Lágojávrásj
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Gällivare kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Gällivare socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 67°28′25″N 18°31′15″Ö / 67.47372°N 18.52096°Ö |
SWEREF 99 TM | 7488463, 650463 |
Mått | |
Areal | 0,215 km² [1] |
Höjd | 942 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 2,52 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
Utflöde | Ripsojåhkå |
VattendragsID (VDRID) | 748294-161783 |
Övrigt | |
SjöID | 748862-161617 |
Vattenytans ID (VYID) | 748910-161614 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Stora Sjöfallet (SE0820202)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 748382-161683 |
Namn | Mynnar i Langas |
Areal | 26,19 km² |
Vattenytor | 0,215 km² |
Sjöprocent | 0,82 % |
Ackumulerad areal uppströms | 26,19 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Ripsojåhkå |
VattendragsID (VDRID) | 748294-161783 |
Avstånd till havet | 290 km |
Medelhöjd | 657 m ö.h. |
Område nedströms | 747187-163453 |
Källor | [4][5][6] |
Lágojávrásj, enligt tidigare ortografi Lakojaurasj, är en sjö i Gällivare kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,215 kvadratkilometer och ligger 942 meter över havet. Lágojávrásj ligger i Stora Sjöfallet Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Ripsojåhkå.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Lágojávrásj ingår i det delavrinningsområde (748382-161683) som SMHI kallar för Mynnar i Langas. Medelhöjden är 657 meter över havet och ytan är 26,19 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Ripsojåhkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 290 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (49 procent) och kalfjäll (47 procent). Avrinningsområdet har 0,22 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 0,8 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.