Hoppa till innehållet

Lalla Hansson

Från Wikipedia
Lalla Hansson
Lalla Hansson i juni 2014.
FödelsenamnLars Erik Hansson
Född10 juni 1944 (80 år)
Sverige Stockholm, Sverige
GenrerPop, rock, visor
RollSångare
InstrumentGitarr, basgitarr
År som aktiv1964
ArtistsamarbetenFabulous Four, Drifters, Idolerna
WebbplatsOfficiell webbplats

Lars Erik Hansson, känd som Lalla Hansson, född 10 juni 1944 i Stockholm,[1] är en svensk sångare, gitarrist och musikproducent.

Hansson inledde karriären i den svenska popgruppen Fabulous Four 1964–1968. Gruppen slog först igenom i Italien och hade därefter flera låtar på Tio i topp: "Puff, the Magic Dragon", "Island in the Sun", "Rhythm of the Rain" och "Don't Go Out into the Rain".

I början av 1970-talet inledde Hansson en solokarriär. Han debuterade 1971 med albumet Upp till Ragvaldsträsk från vilken singlarna "Anna & mej" och "Lai-le-lai" blev mycket populära. Debuten följdes av Tur & retur (1973) med hitsinglarna "Dagny" och "Han gav upp alltihop (för att spela i sitt band)". Senare utkom Fångat i flykten (1976), samlingsalbumet Första halvlek (1977) och Enstaka spår! (1978).

Under 1980- och 1990-talen minskade Hanssons skivproduktion avsevärt. Endast ett studioalbum släpptes under denna tid: 1987 års Hejdlöst, tillsammans med ett par samlingsalbum. Hansson turnerade under en period på 1980-talet med dansbandet Drifters samt med Lalla Hansson United Band med vilket han spelade in singeln "Sin Egen Väg" 1985.

I början av 2000-talet bildade Hansson gruppen Idolerna tillsammans med Svenne Hedlund (tidigare i Hep Stars), Tommy Blom (tidigare i Tages) och Lennart Grahn (tidigare i Shanes). Gruppen släppte 2000 debutalbumet Idolerna som nådde 31:a plats på Svenska albumlistan. Låten "Här kommer kärleken" blev mycket framgångsrik och låg 29 veckor på Svensktoppen 2000–2001, varav 14 veckor på första plats. Även låtarna "Nu leker livet" och "Sommar" tog sig in på samma lista 2001.

År 2003 producerade Hansson Ola Magnells Vallmoland. År 2006 utkom samlingsalbumet Fabulous Forty och 2012 släpptes Hanssons första studioalbum på 25 år, Om jag var Zorn.

Hansson växte upp på Artillerigatan i Stockholm. Smeknamnet "Lalla" fick han av en yngre kusin som inte kunde uttala smeknamnet "Lasse" ordentligt. När Hanssons vänner hörde detta började de använda det nya smeknamnet.[2]

1964–1968: Fabulous Four

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Fabulous Four

Lalla Hansson inledde sin karriär i den svenska popgruppen Fabulous Four 1964. Bandet debuterade 1965 med singeln "I Still Love You/Boom Boom" och slog först igenom i Italien med den egna låten "After All". År 1966 utkom gruppens första och enda studioalbum After All och bandet slog igenom i Sverige på hösten samma år med "Puff the magic dragon" som gick direkt in på Tio i topps första plats. Även "Island in the Sun", "Rhythm of the Rain" och "Don't Go Out into the Rain" tog sig in på Tio i topp.[3] År 1967 användes flera av låtarna från After All som soundtrack till Jan Halldoffs film Livet är stenkul.[4]

Bandet räknas som en av 1960-talets största svenska popgrupper.[3] Undantaget Italien nådde de inga framgångar utomlands. Gruppen upplöstes 1968.[5]

1970-talet: Solokarriären inleds

[redigera | redigera wikitext]

Efter uppbrottet med Fabulous Four tog Hansson en ett år lång paus från musiken. Han började därefter arbeta som discjockey innan han inledde en karriär som soloartist.[6] Han debuterade 1971 med albumet Upp till Ragvaldsträsk, som producerades av Bengt Palmers.[7] Från albumet släpptes singeln "Anna & mej", en cover på Kris Kristoffersons "Me and Bobby McGee". Låten blev mycket populär och tog sin in på Tio i topp, varav en vecka på första plats.[8] Från samma album släpptes också singeln "Lai-le-lai", en cover på Paul Simons "The Boxer". Låten låg under ett par veckor på Svensktoppen.[9]

Efter debuten släpptes 1972 singeln "(Balladen om) Nalen", en tolkning av Don McLeans "American Pie". Låten nådde inga listframgångar men skulle senare inkluderas på Hanssons andra studioalbum Tur & retur (1973), även det producerat av Palmers. Från albumet släpptes singlarna "Han gav upp alltihop (för att spela i sitt band)" (en cover på Albert Hammonds "The Free Electric Band") och Ove Thörnqvist-tolkningen "Dagny".[10] Båda blev populära med en Tio i topp[11]- respektive Svensktoppsplacering.[12]

År 1975 släpptes singeln "Anne-Li" vilken året efter medtogs på Hanssons tredje studioalbum Fångat i flykten.[13] Albumet är Hanssons hitintills enda att ta sig in på Svenska albumlistan.[14] Samlingsalbumet Första halvlek följde 1977[15] och därefter hans fjärde studioalbum Enstaka spår! (1978).[16] Från detta album släpptes singeln "Allas våran älskling" utan att nå någon listframgång.[17] År 1978 spelade han även gitarr på Frank & Flemmings album Livet er så meget.[18] År 1979 släpptes singeln "Svänger ett gäng" som var en cover på Mark Knopflers "Sultans of Swing". På singelns konvolut kan läsas att låten är hämtad från "Lallas kommande LP", men någon sådan där låten finns med har inte gjorts.[19] År 1979 medverkade han även på skivan Glitter, glögg & rock 'n' roll.[20]

1980- och 1990-talen

[redigera | redigera wikitext]

Under 1980- och 1990-talen minskade Hanssons skivproduktion kraftigt. År 1980 utkom singeln "Pina coladas" som tog sig in på Svensktoppen.[21] Hansson gjorde även EP-skivan Det svänger om Bajen som ett slags hyllning till fotbollslaget Hammarby IF.[22] Därefter var det tyst fram till 1985 när Hansson medverkade på barnskivan Rock 'n Troll. År 1986 utkom singlarna "Sin egen väg", en cover på Mark Knopflers "Walk of Life", och "En semester för två". "Sin egen väg" medtogs på Hanssons femte studioalbum Hejdlöst (1987). Från detta album släpptes även singeln "Fortfarande" (1987).[10]

Åren 1988–1989 körade Hansson på Kjell Höglunds album Glöd[23] och Ormens år.[24] År 1989 utkom samlingsalbumet Lalla Hanssons bästa. Från detta släpptes singeln "En sista foxtrot". År 1998 släpptes ännu ett samlingsalbum, 18 favoriter.[10]

Under ett år på 1980-talet turnerade Hansson med dansbandet Drifters som gästartist, och under ett par år i mitten av decenniet med Lalla Hansson United Band, som också spelade in singeln "Sin Egen Väg". [2]

Huvudartikel: Idolerna

I början av 2000-talet bildade Hansson gruppen Idolerna tillsammans med Svenne Hedlund (tidigare i Hep Stars), Tommy Blom (tidigare i Tages) och Lennart Grahn (tidigare i Shanes). Gruppen släppte 2000 debutalbumet Idolerna som nådde 31:a plats på Svenska albumlistan.[25] Låten "Här kommer kärleken" blev mycket framgångsrik och låg 29 veckor på Svensktoppen 2000–2001, varav 14 veckor på första plats. Även låtarna "Nu leker livet" och "Sommar" tog sig in på samma lista 2001.[26]

Gruppen genomförde en Sverigeturné mellan juni och september 2000.[27] Den 25 juli 2000 uppträdde gruppen i TV-programmet Allsång på Skansen[28] och den 30 juli 2000 medverkade man i Bingolotto.[29] Den 13 oktober 2000 var gruppen fredagsgäster i TV-programmet Go'kväll.[30]

År 2001 släpptes livealbumet Greatest Hits, Live & More som inte nådde någon listplacering.[25] Skivbolaget EMI släppte också samlingsalbumet Det bästa med de svenska popidolerna. Vol. 1 med låtar av Shanes, Tages, Hep Stars samt Hanssons solokarriär.[31] Den 15 juni 2001 medverkade gruppen i TV-programmet Högtryck med Loket.[32] Ytterligare en sommarturné i Sverige följde 2001.[33] Därefter lades gruppen på is.

Fortsatt solokarriär

[redigera | redigera wikitext]

Efter Idolerna utgav Hansson 2002 singeln "Härifrån (on the Road)", en Bob McDill-cover.[34] Den 30 mars 2002 gästade Hansson TV-programmet Så ska det låta i lag tillsammans med Monia Sjöström mot Christer Sjögren och Ann-Louise Hansson.[35] Han spelade även gitarr på Dave Kellys låt "If It Fits" från albumet Resting My Bones (2002).[36]

År 2003 producerade han Ola Magnells studioalbum Vallmoland tillsammans med Benneth Fagerlund.[37] Den 28 januari 2003 gästade han TV-programmet Go'kväll.[38] År 2004 samarbetade Hansson återigen med Dave Kelly när de tillsammans tolkade J.J. Cales "Devil in Disguise" på samlingsalbumet Rendezvous – ett musikaliskt möte mellan svenska, engelska & amerikanska artister.[39]

År 2005 tolkade Hansson Ola Magnells låt "Bruten vinge" från Vallmoland. Låten medtogs först på tributalbumet Påtalåtar – en hyllning till Ola Magnell (2005) och därefter på Hanssons samlingsalbum Fabulous Forty (2006).[10] Hansson gästsjöng även på Kjell Höglunds album Pandoras ask (2006).[40]

I juli 2008 gästade Hansson dansbandsgalan Guldklaven som direktsändes i Sveriges Radio.[41]

Om jag var Zorn

[redigera | redigera wikitext]

Den 21 november 2012 släpptes albumet Om jag var Zorn på skivbolaget Satellite Records, Hanssons första studioalbum på 25 år.[42] Albumet producerades av Göran Danielsson Hjertstedt och Ulf Holmberg som Hansson träffade 2011 vid Allsång på Skansen. Tanken var först att Danielsson Hjertstedt och Holmberg skulle producera ett livealbum åt Hanssons popgrupp Idolerna, men detta projekt gick i stöpet. I stället upptäckte duon att "det stämde" med Hansson och ett samarbete inleddes.[43]

Den 5 juni 2014 medverkade Hansson i ett fyra timmar långt hyllningsprogram på Vinyl 107,1 tillägnat den då nyligen bortgångne Idolernakollegan Tommy Blom.[44]

Fabulous Four

[redigera | redigera wikitext]
Album
Singlar
Album
Singlar
Album
Singlar
  1. ^ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
  2. ^ [a b] ”Intervju med Lalla Hansson”. Radiosyn. http://www.radiosyn.se/intervjuer/Lalla%20Hansson%20intervju.mp3. Läst 21 september 2015. 
  3. ^ [a b] ”Fabulous Four”. Svenskpophistoria.se. http://www.svenskpophistoria.se/FAB/info.html. Läst 21 september 2015. 
  4. ^ ”Lalla Hansson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=67519&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dlalla+hansson%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 21 september 2015. 
  5. ^ Unterberger, Ritchie. ”Fabulous Four”. Allmusic. http://www.allmusic.com/artist/the-fabulous-four-mn0000788637. Läst 21 september 2015. 
  6. ^ ”Intervju med Lalla Hansson den 25 september 1971”. Radiogodis. http://radiogodis.org/RadioGodis/Tracks/Tio_i_topp/Telefonintervju_med_Lalla_Hansson_-_ur_Tio_i_topp_710925.mp3. Läst 21 september 2015. [död länk]
  7. ^ Upp till Ragvaldsträsk. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001461196. Läst 21 september 2015. 
  8. ^ ”Tio i topp 1971”. Tio i topp. Arkiverad från originalet den 16 september 2015. https://web.archive.org/web/20150916153244/http://hbit.selfip.com/dom/portgavle.se/portv02/index.php/tio-i-topp-listor-1984. Läst 10 september 2015. 
  9. ^ ”Svensktoppen 1971”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/2023/3469.txt. Läst 10 september 2015. 
  10. ^ [a b c d] ”Lalla Hansson”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=lalla+hansson&sort=OLDEST. Läst 14 september 2015. 
  11. ^ ”Tio i topp 1973”. Tio i topp. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151023053257/http://hbit.selfip.com/dom/portgavle.se/portv02/index.php/tio-i-topp-listor-1986. Läst 21 september 2015. 
  12. ^ ”Svensktoppen 1973”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/2023/3471.txt. Läst 21 september 2015. 
  13. ^ Fångat i flykten. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001885480. Läst 21 september 2015. 
  14. ^ Placering på den svenska albumlistan
  15. ^ Första halvlek. Musikon. http://musikon.se/skivor.php?id=3239250&d=L. Läst 14 september 2015. 
  16. ^ Enstaka spår!. Musikon. http://musikon.se/skivor.php?id=3239252&d=M. Läst 16 september 2015. 
  17. ^ ”Allas våran älskling”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=lalla+hansson+allas+våran&x=0&y=0#. Läst 17 september 2015. 
  18. ^ Livet er så meget. http://www.discogs.com/Frank-Flemming-Livet-Er-Så-Meget/release/6182510. Läst 26 september 2015. 
  19. ^ ”Svänger ett gäng”. Discogs. http://www.discogs.com/Lalla-Hansson-Svänger-Ett-Gäng/release/4288729. Läst 19 september 2015. 
  20. ^ Glitter, glögg & rock 'n' roll. Discogs. http://www.discogs.com/Various-Glitter-Glögg-Rock-N-Roll/master/416154. Läst 21 september 2015. 
  21. ^ ”Svensktoppen 1980”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/2023/3478.txt. Läst 21 september 2015. 
  22. ^ Det svänger om Bajen. Musikon. http://musikon.se/skivor.php?id=3241120&d=L. Läst 17 september 2015. 
  23. ^ Glöd. Discogs. http://www.discogs.com/Kjell-Höglund-Glöd-1971-1988/release/703019. Läst 21 september 2015. 
  24. ^ Ormens år. Discogs. http://www.discogs.com/Kjell-Höglund-Ormens-År/release/4692212. Läst 21 september 2015. 
  25. ^ [a b] ”Idolerna”. Swedish Charts. http://swedishcharts.com/showitem.asp?interpret=Idolerna&titel=Idolerna&cat=a. Läst 21 september 2015. 
  26. ^ ”Idolerna”. Nostalgilistan. http://www.nostalgilistan.se/idolerna-723. Läst 21 september 2015. 
  27. ^ ”Idoler på turné”. Folket.se. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906121248/http://folket.se/kulturnoje/1.180063. Läst 21 september 2015. 
  28. ^ Allsång på Skansen 25 juli 2000. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001758194. Läst 21 september 2015. 
  29. ^ Bingolotto 30 juli 2000. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/002993192. Läst 21 september 2015. 
  30. ^ Go'kväll 13 oktober 2000. http://smdb.kb.se/catalog/id/001756762. Läst 21 september 2015. 
  31. ^ Det bästa med de svenska popidolerna. Vol. 1. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001546979. Läst 21 september 2015. 
  32. ^ Högtryck med loket 15 juni 2001. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/002993234. Läst 21 september 2015. 
  33. ^ ”Idolerna på turné”. Kristianstadbladet. 24 maj 2001. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/idolerna-pa-turne/. Läst 22 september 2015. 
  34. ^ ”Härifrån (on the Road)”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001552316. Läst 21 september 2015. 
  35. ^ Så ska det låta 30 mars 2002. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001573106. Läst 21 september 2015. 
  36. ^ Resting My Bones. Discogs. http://www.discogs.com/Dave-Kelly-Resting-My-Bones/release/6545895. Läst 21 september 2015. 
  37. ^ Vallmoland. Discogs. http://www.discogs.com/Ola-Magnell-Vallmoland/release/3641082. Läst 21 september 2015. 
  38. ^ Go'kväll 28 januari 2003. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001588751. Läst 21 september 2015. 
  39. ^ Rendezvous – ett musikaliskt möte mellan svenska, engelska & amerikanska artister. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/001432019. Läst 21 september 2015. 
  40. ^ Pandoras ask. Discogs. http://www.discogs.com/Kjell-Höglund-Pandoras-Ask/release/2459792. Läst 21 september 2015. 
  41. ^ Guldklaven 2008. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/id/002316814. Läst 21 september 2015. 
  42. ^ Om jag var Zorn. Itunes. https://itunes.apple.com/gb/album/om-jag-var-zorn/id578081902. Läst 23 september 2015. 
  43. ^ Lindblom, Maria. ”Lalla tillbaka med uppländsk hjälp”. Upsala Nya Tidning. Arkiverad från originalet den 25 september 2015. https://web.archive.org/web/20150925092011/http://www.unt.se/24unt/lalla-tillbaka-med-upplandsk-hjalp-2038539.aspx. Läst 23 september 2015. 
  44. ^ ”Vinyl 107 hyllar Tommy Blom”. Göteborgs-Posten. 5 juni 2014. Arkiverad från originalet den 29 september 2015. https://web.archive.org/web/20150929041924/http://www.gp.se/kulturnoje/1.2393118-vinyl-107-hyllar-tommy-blom. Läst 27 september 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]