Lagmanshagasjön
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Tranemo kommun |
Landskap | Västergötland |
Socken | Ljungsarps socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 57°32′28″N 13°36′56″Ö / 57.54103°N 13.61556°Ö |
SWEREF 99 TM | 6378458, 417126 |
Mått | |
Areal | 2,95 km² [1] |
Höjd | 181 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 9,37 km [2] |
Medeldjup | 3,9 m [1] |
Maxdjup | 17 m [1] |
Volym | 11 909 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Nissans huvudavrinningsområde (101000) |
Utflöde | Västerån |
VattendragsID (VDRID) | 637400-137131 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Ja |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Källa | VISS (SE638014-136892) |
Övrigt | |
SjöID | 638014-136892 |
ID vattenförekomst | SE638014-136892 |
Vattenytans ID (VYID) | 638165-136888 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Västerhavet (SE5) |
Limnisk ekoregion | Sydväst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Västerhavets avrinningsområde, under 200 m ö.h. |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 638084-136882 |
Namn | Utloppet av Lagmanshagasjön |
Areal | 38,13 km² |
Vattenytor | 3,09 km² |
Sjöprocent | 8,1 % |
Ackumulerad areal uppströms | 84,64 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Västerån |
VattendragsID (VDRID) | 637400-137131 |
Avstånd till havet | 154 km |
Medelhöjd | 212 m ö.h. |
Område nedströms | 637571-137070 |
Källor | [3][4][5] |
Lagmanshagasjön är en sjö i Tranemo kommun i Västergötland och ingår i Nissans huvudavrinningsområde. Sjön är 17 meter djup, har en yta på 2,95 kvadratkilometer och är belägen 181 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Västerån. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gädda och gös fångats i sjön.[6]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Lagmanshagasjön ingår i det delavrinningsområde (638084-136882) som SMHI kallar för Utloppet av Lagmanshagasjön. Medelhöjden är 212 meter över havet och ytan är 38,13 kvadratkilometer. Det finns ett avrinningsområde uppströms, och räknas det in blir den ackumulerade arean 84,64 kvadratkilometer. Västerån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 154 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (63 procent) och sankmarker (17 procent). Avrinningsområdet har 3,09 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 8,1 procent.[4]
Fisk
[redigera | redigera wikitext]Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Lagmanshagasjön på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |