Lagerheim
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lagerheim är namnet på två obesläktade adelsätter i Sverige, med tre grenar, varav den andra och den tredje tillhör samma släkt. Båda har erhållit friherrlig värdighet.
Lagerheim (nr 341)
[redigera | redigera wikitext]| Lagerheim | |
 | |
| Ursprung | Söderköping, Östergötland Sverige  |
|---|---|
| Upphöjd | 1812 |
| Adlad | 1777 |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1812 |
| Grad | Friherrlig ätt nr 341 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
Den ena släkten härstammar från en borgmästare i Söderköpings stad, Arvid Larsson (död 1647), gift med Karin Utter, vars sonsöner tog namnet Weidman. En av dessa sonsöner, majoren vid Österbottens regemente, Lars Weidman, adlades med namnet Weidenhielm 1694. Dennes brors ättling, Olof Elias Weidman, adlades med namnet Lagerheim 1777; barnen till dennes bror, Thure Weidman, som var biskop i Skara, upptogs sedan på Lagerheims adliga namn och nummer år 1805.
Till denna släkt hör utrikesstatsminister Elias Lagerheim, utrikesminister Alfred Lagerheim och botanisten Gustaf Lagerheim. Till ätten Weidenhielm hör krigsminister Oscar Weidenhielm. Ätten fortlever alltjämt.[1]
Lagerheim (nr 326)
[redigera | redigera wikitext]| Lagerheim | |
| | |
| Ursprung | Södertälje, Södermanland Sverige |
|---|---|
| Upphöjd | 1807 |
| Adlad | 1777 |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1808 |
| Grad | Friherrlig ätt nr 326 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1965 |
En annan släkt Lagerheim kommer från Södertälje, Södermanland, där stamfadern Johannes Bergqvist levde. Ämbetsmannen Carl Erik Bergqvist adlades tillsammans med Olof Elias Weidman på namnet 1777. Till denna släkt hör överste Gustaf Adolf Lagerheim, som var övermekanikus för bygget av Göta kanal.
Ätten upphöjdes till friherrlig värdighet den 23 april 1807, och introducerades som sådan den samma dag ett år senare som nummer 326. Ätten utgick i Sverige på svärdssidan 1965 men fortlever i Argentina[ifrågasatt uppgift].[2]
Personer med efternamnet Lagerheim
[redigera | redigera wikitext]- Alfred Lagerheim (1843–1924), ämbetsman, diplomat och politiker
- Carl Eric Lagerheim (1742–1813), ämbetsman
- Elias Lagerheim (1791–1864), diplomat och politiker
- Elias Lagerheim den yngre (1830–1914), militär och genealog
- Eva Lagerheim (född 1947), keramiker
- Erik Julius Lagerheim (1786–1868), diplomat och hovman
- Gustaf Lagerheim (1860–1926), botaniker
- Gustaf Adolf Lagerheim (1788–1845), mekaniker
- Lars Magnus Lagerheim (1786–1858), militär och landshövding
- Margit Lagerheim-Romare (1898–1962), författare. journalist och visdiktare
- Olof Elias Lagerheim (1741–1823), ämbetsman
- Olof Johan Lagerheim (1785–1834), ämbetsman
- Thor Lagerheim (1875–1943), militär
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Lagerheim : Riddarhuset”. www.riddarhuset.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201021043100/https://www.riddarhuset.se/portratt/lagerheim/. Läst 4 september 2020.
- ^ ”Lagerheim : Riddarhuset”. www.riddarhuset.se. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025160049/https://www.riddarhuset.se/portratt/lagerheim-2/. Läst 4 september 2020.