Kyrkesund

	Kyrkesund
	Tätort
	Hamnplatsen i Kyrkesund med Härön i bakgrunden
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Tjörns kommun
Distrikt	Klövedals distrikt
Koordinater	58°1′37″N 11°33′11″Ö / 58.02694°N 11.55306°Ö
Area	5,5 km² (2020)
Folkmängd	527 (2020)
Befolkningstäthet	96 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Kyrkesund
Tätortskod	T4460
Småortskod	S4589
Beb.områdeskod	1419TB113 (1960–1970); 1419SB131 (1990–2015); 1419TB105 (2015–)
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Kyrkesund
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För Karl Nordströms målning, se Kyrkesund (målning).

Kyrkesund är en tätort i Klövedals socken i Tjörns kommun. Orten ligger på Tjörnsidan av det smala Kyrkesundet (eller lokalt "Rännan"), som skiljer Tjörn från Härön. Västtrafik trafikerar Kyrkesund med buss (hållplats Kyrkesunds brygga) samt med personbåten Härön över Kyrkesundet till Härön .^[5] Området vid Kyrkesundet var intill 2015 avgränsat till en småort med namnet Kyrkesund. Bebyggelsen där hade 2015 växt samman med den i småorterna Bö i Klövedal samt Gullfjäll, Långekärr och Sunna och avgränsades då som en tätort med bibehållet namn.

Historik

Under sillperioderna på 1700- och 1800-talet upplevde Kyrkesund en ekonomisk uppgång och en motsvarande tillbakagång, när sillen försvann. Sedan sista sillperiodens slut 1906 har annat fiske och fraktsjöfart varit viktiga näringar, men detta har inte förhindrat en jämnt negativ befolkningsutveckling. Idag används en stor del av ortens bostäder enbart som fritidsbostäder.

Kyrkesund är beläget i Klövedals socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Klövedals landskommun. I denna inrättades 29 september 1899 Kyrkesunds och Björholmens municipalsamhälle, vilket enligt Nordisk Familjebok 1911 bestod av "fiskelägena Herrön, Staffansholmen, Sumpen, Limhall och Björholmen".^[6] Av dessa ligger Björholmen omkring 5 km fågelvägen från dagens småort, medan de övriga ligger vid sundet mellan Tjörn och Härön. Sumpen är det gamla namnet för den centrala bebyggelsen på Tjörnsidan. Limhall ligger på Tjörnsidan någon kilometer norr om Sumpen. Herrön och Staffansholmen är äldre varianter av namnen Härön och Stavsundsholmen. De senare var tidigare två skilda öar, men genom landhöjningen har Stavsundsholmen blivit en del av Härön.

Enligt beslut 4 maj 1953 ändrades municipalsamhällets namn till enbart Kyrkesund,^[7] men det är inte klart om detta också innebar en ändring av dess utsträckning, något som påverkar förståelsen av befolkningsuppgifterna. Från 1952 ingick Kyrkesund i den nybildade Tjörns landskommun, och 31 december 1959 upplöstes municipalsamhället. Sedan 1971 ingår orten i Tjörns kommun.^[8] Dagens småort med arealen 12 hektar omfattar bara en mindre del av det gamla municipalsamhället, som 1944 hade en areal på 42 hektar.^[9]

Kålhuvudet

Huvudartikel: Kålhuvudet, Tjörn

På ön Kålhuvudet vid södra inloppet till sundet byggdes 1780 ett trankokeri, som är bevarat som ett sällsynt kulturminne. Det ägs sedan slutet av 1700-talet av en släkt, bland vars medlemmar nämns havsforskarna Otto Pettersson (1848–1941) och Hans Pettersson (1888–1966), landshövdingen Fredrik Pettersson (1855–1949), dennes dotter konstnären Signe Barth (1895–1982) samt etnologen och prästen Johan Pettersson (1923–2018).^[10]^[11] Kålhuvudet anses ha varit förebild för "Värdshuset Knäppen" i Emilie Flygare-Carléns roman Pål Värning: en skärgårdsynglings äfventyr (1844).^[12] Kålhuvudet är privat och inte tillgängligt för besökande turister.

Villa Solfrid

Några kilometer utanför Kyrkesund ligger Sunna. År 1916 lät Elin Sundberg, omtalad som "Guldgrävarens dotter", bygga ett stort stenhus här: Villa Solfrid. Vid 85 års ålder donerade Elin Sundberg sin egendom till en stiftelse som bär hennes namn. Idag är huset, Villa Solfrid, ett museum.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kyrkesund 1900–2020^[13]^[14]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1900	515
1909	498
1924	369
1944	283
2010	76	12^#
2015	547	544
2020	527	550
Anm.: Ny tätort 2015, då den tidigare småorten sammanväxte med småorterna Gullfjäll, Långekärr och Sunna och Bö i Klövedal ^# Som småort.

Befolkningsutveckling: 1909^[6]; 1924^[7]; 1944^[9].

Bildgalleri

M/S Härön anlöper Kyrkesund från Härön

Källor

Noter

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Härön - Kyrkesund - Härön”. Västtrafik. https://www.vasttrafik.se/#!/Reseinformation/linjer/362-haron---kyrkesund---haron/. Läst 27 juni 2016.
^ [a b] Kyrkesund och Björholmen, Nordisk Familjebok, 2:a upplagan (1911)
^ [a b] Kyrkesund och Björholmen i Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, supplement (1924)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ [a b] När, var, hur? 1945, sid. 141
^ Kålhuvudet i Libris (bibliotekskatalog)
^ Kålhuvudet – ett stykke äkta bohushistoria Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs-Posten, 2004-08-09, läst 2013-06-24
^ Harald Svanberg, Emilie Flygare-Carlén. En studie (1912)
^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

Vidare läsning

Kyrkesund: båtar och fartyg. Skärhamn: Båtdokgruppen. 2006. Libris 10292809. ISBN 91-87360-32-2
Samhället Sumpen Kyrkesund.. Kungälv: ABF Sydvästra Götaland. 2000. Libris 8365036. ISBN 91-630-9830-X

Externa länkar

Kyrkesunds byalag
Kyrkesund.com (med äldre foto från Kyrkesund)
elinsundberg.se (Elin Sundbergs vänförening med mer info och bilder)

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7a8eab2583605ec1d5e4a4e28e73ffa009331157-2] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, SCB, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3a962bc29e913df76caafe4fdca23d77a7e19bd5-3] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] [a b c] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] ”Härön - Kyrkesund - Härön”. Västtrafik. https://www.vasttrafik.se/#!/Reseinformation/linjer/362-haron---kyrkesund---haron/. Läst 27 juni 2016.

[NF-6] [a b] Kyrkesund och Björholmen, Nordisk Familjebok, 2:a upplagan (1911)

[NFS-7] [a b] Kyrkesund och Björholmen i Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, supplement (1924)

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[NVH-9] [a b] När, var, hur? 1945, sid. 141

[10] Kålhuvudet i Libris (bibliotekskatalog)

[11] Kålhuvudet – ett stykke äkta bohushistoria Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs-Posten, 2004-08-09, läst 2013-06-24

[12] Harald Svanberg, Emilie Flygare-Carlén. En studie (1912)

[13] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-14] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]