Hoppa till innehållet

Lars August Lundh

Från Wikipedia
Lars August Lundh
Född2 juli 1838[1][2][3]
Katarina församling[1][2][3], Sverige
Död14 juli 1916[1][2][4] (78 år)
Maria Magdalena församling[1][2][4], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningKompositör[1], organist, kyrkomusiker[1], musikpedagog[1], sångtextförfattare
Befattning
Musikdirektör[5]
Redigera Wikidata

Lars August Lundh, född 2 juli 1838 i Stockholm,[6] död där 14 juli 1916,[7] var en svensk kompositör.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lundh blev musiklärare vid Katarina allmänna läroverk i Stockholm 1857,[6] organist i Tyska kyrkan[7] där 1869 och musikdirektör 1884. Han komponerade ett av Musikaliska konstföreningen utgivet Requiem, sånger, orgelstycken och kantater.[7] Mest känd är han för kantaten Svea, till Esaias Tegnérs dikt med samma namn. Kantaten framfördes vid Oscar II:s 25-årsjubileum som regent 1897 och fick ett översvallande mottagande. "Ett mästerverk i kompositionsväg", skrev Östgöta Correspondentens recensent.[källa behövs] Lundh mottog Litteris et Artibus 1892.

Lundh skrev många läroböcker, bland annat en Harmonilära utgiven i tre upplagor.[7] Han invaldes 1910 som associé av Kungliga Musikaliska Akademien.[källa behövs]

Lundhs finstämda vårsång Hör hur västanvinden susar är ursprunget till Ulf Lundells välkända Öppna landskap, där Lundell i inledningen helt följer Lundhs tonsättning. Om det ska kallas plagiat eller citat har diskuterats.[7] Hör hur västanvinden susar används även som ledtema i dokumentärfilmen Islams barn i folkhemmet av Renzo Aneröd och Bo Harringer.[källa behövs]

Lundh gifte sig 1886 med Charlotta (Lotten) Silo (1836–1909).[8] Han var från 1912 till sin död gift med organisten och lärarinnan Berta Welander (1870–1954).[9][10] De är begravda på Sandsborgskyrkogården i Stockholm.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g] Levande Musikarv-ID: lundh-august2, läst: 7 januari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 26 april 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Katarina kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker över oäkta barn, SE/SSA/0009/C III/7 (1837-1845), bildid: C0055781_00023, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018, ”2,11,65,Lars August, Soph. Vikström, 24 år..Göthgatan n 33 ....”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/21 (1915-1917), bildid: 00015111_00168, död- och begravningsbok, s. 132, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018, ”488,Juli,14,1,,Lundh, Lars August musikdirektör....Hornsg? 41,(18)38,2/7... Haemorrh? cerebri? ....i Katarina”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 26 april 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Lundh, Lars August i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
  7. ^ [a b c d e] ”Levande Musikarv − August Lundh”. Levande musikarv. Kungliga Musikaliska Akademien. http://www.levandemusikarv.se/tonsattare/lundh-august2. Läst 27 april 2018. 
  8. ^ Dagens Nyheter, 10 december 1909, sid. 4
  9. ^ Svenska Dagbladet, 21 april 1912, sid. 10
  10. ^ Dagens Nyheter, 9 juni 1954, sid. 19

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_August_Lundh&oldid=56146850”