Lars Laurel
Lars Laurel | |
Född | 25 maj 1705 eller 26 maj 1705[1] |
---|---|
Död | 20 oktober 1793[1] |
Begravd | Lunds domkyrka och Norra kyrkogården i Lund[2] |
Sysselsättning | Filosof |
Arbetsgivare | Lunds universitet |
Redigera Wikidata |
Lars Laurel, född 25 maj 1705 i Stockholm, död 20 oktober 1793 i Lund, var en svensk filosof, professor.
Laurel bedrev från 1721 filosofiska och juridiska studier i Lund, där han 1733 blev vice universitetsbibliotekarie samt 1736 filosofie magister. Åren 1747-82 var han professor i teoretisk filosofi i Lund. Han blev 1747 ledamot av Vetenskapsakademien. Hans skrifter utgörs dels av en rad akademiska disputationer i filosofi liksom program, dels av några avhandlingar rörande modersmålets stavning - en blandning av strängt fonetiska och fantastiskt etymologiska skrivsätt - och Nordens av Laurel, liksom tidigare av Olof Rudbeck d.ä., påstådda egenskap att vara den mänskliga bildningens urhem.
Laurel gravsattes i Lunds domkyrka, men stoftes flyttades 1875 till Norra kyrkogården i Lund.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Förslag til suenske skrivlagen (utgiven av Vetenskapsakademien 1748)
- Inledning til rætte foerstandet om mit av kongl. suenske vetenskaps-academien til allmænn proevning utgivne Foerslag til suenske skrivlagen (1750)
- Lars Laurels... Räfst med sina orthographiska arbeten (1756)
- Nordens huvud-document äller runa-alphabetets hemlighet igenom tvänne ægyptier det suenska och danska språket til heder uptäckd (1768)
- Slutreflexion öfver Nordens huvud-document (1777)
- Odu glaf och staf, äller Svänska språket utredt (1779)
De "tvänne ægyptier" var två runor, vilka han även ansåg vara hieroglyfer; "Odu glaf" och "staf" anagram av Gustaf Adolf.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Laurel, Lars, 1904–1926.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Lars Laurel, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11061, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svenskagravar.se .[källa från Wikidata]