cals.cornell.edu/files/shared/documents/Bees-of-NY.xlsx. Läst 13 oktober 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]