Hoppa till innehållet

Åshammar

Åshammar
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Sandvikens kommun
Distrikt Ovansjö distrikt
Höjdläge 86 m ö.h.
Koordinater 60°38′14″N 16°33′37″Ö / 60.63722°N 16.56028°Ö / 60.63722; 16.56028
Area 167 hektar (2020)[1]
Folkmängd 674 (2020)[1]
Befolkningstäthet 4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 812 94 och 812 51
Tätortskod T7380[2]
Beb.områdeskod 2181TB112 (1960–)[3]
Geonames 2724868
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Åshammar
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Åshammar är en tätort i Sandvikens kommun. Genom tätorten rinner Borrsjöån vilken mynnar i Storsjön. Vid Alsjön i byn finns det en badplats.

Badplatsen vid Alsjön


Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Åshammar 1920–2020[4][5][6][7][8][9][10][11][12][13]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
700 ##
1930
  
740 ##
1935
  
672 ##
1940
  
694 ##
1945
  
726 ##
1950
  
832 ##
1960
  
816 170
1965
  
891 168
1970
  
883 172
1975
  
927 180
1980
  
956 180
1990
  
878 176
1995
  
832 177
2000
  
759 174
2005
  
760 174
2010
  
727 171
2015
  
535 83
2020
  
674 167
Anm.: Området nordväst om järnvägen utgjorde mellan 2015 och 2020 en separat småort.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Ortens skola, Alsjöskolan, är en F-3-skola med ca 100 elever.[14] Bredvid finns även en kommunal förskola med 3 avdelningar.[15]

I centrum finns det ett bibliotek, pizzeria och en matbutik. [16]

I Åshammar finns det ett antal aktiva föreningar. Åshammars IK har ca 550 medlemmar och är verksamma inom fotbollen, gymnastik och skidor.[17]

PRO anordnar möten och träffar med aktiviteter så som fester, försäljning av lotter eller allsång.[18]

Det finns ett flertal småföretag på orten, till exempel fönsterfabrik[19], såg, snickeri och härdverkstad. Bultfabriken Bumax har stor tillverkning i Åshammar.[20][21] Orten har haft en hästskofabrik och ett hyvleri.[22][23]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 23 februari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 79. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://www.webcitation.org/6evcUb5Jm?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. Arkiverad från originalet den 4 mars 2015. https://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 66 
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 54. Arkiverad från originalet den 15 januari 2015. https://www.webcitation.org/6VbOaXwnN?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ ”Alsjöskolan F-3”. sandviken.se. https://sandviken.se/utbildningforskola/grundskola/kommunalagrundskolor/alsjoskolanf3.4.1ac5f13fa294cee597fff4955.html. Läst 21 december 2018. 
  15. ^ ”Förskolor i Sandvikens kommun”. sandviken.se. https://sandviken.se/utbildningforskola/forskola/forskolorisandvikenskommun.4.5441289f162eadf4ee269377.html. Läst 21 december 2018. 
  16. ^ ”ashammar.se”. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230224652/http://www.ashammar.se/. Läst 21 december 2018. 
  17. ^ ”Åshammars IK”. Arkiverad från originalet den 3 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160203034158/http://www.ashammar.se/page13.html. Läst 21 december 2018. 
  18. ^ ”PRO Åshammar”. Arkiverad från originalet den 14 september 2016. https://web.archive.org/web/20160914004212/http://ashammar.se/page3.html. Läst 21 december 2018. 
  19. ^ ”Fönster från Åshammar säljs till Qatar”. arbetarbladet.se. 17 oktober 2009. https://www.arbetarbladet.se/artikel/fonster-fran-ashammar-saljs-till-qatar. Läst 16 maj 2021. 
  20. ^ ”Produktionsingenjör till BUMAX AB i Åshammar” (på amerikansk engelska). Bumax. 9 augusti 2018. https://www.bumax-fasteners.com/produktionsingenjor-till-bumax-ab-i-ashammar/. Läst 16 maj 2021. 
  21. ^ ”Japansk order till Bumax i Åshammar” (på amerikansk engelska). www.svenskverkstad.se. https://www.svenskverkstad.se/bumax. Läst 16 maj 2021. 
  22. ^ ”Hammar-Gustaf en trevlig gubbe”. arbetarbladet.se. 8 december 2009. https://www.arbetarbladet.se/artikel/hammar-gustaf-en-trevlig-gubbe. Läst 16 maj 2021. 
  23. ^ ”Om oss | Valbo Trä”. www.valbotra.se. https://www.valbotra.se/om-oss/. Läst 16 maj 2021.