Kungsgården Uranienborg
| Kungsgården Uranienborg | |
| Kungsgård (Uranienborg 1:1) | |
 Flygfoto över Uranienborgs kungsgård (2008).
Kungsgården syns längst ner till höger i bild. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Skåne |
| Kommun | Landskrona |
| Ort | Ven |
| Adress | Holländarvägen, 260 13 Sankt Ibb |
| Koordinater | 55°54′18″N 12°41′49″Ö / 55.90509°N 12.69703°Ö |
| Kulturmärkning | |
| Statligt byggnadsminne (3 byggnader) | 6 maj 1993 |
| - Referens nr. | Uranienborg 1:1 |
| Ägare | SFV |
| Färdigställande | 1200-talet (omtalat), 1900 |
| Arkitektonisk stil | Oscariansk stil |
| Byggnadsmaterial | Sten och tegel, plåttak |
| Vens Kungsgård AB | |
Kungsgården Uranienborg ligger på Ven och kallades på dansktiden "Uranienborgs ladugård". Den byggdes enligt vissa källor istället för Uraniborg och Stjärneborg.[1] Gården fick därför namnet Uranienborg. Denna kungsgård revs 1825 och dess tegel användes till en skyddsmur runt lämningarna efter Tycho Brahes byggnadsverk. År 1900 restes en ny bostadsbyggnad på Kungsgården i oscariansk stil.[2]
Kungsgården är ett statligt byggnadsminne sedan den 6 maj 1993.[3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kungsgården utgör huvuddelen av Tycho Brahes forna egendom, som han erhöll i förläning av kung Fredrik II för att anlägga ett observatorium för sina astronomiska studier. Huvudbyggnaden ligger i omedelbar anslutning till platsen för Uraniborgs slott och observatoriet Stjärneborg samt delar av ekonomibyggnaderna, som kan härröra från Tycho Brahes tid.[4]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]År 1576 gavs Ven till astronomen Tycho Brahe. Han byggde i rask takt slottet Uraniborg, observatorieanläggningen Stjärneborg med astronomiska instrument och en pappersmölla. Pappersmöllan var ett pappersbruk, som drevs av vattenkraft. Efter 20 år på Ven tvingades Tycho Brahe lämna ön på grund av sina personliga dispyter med medlemmar av det danska riksrådet. Han dog fyra år senare i Prag. När Brahe lämnat Ven plundrades byggnaderna på kungsgården snabbt av lokalbefolkningen och kungsgårdens efterträdare. Pappersmöllan och en smedja revs senare för att användas som material vid reparation av kungsgårdens byggnader.[5]
Karen Andersdatters tid
[redigera | redigera wikitext]År 1616 fick Christian den IV:s mätress, Karen Andersdatter, Ven som förläning. Hon lät riva Uraniborg och Stjärneborg för att i stället uppföra en ståtlig byggnad i senrenässansstil. När denna byggnad var färdig kom Kungsgården att kallas för Uranienborg. Detta hus revs 1825, teglet användes till en skyddsmur runt lämningarna efter Tycho Brahes byggnadsverk. Inte förrän år 1900 byggdes en ny ståndsmässig bostad på Kungsgården. Byggnaden är fortfarande bostad för arrendatorn av kungsgården.[5]
Tiden efter freden i Roskilde
[redigera | redigera wikitext]Vid freden i Roskilde 1658 tillföll Skåne Sverige. Under de följande skånska krigen vandaliseras byggnaderna på kungsgården svårt av danska, svenska och ryska trupper. När Danmark tagit tillbaka Ven för en kort tid runt 1713-1724 undersökte man byggnaderna noggrant och påbörjade restaurering, men sedan lämnades ön åter över till Sverige. Runt 1750 startades ett stort restaureringsarbete av gården. Arbetet utfördes av den dåvarande arrendatorn Petter Lannerstierna och hans arvingar. Tack vare denna insats slapp de att betala arrende under åtta år.[5]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]År 1900 uppfördes Kungsgårdens huvudbyggnad av tegel i en våning med inredd vindsvåning under rödmålat plåttak med valmade gavelspetsar. Uthus och bostadslänga består av två stenbyggnader, som sammanbyggts med en tegeldel, där de äldsta delarna möjligen kan härröra från 1500-talet. De sammanbyggdes troligen 1863 och återuppfördes efter en brand 1917. Uthuslänga, ladugård med mera, av sten och tegel under tegeltak ombyggdes 1856 och efter branden 1917. De äldsta delarna kan möjligen härröra från 1500-talet.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- ^ ”Uranienborgs kungsgård, Ven”. sfv.se. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/skane-lan-m/uranienborgs-kungsgard-ven/. Läst 14 maj 2017.
- ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- ^ [a b] Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
- ^ [a b c] Uranienborgs kungsgård, Statens fastighetsverk, sfv.se.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 26 juli 2021.
- Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 26 juli 2021.
- Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 26 juli 2021.
- Uranienborgs kungsgård, Statens fastighetsverk, sfv.se. Läst 26 juli 2021.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedin (1996). NE HF band 19. NE Nationalencyklopedin. sid. 97. Libris 16941608. ISBN 978-91-976241-8-3
- Svenska turistföreningen (1900). Svenska turistföreningens årsskrift 1900. Stockholm: Fören. Libris 428606
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kungsgården Uranienborg.
