Lars Olof Norell
| Lars Olof Norell | |
| Född | Lars Olof Norell 24 januari 1811[1][2] Hudiksvalls församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 4 oktober 1884[1][2] (73 år) Njutångers församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[2]  |
| Sysselsättning | Pianobyggare[3][2], präst[1][2], instrumentmakare[2], snickare[2] |
| Befattning | |
| Skollärare, Nianfors församling (1854–1862)[2] Komminister, Njutångers församling (1862–1884)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Lars Olof Norell, född 24 januari 1811 i Hudiksvalls församling, Gävleborgs län, död 4 oktober 1884 i Njutångers församling, Gävleborgs län, var en svensk pianotillverkare och instrumentmakare. Han tillverkade även möbler.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Norell föddes 24 januari 1811 i Hudiksvall. Han var son till prästen Sven Norell och Sara Christina Adde.[4] Norell började vid Uppsala universitet år 1832. Han prästvigdes 9 december 1835. Norell blev samma datum pastorsadjunkt i Hedersunda församling. 1853 vikarierade han som komminister i Trönö församling.[5] 1854 blev han kapellpredikant och skollärare vid Nianfors församling.[6][7] 1861 komminister i Njutångers församling.[8][9][10] Norell avled 4 oktober 1884 i Njutånger.
Norell gifte sig 28 oktober 1862 med Wilhelmina Lundstedt (1835-1925). De fick tillsammans barnen Wilhelmina Christina (1863-1864), Ida Wilhelmina (1865-1897) och Lars Johan (född 1866).
Instrument
[redigera | redigera wikitext]Bevarade instrument
[redigera | redigera wikitext]- Pyramidflygel med serienummer 3. (MTM M4042)
Patent
[redigera | redigera wikitext]Den 1 december 1846 ansökte Norell om ett patent hos Kommerskollegiet. Han fick det beviljat 18 januari 1847 och det kom att sträcka sig under sju år. Uppfinningen gick ut på att fästa strängarna på en järnbåge och spänna fast dom med en kil på ett fortepiano.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 18 november 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Ludvig Nyström, Upsala ärkestifts herdaminne, vol. 4, 1893, s. 134, läst: 18 november 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 6 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Hudiksvall (X) CI:2 (1801-1861) Sida: 115
- ^ Trönö (X) AI:10 (1851-1855) Sida: 178
- ^ Nianfors (X) AI:6 (1848-1860) Sida: 2
- ^ Nianfors (X) AI:7 (1861-1871) Sida: 1
- ^ Njutånger (X) AI:15 (1861-1870) Sida: 87
- ^ Njutånger (X) AI:16 (1871-1880) Sida: 109
- ^ Njutånger (X) AI:17a (1880-1885) Sida: 132