Hoppa till innehållet

Länghems kyrka

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Länghems kyrka
Kyrka
Exteriör 1971
Exteriör 1971
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Länghem
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Församling Länghems församling
Koordinater 57°35′53.8″N 13°15′2.6″Ö / 57.598278°N 13.250722°Ö / 57.598278; 13.250722
Invigd 1834
Bebyggelse‐
registret 		21300000008477
Länghem kyrkas kyrkosal

Länghems kyrka är en kyrkobyggnad i byn Länghem i Tranemo kommun. Den tillhör Länghems församling i Göteborgs stift.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande kyrka i Karl Johansstil uppfördes 1834–1835 av byggmästare från Sandhems socken[1] och ersatte då en kyrka som stod på annan plats sydost om nuvarande kyrka. Tomtmarken uppläts av greve Sparre på Torpa. Invigningen förrättades av biskop Carl Fredrik af Wingård 1835.

Kyrkan består av rektangulärt långhus med många fönster utmed södra och norra sidorna. Vid östra sidan finns ett tresidigt kor och vid västra sidan finns kyrktornet som kröns med en sluten lanternin. Långhuset har ett sadeltak som är täckt med enkupigt lertegel. Koret och sakristian har konformade tak täckta med plåt.

Kyrkan restaurerades 1917 efter förslag av Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson. Då tillkom dekorationsmålningar av John Hedæus. 1947 installerades elektrisk värme. En ytterligare renovering förtogs 1949 under ledning av arkitekten Knut Nordenskjöld. Då förlängdes altaret, korgolvet utökades och en dopplats anordnades. Under ledning av arkitekten Arne Nygård genomfördes även en renovering 1976–1977 då fasaderna putsades om utvändigt och takkonstruktionen förstärktes. Kyrkbänkarna försågs med värmeslingor, som ersatte tidigare elradiatorer och ett andaktsrum med mera tillkom under läktaren. Ett nytt golv av norrlandsfuru inlades. År 2001 genomfördes en större invändig renovering då dopaltaret i koret togs bort.

Gamla kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Som en relik från den gamla kyrkan står dess gravkor kvar på kyrkogården efter att resten av den gamla kyrkan hade rivits. Själva gravkammaren har tillkommit på 1610-talet och dess överbyggnad senast 1695.

Inventarier

[redigera | redigera wikitext]
  • Den medeltida dopfunten med detaljer:
    Den medeltida dopfunten med detaljer:
  • Gestalt med kors
    Gestalt med kors
  • Kentaurstrid
    Kentaurstrid
  • Fyrfotadjur med korsbärande lamm
    Fyrfotadjur med korsbärande lamm
  • Djur med uppböjd svans
    Djur med uppböjd svans
  • Fågel
    Fågel
  • Den ursprungliga dopfunten överlämnades 1870 till Statens historiska museum. Den är av sandsten från 1100-talet och tillverkad i två delar samt tillhörig en grupp som döpts efter funten i Molla kyrka, vilka alla är försedda med djurfigurer. Höjd: 99 cm. Cuppan är stor och cylindrisk med svagt skrånande undersida och nedtill avslutat med ett mycket litet skaft. På livet finns följande figurscener: Man i fotsid dräkt i kamp mot en kentaur. Mellan dem en fågel. Till höger en människoliknande gestalt. Därefter två fyrfotadjur. Ett korsbärande lamm. En stor fågel med kors. Man i fotsid dräkt. En gestalt med ett kors i handen. Foten är en förenklad kolonnbas. Centralt uttömningshål. Svåra skador genom vittring.[2]
Altarkrucifixet

Klockor

[redigera | redigera wikitext]

I tornet hänger tre klockor varav de två minsta har gjutits av nederländare.[3]

  • Lillklockan har medeltida drag, trots att den är från 1569. Den har en rimmad latinsk inskrift, som översatt till svenska lyder:Vid min vigning [egentligen: renad från ondskans makter vilket åsyftar den exorcism som var förbunden med äldre kyrkligt dop] fick jag namnet Elisabet. Herrens år 1569 göt mig Jacob Waghevens. Denne är av en känd nederländsk klockgjutarsläkt. Förutom inskriften finns fyra helgonbilder i hög relief — ett i varje väderstreck.
  • Mellanklockan är troligen utförd 1394 av den nederländske gjutaren Jos. Leenknecht. Den har inskrift på latin och nederländska, som på svenska kan uttydas: Martinus är mitt namn. Mitt ljud vare Gud behagligt. Mig göt Josef [eller Johannes] Leenknecht Herrens år 1394. Hur klockan hamnat i Länghem är inte känt.
  • Storklockan saknar namn och dess tillverkningsår är okänt, fast man vet att den fanns till 1629 och omgöts 1742.

Orglar

[redigera | redigera wikitext]
  • 1693 skänkte grevinnan Christina Catharina De la Gardie ett positiv med sex stämmor till kyrkan. Orgeln reparerades 1721 av Hans Henrik Cahman den yngre, Borås.[4] Det monterades ner för 1770.
  • Omkring 1773 fanns en orgel med 8 stämmor i kyrkan. Den var då obruklig.[5]
  • 1858 byggde Johan Nikolaus Söderling, Göteborg en orgel med 11 stämmor.
  • Läktarorgeln har pipverk som utfördes av M J & H Lindegrens Orgelbyggeri, Göteborg 1935. Fasaden härstammar emellertid från 1858 års orgel. Verket byggdes om vid två tillfällen (1942 och 1961) av samma firma. Den fick en genomgripande översyn av orgelbyggare Sven Torstensson 2005. Instrumentet har 23 stämmor fördelade på två manualer och pedal.[6] Orgeln är pneumatisk och har fria och fasta kombinationer, registersvällare och automatisk pedalväxling.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16´ Rörflöjt 8´ Subbas 16´ I/P
Principal 8´ Salicional 8´ Ekobas 16´ II/P
Gedackt 8´ Principal 4' Borduna 8' II/I
Oktava 4' Gemshorn 4' Oktava 4' I 4'/I
Rörflöjt 4' Blockflöjt 2' Mixtur 5 kor II 16'/II
Rauschkvint 2 kor Piccolo 1' Fagott 16' II 4'/II
Mixtur 3 kor Sesquialtera 2 kor
Trumpet 8' Scharf 3 kor
Krumhorn 8'
Tremulant
Crescendosvällare
  • En ytterligare orgel, placerad nära koret, tillkom 1977. Den är tillverkad av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad och har sex stämmor fördelade på manual och pedal.[7] Orgeln är mekanisk.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Gedackt 8´ B/D Subbas 16´ Man/Ped
Principal 4' B/D
Rörflöjt 4' B/D
Waldflöjt 2' B/D
Cymbel II chor B/D
Crescendosvällare

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. sid. 45. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  2. ^ Hallbäck, Sven Axel (1966). Medeltida dopfuntar i Sjuhäradsbygden. Borås: De sju häradernas kulturhistoriska förening. sid. 68ff, 81, 93, 166. Libris 22495213 
  3. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 229-230. Libris 487090 
  4. ^ Riksarkivet. Länghems kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, SE/GLA/13354/L I/1 (1691-1726), bild-id: C0044668_00029, s. 36, 379-384, http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0044668_00029.
  5. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 296. Libris 2413220 
  6. ^ ”Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008 nr:3712”. https://orgeldatabas.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=9&u=1&f=334&l=sv&sectsel=detail&id_nr=3712. Läst 30 april 2018. 
  7. ^ ”Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008 nr:3713”. https://orgeldatabas.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=9&u=1&f=334&l=sv&sectsel=detail&id_nr=3713. Läst 30 april 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kyrkor i Tranemo kommun i Västra Götalands län
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Länghems_kyrka&oldid=55890058”