Kungsgården, Sandvikens kommun
| Kungsgården | |
| Tätort Kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Sandvikens kommun |
| Distrikt | Ovansjö distrikt |
| Koordinater | 60°36′20″N 16°36′20″Ö / 60.60556°N 16.60556°Ö |
| Area | 164 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 778 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7168[2] |
| Beb.områdeskod | 2181TB107 (1960–)[3] |
| Geonames | 2698707 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Kungsgården, Sandviken Municipality | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Kungsgården är en tätort i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Ovansjö socken.
Kungsgården angränsar till Storsjön och där finns Kungsgårdens enda badplats, Korsikabadet.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kungsgården har anor från tidig medeltid, byn etablerades långt innan regionens centralort Gävle började byggas på 1400-talet. Ovansjö kyrka som ligger centralt i byn uppfördes redan på 1200-talet, men fick sin nuvarande form vid en större ombyggnad på 1700-talet.
Kungsgården är känd för att Gustav Vasa, under flykt från danska soldater, passerade och gjorde uppehåll i byn. Centralt i Kungsgården ligger Wasaparken, där han höll tal och samlade folk i revolt mot den danske kungen. På platsen har ett monument rests över Gustav Vasa. Fler spår av händelsen kan man finna i gatunamnen; däribland "Flyktsbackavägen".
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Kungsgården 1920–2020[5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 400 | ## | ||
| 1930 | 360 | ## | ||
| 1935 | 350 | ## | ||
| 1940 | 525 | ## | ||
| 1945 | 692 | ## | ||
| 1950 | 723 | ## | ||
| 1960 | 1 076 | 192 | ||
| 1965 | 1 184 | 202 | ||
| 1970 | 1 142 | 211 | ||
| 1975 | 1 148 | 210 | ||
| 1980 | 1 050 | 220 | ||
| 1990 | 1 047 | 215 | ||
| 1995 | 1 046 | 216 | ||
| 2000 | 987 | 216 | ||
| 2005 | 998 | 217 | ||
| 2010 | 1 033 | 216 | ||
| 2015 | 775 | 154 | ||
| 2020 | 778 | 164 | ||
Anm.: Hillsta utbruten 2015
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]I Kungsgården finns Ovansjö kyrka, en låg- och mellanstadieskola, förskola, fotbollsplan och Rosenlöfs tryckerimuseum. Dessutom finns här restaurangen Mitt i går’n, Berglunds Bageri, en Coop-butik, en inredningsbutik, gym, frisör, antikbutik, pizzeria, Granngården AB och några andra företag samt en camping. Vid Korsikabadet finns möjlighet att lägga i och ta upp fritidsbåtar.
Kungsgårdens herrgård ligger strax öster om tätorten.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Motorvägen E16 går precis norr om Kungsgården och är synlig från tätorten. Utöver skolbussar har tätorten kollektivtrafiksförbindelser i form av X-Trafiks busslinjer 141 som går mellan Hofors, Storvik, Kungsgården och motorvägen vidare till Sandviken samt 241 som är en direktbuss som går från Falun, Hofors, Storvik och Kungsgården och vidare via motorvägen och Valbo till Gävle. Glesa förbindelser finns till Sandviken via gamla landsvägen i form av linje 46 samt till Åshammar i form av linje 42.
Bergslagsbanan passerar strax söder om Kungsgården och har här en mötesstation.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 15 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Arbetarbladet - Artikel om Korsikabadet Arkiverad 20 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska centralbyrån: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010 Arkiverad 11 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 februari 2016
