Hoppa till innehållet

László Szalay

Från Wikipedia
László Szalay
Född18 april 1813[1][2][3]
Buda[2]
Död17 juli 1864[1][2] (51 år)
Salzburg[2]
BegravdKerepesikyrkogården[4]
Medborgare iUngern[5]
Utbildad vidEötvös Loránd-universitetet
SysselsättningHistoriker, publicist[6], poet[6], jurist[6], journalist, författare[7], politiker
Befattning
Member of the lower house of Hungarian Diet
diet in 1843-44 of Pozsony (1843–1844)[8]
Ledamot av Ungerns nationalförsamling
Ungerns andra parlament, Pests andra (1861–1861)[9]
Politiskt parti
Adresspartiet[9]
Redigera Wikidata

László Szalay de Kéménd (även Ladislas Szalay), född 18 april 1813 i Buda, död 17 juli 1864 i Salzburg, var en ungersk jurist, politiker och historiker.

Szalay arbetade med juridiskt och publicistiskt författarskap och deltog från 1844 som redaktör för Pesti hirlap i politiska debatter. År 1843 blev han ledamot av det ungerska parlamentet lantdagen och fick ett uppdrag av den ungerska regeringen 1848, då han sändes till Frankfurt am Main för att ordna upp förhållandena mellan Ungern och Tyskland. Detta uppdrag fortsatte han även i Paris och London. Han bosatte sig senare i Schweiz, där han vistades fram till 1855, sysselsatt med historiska studier.

Hans Magyarország története (Ungerns historia i sex band 1851-1862), som beskrev tiden fram till 1705, var av stor betydelse för den ungerska historieskrivningen.

Efter återkomsten till hemlandet fortsatte han sin politiska och vetenskapliga verksamhet och publicerade flera monografier och källpublikationer om Ungerns historia, statsrätt och politik, däribland Magyar történeti emlékek.

  1. ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp01086459, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Szalay, Ladislaus von, vol. 41, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 136.[källa från Wikidata]
  3. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 59224.[källa från Wikidata]
  4. ^ PIM-ID, PIM-ID: PIM271553, läst: 10 september 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 14 januari 2013, Libris-URI: 97mqwxst1nsjf8w, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20201079110, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, library.hungaricana.hu , läst: 20 juni 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Dániel Ballabás, József Pap & Judit Pál, Képviselők és főrendek a dualizmus kori Magyarországon, Líceum Kiadó, Líceum Kiadó, 20202020, s. 270, ISBN 978-963-496-144-4, läs online, läst: 21 maj 2023.[källa från Wikidata]