Lars Hamberger

Lars Axel Hamberger, född 12 april 1939 i Stockholm, död 2 juni 2021 i Mölnlycke,^[1] var en svensk läkare. Han var son till Carl-Axel Hamberger.

Hamberger blev medicine licentiat 1967. Han blev medicine doktor 1968 med avhandlingen^[2] Effects of gonadotrophins on the metabolism of the rat ovary och därefter samma år docent i fysiologi. År 1974 blev han docent i obstetrik och gynekologi vid Göteborgs universitet, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet 1983, var klinikchef vid kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset 1984–1985 och på Sahlgrenska sjukhuset från 1986.

Efter att av personliga skäl begärt tjänstledighet 2000 vägrades han senare att återgå i tjänst, då han enligt arbetsgivaren begärt tjänstledighet fram till pensioneringen. Detta ledde till en strid mellan arbetsgivaren och Hamberger, som hävdade att man ville få bort honom, då han gjort sig känd för sin skarpa kritik mot forskning, undervisning, vårdens organisation och nedskärningar. År 2002 valde Arbetsdomstolen att gå på universitetets linje.^[3]^[4] Flera hundra lärare vid medicinska fakulteten krävde i ett brev till universitetets rektor att Hamberger skulle återinsättas i tjänst, men fakultetens chef, Pam Fredman, avslog deras begäran. En lärosal vid Göteborgs universitet bär Lars Hambergers namn.

Hamberger genomförde 1981 in vitro-fertilisering för första gången i Norden och det första IVF-barnet föddes därigenom 1982.^[5] Han har varit internationell redaktör för Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, International Journal of Invitrofertilization och styrelseledamot i flera internationella medicinska organisationer. Han har författat skrifter i hormon- och fortplantningslära och skrev texterna till fotografen Lennart Nilssons Ett barn blir till.

Källor

Hamberger, Lars A i Vem är det 1993

Noter

^ Familjesidan.se
^ Hamberger, Lars (1968) (på engelska). Effects of gonadotrophins on the metabolism of the rat ovary. Göteborg. Libris 536090
^ Mats Lilja (29 januari 2004). ”Hamberger får starkt stöd”. Expressen/GT. http://www.expressen.se/gt/lars-hamberger-far-starkt-stod/. Läst 10 maj 2016.
^ Per-Olof Eliasson (2002). ”Hamberger flyttar efter förlust i AD”. Universitetsläraren nr. 13/2002. Arkiverad från originalet den 10 maj 2016. https://archive.is/20160510191947/http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2002/Nummer-13-021/Hamberger-flyttar-efter-forlust-i-AD/. Läst 10 maj 2016.
^ Stefan Lindqvist (14 juni 2014). ”Världskänd professor ställer ut i Hasslarp”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/2014-06-14/varldskand-professor-staller-ut-i-hasslarp. Läst 10 maj 2015.

Externa länkar

Lars Hamberger i Libris

[1] Familjesidan.se

[2] Hamberger, Lars (1968) (på engelska). Effects of gonadotrophins on the metabolism of the rat ovary. Göteborg. Libris 536090

[3] Mats Lilja (29 januari 2004). ”Hamberger får starkt stöd”. Expressen/GT. http://www.expressen.se/gt/lars-hamberger-far-starkt-stod/. Läst 10 maj 2016.

[4] Per-Olof Eliasson (2002). ”Hamberger flyttar efter förlust i AD”. Universitetsläraren nr. 13/2002. Arkiverad från originalet den 10 maj 2016. https://archive.is/20160510191947/http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2002/Nummer-13-021/Hamberger-flyttar-efter-forlust-i-AD/. Läst 10 maj 2016.

[5] Stefan Lindqvist (14 juni 2014). ”Världskänd professor ställer ut i Hasslarp”. Helsingborgs Dagblad. http://www.hd.se/2014-06-14/varldskand-professor-staller-ut-i-hasslarp. Läst 10 maj 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]