Lagerkvists komet
| Lagerkvists komet | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | C-I Lagerkvist |
| Upptäcktsplats | Uppsala |
| Upptäcktsdatum | 10 september 1996 |
| Beteckningar | |
| Officiell beteckning | P/1996 R2 (Lagerkvist) |
| Alternativnamn | P/1996 R2 |
| Kometkategori | Jupiter-typ, Kortperiodiska |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 8 oktober 1996 | |
| Aphelium | 4,9544 AU 741 170 000 km |
| Perihelium | 2,60962 AU 390 394 000 km |
| Halv storaxel | 3,7820 AU 565 780 000 km |
| Excentricitet | 0,30999 |
| Siderisk omloppstid | 2 686,5 d (7,36 år) |
| Medelanomali | 346,171° |
| Inklination | 2,60532° |
| Longitud för uppstigande nod | 40,241° |
| Periheliumargument | 334,045° |
| Förra perihelium | 11 februari 2019 |
| Nästa perihelium | 15 juni 2026[3] |
| Fysikaliska data | |
| Skenbar magnitud | 16,5[1] max 1996 |
| Absolut magnitud (H) | 14,7[2] |
P/1996 R2 (Lagerkvist), P/1996 R2 eller Lagerkvists komet är en periodisk komet i jupiterfamiljen. Det är den första kometen som upptäckts av en svensk, Claes-Ingvar Lagerkvist vid Uppsala universitet. Upptäckten gjordes dock från La Sillaobservatoriet i Chile.[4] Kometen hittades i stjärnbilden vattumannen.
Kometen passerade så nära jorden som 1,7256 AU den 5 september 2006 och nådde sitt perihelium den 19 januari 1997. Den var som ljusast i december 1996 då det fortfarande krävdes ett större teleskop för att se den och blev sedan allt ljussvagare då den färdades bort ifrån både jorden och solen.[1] Ingen observation av dess periheliepassage 2004 har rapporterats in varför den fortfarande är onumrerad.
Kometen tros ha fångats in i sin nuvarande omloppsbana av Jupiter så sent som 1990. Den nuvarande omloppsbanan har vissa likheter med Hilda-asteroiderna. Omloppsbanan bedöms som stabil under de kommande 100 åren varefter den åter kommer att påverkas av Jupiters gravitation.[5]
Studier av omloppsbanans förändring under ännu längre tidsperioder ger att omloppsbanan är mycket svårbestämd. Kometen kan ha kommit in i det inre av solsystemet för mellan 30 000 och 9,3 miljoner år sedan. Den kommer att kastas ut ur solsystemet igen om mellan 50 000 och 27 miljoner år. Under mellanperioden kan den ha varit i banresonans med flera planeter och vistats en tid i en omloppsbana som tar den innanför Merkurius.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”KRONK'S COMETOGAPHY”. Arkiverad från originalet den 29 december 2008. https://web.archive.org/web/20081229160137/http://www.cometography.com/pcomets/96r2.html.
- ^ [a b] NASA JPL Small-Body Database Browser on Lagerkvists komet Läst 31 mars 2009
- ^ Seiichi Yoshida (17 maj 2017). ”P/1996 R2 ( Lagerkvist )” (på engelska). http://www.aerith.net/comet/catalog/1996R2/index.html. Läst 9 december 2020.
- ^ [https://web.archive.org/web/20070611110738/http://www.astro.uu.se/planet/comet/Lagerkvist_eng.html ”Comet P/1996 R2 (Lagerkvist) The first Swedish comet”]. Arkiverad från originalet den 11 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070611110738/http://www.astro.uu.se/planet/comet/Lagerkvist_eng.html. Läst 13 december 2008.
- ^ Gerhard Hahn och Claes-Ingvar Lagerkvist (augusti 1999). ”The Recent Orbital History of Periodic Comet P/Lagerkvist (1996 R2)”. Icarus. sid. volume 140 issue 2, Pages 462-463. doi:. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0019103599961389?via%3Dihub.
- ^ S.I. Ipatov och G.J. Hahn. ”Orbital evolution of the objects P/1996 R2 and P/1996 N2”. i L. M. Chelnikier och J. Trân Thanh Vân (red). planetary system, the long view. Frontiers. sid. 179 ff. http://books.google.se/books?id=mBTs2a7hEIIC&pg=PA179&lpg=PA179&dq=1996+R2&source=bl&ots=RKCJJjUmFX&sig=2EdBEj7bq-u-Kc4wYYbY-59nhmE&hl=sv&sa=X&oi=book_result&resnum=2&ct=result#PPP1,M1. Läst 13 december 2008
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Diagram över omloppsbanan för Lagerkvists komet från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| ||||||||