Lappeasuanto
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Kiruna kommun | |
Landskap | Lappland |
Socken | Jukkasjärvi socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°29′30″N 21°05′11″Ö / 67.49170°N 21.08646°Ö |
SWEREF 99 TM | 7498952, 759669 |
Mått | |
Areal | 1,03 km² [1] |
Höjd | 360,2 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 6 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Kalixälvens huvudavrinningsområde (4000) |
Utflöde | Kalixälven |
Utflöde (lokalt namn) | Kaitumälven |
VattendragsID (VDRID) | 732207-183771 |
Övrigt | |
SjöID | 749801-172683 |
Vattenytans ID (VYID) | 749817-172550 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 749725-172559 |
Namn | Utloppet av Lappeasuanto |
Areal | 8,66 km² |
Vattenytor | 1 km² |
Sjöprocent | 11,55 % |
Ackumulerad areal uppströms | 5 632,55 km² |
Biflödesordning | 1 |
Utflöde | Kalixälven (Kaitumälven) |
VattendragsID (VDRID) | 732207-183771 |
Avstånd till havet | 275 km |
Medelhöjd | 374 m ö.h. |
Område nedströms | 749753-172943 |
Källor | [4][5][6] |
Lappeasuanto är en sjö i Gällivare kommun och Kiruna kommun i Lappland och ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,03 kvadratkilometer och ligger 360,2 meter över havet. Lappeasuanto ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Kalixälven (Kaitumälven).
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Lappeasuanto ingår i det delavrinningsområde (749725-172559) som SMHI kallar för Utloppet av Lappeasuanto. Medelhöjden är 374 meter över havet och ytan är 8,66 kvadratkilometer. Räknas de 317 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 5 632,55 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Kalixälven (Kaitumälven) mynnar i havet.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (60 procent) och sankmarker (25 procent). Avrinningsområdet har 1 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 11,5 procent.[5]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Lappeasuanto omnämns i en gammal skattelängd som Lappiisu Tresk (1559). Sjön brukades av samer inom lappbyn Siggevara eller Lullebyn (Nederbyn), som omfattade den östra delen av Jukkasjärvi socken.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Ruong, Israel (1937) (på flera språk). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Lappeasuanto på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |